Kronisk cancer
Cancer kan inte alltid botas, men spridningen av sjukdomen kan stoppas eller saktas av. Då säger man att cancern blivit kronisk. Kronisk cancer kan utvecklas mycket långsamt eller förbli oförändrad.
Att leva med kronisk cancer
En person med obotlig cancer kan med rätt medicinering och uppföljning leva med cancer i flera år, till och med årtionden. I takt med att behandlingarna utvecklats har vissa cancerformer i allt högre grad blivit kroniska, vilket innebär att personer med cancer kan leva med sjukdomen under lång tid. Till dessa cancerformer hör lungcancer, äggstockscancer, vissa leukemier och lymfom. Återkommande bröstcancer eller prostatacancer kan också bli kronisk cancer.
Kronisk cancer kan antingen vara i remission, alltså förbli oförändrad, eller så kan den utvecklas långsamt. Vissa cancerformer, som till exempel äggstockscancer, kännetecknas av en cykel där cancern utvecklas, avtar och stabiliseras om och om igen.
Behandling av kronisk cancer
Kronisk cancer behandlas på många olika sätt. Behandlingarna syftar till att minska symtomen och att förhindra att cancern sprider sig. Behandlingen beror på vilken typ av cancer det handlar om. Ofta används cytostatikabehandling, hormonbehandling eller andra läkemedel såsom precisionsläkemedel för att hålla cancern under kontroll. Vid spridd kronisk cancer kan det också behövas strålbehandling.
Det är mycket viktigt att noggrant väga för- och nackdelarna med behandlingen för personer med spridd cancer, eftersom behandlingen ofta är långvarig och spridd cancer kan orsaka en försämring av allmäntillståndet. Syftet med behandlingen är inte att ta kål på tumörerna utan att stoppa sjukdomsförloppet och lindra symtomen. Sjukdomen följs vanligtvis upp med 3–6 månaders mellanrum
Att leva med kronisk cancer kan kännas psykiskt tungt, eftersom det är omöjligt att veta hur länge behandlingarna har effekt. Du kan behöva psykosocialt stöd för att anpassa dig till din nya livssituation, samt stöd med rehabilitering och återgången till vardagen.
Personer med kronisk cancer kan lida av cancersmärta, trötthet, illamående och ofta av biverkningar av behandlingen. Personer med kronisk cancer kan ändå vanligen leva ett normalt liv. Om cancern fortskrider behövs vård i livets slutskede.
Du kanske också är intresserad av
”Inte dess märkvärdigare än någon annan sjukdom”
Marjatta Kärkkäinen, 75 år, har genomlevt bröstcancer och hennes man Martti Hintukainen, 78 år, prostatacancer. I somras diagnostiserades Marjatta med lymfkörtelcancer och behandlingarna pågår fortfarande. ”I den här åldern har så gott som alla krämpor och åkommor, större eller mindre. Vår inställning är att vi vill tänka positivt och lita på läkarna”, säger Marjatta. ”En dag i sänder”, tillägger Martti.
Läs artikeln
Frivillig Paula Tättilä: En unik stund tillsammans
Paula Tättilä från Uleåborg letade länge efter ett lämpligt frivilligarbete. Till slut fann hon det inom den palliativa vården.
Läs artikeln
Årets cancerläkare Minna Jääskeläinen är verksam på Finlands nordligaste sjukhus.
Till följd av de långa avstånden i Lappland har många cancerpatienter tidigare behövt resa långt för behandling. Överläkaren vid Lapplands centralsjukhus, Minna Jääskeläinen, har varit med och utvecklat innovativa lösningar för att få sakkunnig vård också till glesbygden.
Läs artikeln
Deltagande i screening för tarmcancer kan rädda ditt liv
Screeningtest kan uppdaga tarmcancer som är helt i början av sin utveckling och som kan vara praktiskt taget symptomfri under lång tid. Hade han inte deltagit i screeningtestet kanske Petri Virtanen inte hade varit här idag för att berätta sin historia.
Läs artikeln
Screeningen upptäcker cancer eller förstadier till cancer
Om du hör till den åldersgrupp som omfattas av någon av de screeningar som ordnas i Finland, kallas du till screening per post. Din adress plockas från befolkningsdatasystemet och högst sannolikt nås du av kallelsen. Nu är det upp till dig – ska du delta eller inte?
Läs artikeln
Gabriella Erroll: ”Trots cancern är jag aktiv och glad”
Tarmcancer som är rätt svår att upptäcka är en av de vanligaste cancerformerna hos både kvinnor och män. Hade hon inte deltagit i screeningtestet kanske Gabriela Erroll inte hade varit här idag för att berätta sin historia.
Läs artikeln
Inte bara individens ansvar att minska risken för cancer
I de nya europeiska riktlinjerna mot cancer ingår för första gången rekommendationer om åtgärder på samhällsnivå för en hälsosam livsstil. De viktigaste faktorerna som påverkar risken för cancer är fortfarande rökning, alkohol och kost.
Läs artikeln
Cancerpatienter får hjälp mot smärta
Rädslan för cancersmärta oroar många som drabbats av cancer. Idag är smärtbehandlingen mycket välutvecklad och utöver läkemedel finns även andra metoder. Det viktigt att lyssna på cancerpatienten när man planerar behandlingen.
Läs artikeln
Sällsynt sarkom kostade henne handen – Tessa Stenroos återvände till arbetslivet
En utbuktning bakom nyckelbenet fick förbluffande konsekvenser när veterinären Tessa Stenroos, 40, förra året drabbades av ett extremt sällsynt sarkom. Cancern ledde till att Tessas vänstra hand fick amputeras, men det förtog inte hennes positiva livssyn.
Läs artikeln
”Det lönar sig inte att fundera på att varför just vi”
Först var det mamman Sari Pehkonen som insjuknade i bröstcancer år 2007. Hon var då 42 år gammal. Hennes förstfödda, dottern Jenny Laine, fick också sin diagnos i 40-årsåldern, år 2021. Båda säger att det är svårare att acceptera en närståendes cancer än sin egen.
Läs artikeln