När döden kommer

Aina syöpää ei voida parantaa, eikä taudin etenemistä hillitä. Silloin saattohoito tulee ajankohtaiseksi. Samalla joudutaan pohtimaan kuolemaa ja siihen liittyviä kysymyksiä.

Kuoleman lähestyessä

Saattohoidon tarkoituksena on lievittää sairauden aiheuttamaa fyysistä, psyykkistä, sosiaalista ja henkistä kärsimystä sekä tukea sairastuneita ja läheisiä kuoleman lähestyessä. Saattohoidon tavoitteena on, että kuolema olisi mahdollisimman oireeton ja turvallinen ja että läheiset selviytyisivät sairastuneen poismenosta.

Elämän vaikeimpia ja kipeimpiä kysymyksiä on luopuminen. Kuolema pelottaa niin sairastunutta itseään kuin läheisiä. Joskus kuolema kuitenkin vapauttaa, kun kipu ja sairaus päättyvät.

Parantumaton ja etenevä sairaus voi merkitä sairastuneelle avuttomuutta sairauden edessä ja oman päätösvallan sekä toimintakyvyn menettämistä. Sairauden myötä ihmisen ajattelu ja jopa persoonallisuus saattavat muuttua merkittävästi. Monilla saattohoidossa olevilla vakavaan sairauteen ja kuoleman lähestymiseen voi liittyä ahdistusta ja masennusta.

Usein läheisten mahdollisimman luonnollinen suhtautuminen tilanteeseen helpottaa sairastuneen henkistä hätää. Psyykkisiä oireita, kuten ahdistusta ja masennusta, voidaan myös lievittää lääkkein.

Saattohoitopotilaan läheinen voi tuoda turvallisuuden ja läheisyyden tunnetta kuolevalle potilaalle. Läsnäolo kuoleman hetkellä on rauhoittavaa paitsi kuolevalle, myös läheisille. Kuitenkaan se, ettei läheinen ehtinyt paikalle kuoleman hetkellä, ei vähennä sen merkitystä, mitä hän kykeni tekemään sairastuneen eläessä.

Sinua voi myös kiinnostaa:

Rådfråga sjukskötaren

Sjukskötarna svarar på ditt meddelande så snabbt som möjligt under rådgivningstjänstens öppethållningstider. På formuläret kan du också be sjukskötaren ringa dig.

Läs artikeln

Jag vill ha en stödperson

Stödpersoner som Cancerorganisationerna har utbildat kan hjälpa den insjuknade och hens anhöriga.

Läs artikeln

Cancerterminologi

Cancerterminologi i Finland ingår dels begrepp som direkt berör cancer och även t.ex. namnen på godartade tumörer, olika undersökningsmetoder och andra ord som på ett eller annat sätt ansluter sig till elakartade tumörer eller vården av dem.

Läs artikeln

CEA

Karcinoembryonal antigen. Äggviteämne, vars halt i blodet ökar vid vissa cancersjukdomar (bl.a. tjocktarmscancer) och som därför kan användas som cancermarkör (se Markör).

Läs artikeln

Cellprovsundersökning

(= cytologisk undersökning). Mikroskopisk undersökning av celler som lösgjorts från olika organ (t.ex. celler i upphostningar och urinen) eller av celler som lösgjorts från patienten (t.ex. vid borstning av magens slemhinna, vid provtagning ur modermunnen eller erhållna genom finnålsbiopsi). Undersökningens främsta syfte är att leta efter cancerceller eller att finna cellförändringar som tyder på cancer. […]

Läs artikeln

DNA

Deoxiribonukleinsyra, den kemiska benämningen på generna (cellens arvsmassa). Det finns ett samband mellan uppkomsten av cancer och DNA-skador (mutationer). Likaså förmedlas många cancerläkemedels botande effekt via DNA-förändringar.

Läs artikeln

Lue lisää aiheesta

Tidningen Cancer | 2023

Att bli sedd ger styrka och tillförsikt

Olika uttryckssätt i konstterapi, som bildkonst, dans och rörelse, hjälper patienter inifrån. Att bli sedd, särskilt mitt uppe i en kris, bär framåt och stärker. Konstnärligt arbete kräver inga förkunskaper och är ingenting att vara rädd för.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Cancervården står inför stora frågor

I Finland har det uppstått en debatt om hälso- och sjukvårdens möjligheter att tillgodose cancerpatienters behov i framtiden. Den åldrande befolkningen ökar redan i sig vårdbördan och med stigande ålder följer ett ökande antal cancerfall.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Utan vetskap om genfelet vore jag inte här

Om du misstänker att du bär på en genmutation som disponerar för cancer, gå på undersökning. Efter det är det mycket man kan göra, säger Eija Porspakka, som haft ärftlig bröstcancer.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Var inte ensam

Kaija Kiviluoma från Kuortane är en riktig arbetsmyra inom förvilligarbete. De bästa stunderna är när jag har kunnat lindra någons smärta eller rädsla – och när jag får höra orden ”Tack för att du finns”.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Ett grånande Finland behöver arbetsgraft

Efolkningen i arbetsför ålder minskar i Finland. Enligt en befolkningsprognos kommer det 2030 att finnas omkring 700 000 personer under 15 år, 3,3 miljoner i åldern 15–64 år och 1,5 miljoner i ålderskategorin över 64 år. Var tredje finländare kommer att vara i pensionsåldern i slutet av det här decenniet.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Njut av solen, men skydda dig mot UV-strålning.

När vår- och sommarvärmen är här finns det all anledning att njuta i fulla drag. Men det är viktigt att skydda huden mot solgass. Risken för hudcancer ökar dels av bränd hud, dels av den totala exponeringen för UV-strålning under hela livet.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Lycklig melanomöverlevare

Måndagsexemplar! Så beskriver Hanna-Maija Windmeisser sig själv med glimten i ögat. Hon har opererats flera gånger för tre olika sjukdomar.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Ett gott liv ända till slutet

Syftet med palliativ vård är att hjälpa patienten att leva med cancern när sjukdomen inte längre kan botas. När man planerar vården i livets slutskede är det viktigt att beakta vad patienten önskar sig och oroar sig för.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Livet ska levas nu – eftersom allt kan förändras på ett ögonblick

Liisa Halme önskar att makan eller maken till patienter med obotlig cancer uppmärksammas mera.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Skelettet kan obemärkt bli skört

”En frisk benbyggnad drabbas inte av frakturer i vardagen”, betonar Pauliina Tamminen, planerare på Osteoporosförbundet.

Läs artikeln