Rehabilitering och ersättningar
Om sjuktiden förlängs och det dröjer innan patienten kan börja arbeta igen, kan patienten behöva rehabilitering.
En förutsättning för att patienten får rehabilitering är en rehabiliteringsplan. Den behövs när man ansöker om förmåner och tjänster.
Du kan få mera information av rehabiliteringshandledaren och/eller socialarbetaren på din vårdenhet.
Största delen av rehabiliteringstjänsterna är avgiftsfria. För en del tjänster, såsom terapi och rehabiliteringsperioder, kan det tas ut en avgift.
Sjukdomen kan ge upphov till symtom som kräver medicinsk rehabilitering, till exempel fysioterapi, talterapi och psykoterapi. För rehabilitering som ordnas inom den privata sektorn får du ersättning enligt Fpa:s taxa. Ersättningen för rehabiliteringsperioder på sjukhus bestäms utgående från sjukhusavgifterna.
Hjälpmedel som hör till den medicinska rehabiliteringen är avgiftsfria. De vanligaste hjälpmedlen som cancerpatienter behöver är peruk, bröstprotes och stödärmar. För att kunna skaffa dessa får du en betalningsförbindelse från din vårdenhet. Då ett hjälpmedel behöver förnyas kan du be om en betalningsförbindelse på den enhet som ansvarar för din vård och uppföljning. Om du inte längre går på uppföljningsbesök får du betalningsförbindelsen på hälsostationen.
Rehabilitering
För rehabiliteringen kan du ansöka om rehabiliteringspenning från Fpa. Den beviljas alltid när syftet med rehabiliteringen är att komma ut i, stanna kvar i eller återgå till arbetslivet. Rehabiliteringspenningen är i regel lika stor som den inkomstrelaterade sjukdagpenningen.
Du är kanske också interesserad av
Cancer och arbete
De flesta personer med cancer återgår till arbetet efter behandlingarna eller medan de pågår. Olika cancerformer har olika effekt på arbetsförmågan och möjligheterna att återgå till arbetet efter sjukdomen.
Läs artikeln
Cancer och den ekonomiska situationen
Att få cancer kan försämra patientens och hela familjens ekonomiska situation betydligt. Det är bra att redan i ett tidigt sjukdomsskede inse att patienten själv ska vara aktiv för att få olika förmåner och ersättningar.
Läs artikelnAiheeseen liittyviä sisältöjä
”Inte dess märkvärdigare än någon annan sjukdom”
Marjatta Kärkkäinen, 75 år, har genomlevt bröstcancer och hennes man Martti Hintukainen, 78 år, prostatacancer. I somras diagnostiserades Marjatta med lymfkörtelcancer och behandlingarna pågår fortfarande. ”I den här åldern har så gott som alla krämpor och åkommor, större eller mindre. Vår inställning är att vi vill tänka positivt och lita på läkarna”, säger Marjatta. ”En dag i sänder”, tillägger Martti.
Läs artikeln
Frivillig Paula Tättilä: En unik stund tillsammans
Paula Tättilä från Uleåborg letade länge efter ett lämpligt frivilligarbete. Till slut fann hon det inom den palliativa vården.
Läs artikeln
Årets cancerläkare Minna Jääskeläinen är verksam på Finlands nordligaste sjukhus.
Till följd av de långa avstånden i Lappland har många cancerpatienter tidigare behövt resa långt för behandling. Överläkaren vid Lapplands centralsjukhus, Minna Jääskeläinen, har varit med och utvecklat innovativa lösningar för att få sakkunnig vård också till glesbygden.
Läs artikeln
Deltagande i screening för tarmcancer kan rädda ditt liv
Screeningtest kan uppdaga tarmcancer som är helt i början av sin utveckling och som kan vara praktiskt taget symptomfri under lång tid. Hade han inte deltagit i screeningtestet kanske Petri Virtanen inte hade varit här idag för att berätta sin historia.
Läs artikeln
Screeningen upptäcker cancer eller förstadier till cancer
Om du hör till den åldersgrupp som omfattas av någon av de screeningar som ordnas i Finland, kallas du till screening per post. Din adress plockas från befolkningsdatasystemet och högst sannolikt nås du av kallelsen. Nu är det upp till dig – ska du delta eller inte?
Läs artikeln
Gabriella Erroll: ”Trots cancern är jag aktiv och glad”
Tarmcancer som är rätt svår att upptäcka är en av de vanligaste cancerformerna hos både kvinnor och män. Hade hon inte deltagit i screeningtestet kanske Gabriela Erroll inte hade varit här idag för att berätta sin historia.
Läs artikeln
Inte bara individens ansvar att minska risken för cancer
I de nya europeiska riktlinjerna mot cancer ingår för första gången rekommendationer om åtgärder på samhällsnivå för en hälsosam livsstil. De viktigaste faktorerna som påverkar risken för cancer är fortfarande rökning, alkohol och kost.
Läs artikeln
Cancerpatienter får hjälp mot smärta
Rädslan för cancersmärta oroar många som drabbats av cancer. Idag är smärtbehandlingen mycket välutvecklad och utöver läkemedel finns även andra metoder. Det viktigt att lyssna på cancerpatienten när man planerar behandlingen.
Läs artikeln
Sällsynt sarkom kostade henne handen – Tessa Stenroos återvände till arbetslivet
En utbuktning bakom nyckelbenet fick förbluffande konsekvenser när veterinären Tessa Stenroos, 40, förra året drabbades av ett extremt sällsynt sarkom. Cancern ledde till att Tessas vänstra hand fick amputeras, men det förtog inte hennes positiva livssyn.
Läs artikeln
”Det lönar sig inte att fundera på att varför just vi”
Först var det mamman Sari Pehkonen som insjuknade i bröstcancer år 2007. Hon var då 42 år gammal. Hennes förstfödda, dottern Jenny Laine, fick också sin diagnos i 40-årsåldern, år 2021. Båda säger att det är svårare att acceptera en närståendes cancer än sin egen.
Läs artikeln