En man tittar ut och hans ansikte speglas i fönstret

Kronisk cancer

Cancer kan inte alltid botas, men spridningen av sjukdomen kan stoppas eller saktas av. Då säger man att cancern blivit kronisk. Kronisk cancer kan utvecklas mycket långsamt eller förbli oförändrad.


Att leva med kronisk cancer

En person med obotlig cancer kan med rätt medicinering och uppföljning leva med cancer i flera år, till och med årtionden. I takt med att behandlingarna utvecklats har vissa cancerformer i allt högre grad blivit kroniska, vilket innebär att personer med cancer kan leva med sjukdomen under lång tid. Till dessa cancerformer hör lungcancer, äggstockscancer, vissa leukemier och lymfom. Återkommande bröstcancer eller prostatacancer kan också bli kronisk cancer.

Kronisk cancer kan antingen vara i remission, alltså förbli oförändrad, eller så kan den utvecklas långsamt. Vissa cancerformer, som till exempel äggstockscancer, kännetecknas av en cykel där cancern utvecklas, avtar och stabiliseras om och om igen.


Behandling av kronisk cancer

Kronisk cancer behandlas på många olika sätt. Behandlingarna syftar till att minska symtomen och att förhindra att cancern sprider sig. Behandlingen beror på vilken typ av cancer det handlar om. Ofta används cytostatikabehandling, hormonbehandling eller andra läkemedel såsom precisionsläkemedel för att hålla cancern under kontroll. Vid spridd kronisk cancer kan det också behövas strålbehandling.

Det är mycket viktigt att noggrant väga för- och nackdelarna med behandlingen för personer med spridd cancer, eftersom behandlingen ofta är långvarig och spridd cancer kan orsaka en försämring av allmäntillståndet. Syftet med behandlingen är inte att ta kål på tumörerna utan att stoppa sjukdomsförloppet och lindra symtomen. Sjukdomen följs vanligtvis upp med 3–6 månaders mellanrum

Att leva med kronisk cancer kan kännas psykiskt tungt, eftersom det är omöjligt att veta hur länge behandlingarna har effekt. Du kan behöva psykosocialt stöd för att anpassa dig till din nya livssituation, samt stöd med rehabilitering och återgången till vardagen.

Personer med kronisk cancer kan lida av cancersmärta, trötthet, illamående och ofta av biverkningar av behandlingen. Personer med kronisk cancer kan ändå vanligen leva ett normalt liv. Om cancern fortskrider behövs vård i livets slutskede.

Du kanske också är intresserad av

Tidningen Cancer | 2024

Fysisk aktivitet inlemmas i behandlingsrekommendationerna

De senaste årens forskning visar allt tydligare att redan en liten ökning i fysisk aktivitet främjar återhämtningen hos cancerpatienter. Motion spelar en viktig roll, inte bara i förebyggandet av cancer, utan också i bättre behandlingsresultat.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Screening för tarmcancer sparar liv

Åldrande befolkning och västerländsk livsstil ökar förekomsten av tarmcancer hos både män och kvinnor. Screeningundersökningar kan fånga upp tarmcancer i begynnelseskedet då den kan vara så gott som symptomfri.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Tröttheten berodde på tarmcancer

Det var inte bara barnfamiljens vardag som gjorde Heidi Lehtiniemi-Eerola så trött. Vid en hälsokontroll upptäcktes cancern som endast hade gett lindriga symptom.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Motion på distans ger välmående

Cancerorganisationerna tillhandahåller distansmotion online, antingen inspelad eller live. Studier visar att motion främjar rehabiliteringen från cancer och försnabbar återhämtningen från behandling.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Den vanligaste cancerformen hos män – prostatacancer

Prostatacancer är ofta en godartad cancer som uppträder med stigande ålder och som inte kräver någon behandling. Utmaningen är att identifiera aggressiva cancerformer och att behandla dem i tid innan de sprider sig. Under de senaste åren har männen aktivare börjat söka sig till undersökningar.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Kurser för var och en i vårt breda sortiment

”Cancerorganisationerna erbjuder årligen cancersjuka och deras närstående tiotals kurser”, berättar specialisten i rehabilitering Tuire Muona och Minna Enqvist.
Målet med kurserna är att var och en som deltar ska hitta lämpliga metoder för att orka, och stöd för att få vardagen att fungera.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

På fars rekommendation

Det lönar sig att testa sig för prostatacancer i god tid. Mikko Siukosaari fick sin diagnos när han var litet över 50.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Hur fortsätta livet efter kontrollerna? Cancern är borta, eller är den?

Att vara rädd är en normal och naturlig reaktion. Det säger psykologen Arto Pietikäinen med eftertryck. Man ska inte mota bort sina rädslor. I stället kan man lära sig att möta dem på ett nytt sätt så att man går vidare i livet ännu starkare.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Män får också bröstcancer

Rosa bandet-reflexen som dinglar på Timo Tarvainens rockskört finns där av en anledning – bröstcancer är inte endast kvinnors sjukdom.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Mor- och farföräldrar är ett värdefullt stöd i cancerfamiljer

När en familjemedlem insjuknar i cancer ställs vardagen på ända. Många behöver då konkret hjälp med hushållssysslorna och närstående vid sin sida.

Läs artikeln