Frivilligarbete speglar värderingar

Människor är i grunden medkännande varelser som vill andra väl. På det praktiska planet tar det sig uttryck bland annat i frivilligarbete. Att hjälpa andra ger en känsla av mening och gör att man också själv mår bra.

Det nordiska samhället bygger på tanken att staten har ett brett socialt ansvar för sina medborgare. Frivillig hjälp betraktas som komplementärt och explicit baserat på fri vilja. Frivilligarbete eller volontärarbete som det också kallas är ett sätt att genom egna insatser göra skillnad i samhället och i sitt eget liv.

”Som regel vill människor uppriktigt göra något som också kommer andra till godo. Frivilligverksamhet tillgodoser två grundläggande mänskliga behov, nämligen trygghet och mening. Nyttan går i båda riktningarna och båda parter får en känsla av trygghet och mening”, säger Henrietta Grönlund, professor i stadsteologi vid Helsingfors universitet.

Vi finländare vill gärna hjälpa. Enligt en enkät, utförd på uppdrag av Medborgararenan, är nästan hälften av finländarna engagerade i någon form av frivilligarbete och ännu fler hjälper på något andra sätt, exempelvis genom att ge en gåva och stödja sina nära och kära.

”Människor som utför frivilligarbete har djupliggande drivkrafter. Det primära motivet är en vilja att hjälpa, men ofta är målet att påverka en specifik fråga som ligger dem varmt om hjärtat. Det kan självfallet finnas andra anledningar till att bli frivilligarbetare, till exempel möjligheten att träffa likasinnade och att göra något meningsfullt på sin fritid. Många med någon särskild kompetens vill ställa sin expertis till andras förfogande.”

Livsåskådning och kultur är vägledande faktorer

Värderingar och religiösa motiv fungerar ofta som incitament för altruistisk verksamhet. Kärleken till nästan tar sig uttryck i frivilligarbete och idén om att finnas vid någons sida.Enligt Henrietta Grönlund är den lutherska kulturen i Norden bland annat förknippad med en stark betoning på jämlikhet och en något reserverad hållning till egenintresse. I likhet med de övriga nordiska lände
rna är Finland ett land med hög tillit, som bygger på små skillnader i levnadsstandard och lika tillgång till utbildning och grundtrygghet. I en välfärdsstat produceras det gemensamma goda med skattemedel.

I dag är unga människor mycket intresserade av att delta i frivilligverksamhet

”I USA till exempel är tanken att välstånd kommer via affärsverksamhet. Rikedom ges vidare efter eget gottfinnande och intresse. Människor som har uppnått en viss social status bör engagera sig i välgörenhetsverksamhet, exempelvis genom ekonomiska donationer eller praktisk verksamhet.”

”Det är ofta norm snarare än frivillighet och innebär att sociala relationer sätter press på en. Hos oss ligger fokus i frivilligarbete mycket starkt på frivillighet, och det finns ingen social skyldighet att engagera sig. Dessutom kan tanken på ett välgörenhetssamhälle där tillgången till hjälp är beroende av andras välvilja närmast beskrivas som skrämmande i vårt samhälle.”

Också i Finland har vi de senaste decennierna satsat mycket på att utveckla frivilligverksamheten, bland annat via bidrag från Social- och hälsoorganisationernas stödcentral (STEA). I Finland ses frivilligarbete dock fortfarande i hög grad som ett komplement till den offentliga sektorn, snarare än som ett sätt att bättra på samhället.

Värdefullt kamratstöd

I Cancerorganisationerna finns det många frivilliga som arbetar med kamratstöd. Fördelen med kamratstöd är att arbetet varken är professionell hjälp eller ges av någon som står alltför nära. Det är nämligen inte säkert att man kan leva ut alla svåra känslor inför sina närmaste.

”Kamratstöd bygger på att kamratstödjaren är egenerfaren och skiljer sig därför från andra roller, eftersom där inte ingår exempelvis någon hierarkisk relation mellan patient och läkare eller någon yrkesroll. Parterna har så att säga samma utgångspunkter och tar avstamp i patientens känslor snarare än i diagnosen. Den andra förstår utan att man behöver förklara. Kamratstödjaren ryggar inte tillbaka för eller tiger ihjäl frågor som rädsla för döden, utan kan tala öppet om dem som människa till människa. För den som får stöd kan det vara mycket viktigt att veta att kamratstödjaren engagerar sig av uppriktig vilja och inte på grund av sin ställning. Också överlevnadsaspekten är av stor betydelse, och kamratstöd kan vara ett exempel på att man kan klara sig.”

I sin forskning har Henrietta Grönlund fokuserat särskilt på medborgardeltagande och goda gärningar samt undersökt vilket samband de har med värderingar och religion. Hon har bedrivit omfattande forskning om bland annat erfarenheter och uppfattningar på individnivå om medborgaransvar och motivation för deltagande.

”Under årens lopp har jag också ägnat mig en hel del åt frivilligarbete, allt från mänskliga rättigheter till hjälptelefoner och en rad förtroendeuppdrag. Jag har alltså själv fått uppleva den styrka i frivilligarbete som forskningen pekar på.”

Ungdomar vill också engagera sig

Frivilligarbete utförs av människor i alla åldrar, av både kvinnor och män. Till följd av sin livssituation tenderar dels unga vuxna, dels pensionärer att vara mest aktiva. Men under coronapandemin gav många pensionärer upp verksamheten nästan helt.

”I dag är unga människor mycket intresserade av frivilligarbete, trots att många av dem känner att de inte riktigt vet hur de ska engagera sig eller om de har något att ge. I det hänseendet kan det hända att de underskattar sig själva och inte vågar ta initiativ. Det vore därför till fördel att mer aktivt ta kontakt med dem och be dem komma med i verksamheten”, säger Henrietta Grönlund.

”Studier visar att frivilligarbete har en särskild effekt på frivilligarbetarna själva och att de som engagerar sig i frivilligarbete rentav lever längre än andra. Det handlar sannolikt om en aktiv livsstil i kombination med en upplevelse av mening och lycka. Den som får göra något gott för andra mår själv bättre både psykiskt och fysiskt.”

Text: Arja-Leena Paavola
Foto: Eeva Anundi