De närståendes sorg
Som anhörig kan man ha mycket motstridiga tankar inför den annalkande döden. Å ena sidan hoppas man att den sjuka slipper lida och får dö utan smärtor, å andra sidan önskar man att hen skulle få leva så länge som möjligt. Ju närmare personen står dig desto svårare är det att avstå från hen.
Sorgen efter en nära anhörig är lång och har många faser
Även om du har haft tid att anpassa dig till att cancern inte kan botas, är döden alltid en chock. Det känns skakande och lamslående. Det är bra att ordna begravningen först om ett par veckor efter döden så att du trots alla dina känslor orkar vara närvarande vid tillfället och ta emot tröst. Det lindrar inte sorgen eller återhämtningen om du påskyndar begravningen.
Efter döden kan det ta veckor innan alla frågor och smärtsamma känslor förknippade med förlusten kommer fram. Du kan kontakta den behandlande läkaren, hemsjukskötaren eller avdelningen om du vill ställa frågor. I hospis och församlingar ordnas minnes- och sorgegrupper.
Sorgen när en nära anhörig har dött är lång och har många faser. Sorg är den naturliga reaktionen på en förlust. Den är alltid individuell. Sorg är inte bara en känsla utan många; längtan, ångest, ilska, skuld. Sorgen är inte enbart psykisk, den kan också ge kroppsliga reaktioner, som till exempel koncentrationssvårigheter, minnesluckor, trötthet och olika hallucinationer.
Det viktigaste är att inte förneka eller förtränga sorgen. Ångesten försvinner inte genom att du försöker tygla dina känslor. Det hjälper att gråta och tala öppet. Stöd som du kan få av dina anhöriga ger styrka. Det hör till sorgeprocessen att besöka graven, tända ljus, be och andra ritualer. Det gör det ofta lättare för dig som sörjer.
Ofta beskrivs sörjandet som en våglik rörelse. Tidvis känns det som om livet äntligen skulle vara tillbaka på rätt spår, sedan känns sorgen överväldigande igen. När den dagliga smärtan har lagt sig lite, blir den ofta starkare vid födelsedagen och på årsdagen efter den käras död.
Ibland hinner vi inte sörja till exempel på grund av en svår livssituation. Då kan sorgen ta sig uttryck i en fysisk sjukdom eller till exempel missbruksproblem. Känslorna av sorg kan också dra ut på tiden och förvandlas till depression. Alla har inte heller möjlighet att dela sorgen med andra. I dessa situationer är det viktigt att söka sakkunnig hjälp.
Detta kan intressera dig:
Hur klarar jag allt detta?
De starkaste känslorna dämpas ofta gradvis med tiden och anpassningen blir allt mer av en inre process. Det här ger dig mera tid att hantera de många förändringar som cancer medför.
Läs artikeln
Jag vill ha en stödperson
Cancerorganisationerna har utbildat stödpersoner som kan hjälpa både dig som har cancer och dina anhöriga.
Läs artikeln
Patientens rättigheter
Varje patient har rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet. Vården ska ordnas och patienten bemötas så att hens människovärde inte kränks och att hens övertygelse och integritet respekteras. I Finland har man stiftat en lag om patientens ställning och rättigheter.
Läs artikeln
”Hur berätta om cancer för sitt eget barn?”
Marja Airola insjuknade i cancer och lärde sig gå på nytt under våren.
Läs artikeln
”Jag är en fast anhängare av screeningar”
Aila Prepula har haft bröstcancer
Läs artikeln