tabletteja

Behandling av cancersmärta

Målet med behandling av cancersmärta är alltid att eliminera orsaken till smärtan om det går. Ifall tumören inte kan avlägsnas kan den ofta krympas med hjälp av strålbehandling eller cytostatika.

Om man inte kan åtgärda orsaken till smärtan ska fokus ligga på en så effektiv smärtlindring som möjligt. Behandlingen ska vara så enkel och smidig som möjligt. I dag kan nästan alla läkemedel tas genom munnen lika effektivt som med spruta.


Cancersmärta kan behandlas med

  • läkemedel: antiinflammatoriska läkemedel, opioider, tilläggsläkemedel
  • speciella tekniker: smärtpumpar, katetrar och långtidsverkande anestesi, neurokirurgiska metoder, elektrisk stimulering, strålbehandling och cytostatika
  • andra metoder: smärthanteringstekniker och avslappning, hjälpmedel, fysioterapi/rehabilitering, huskurer

Modell med tre nivåer

Ju svårare smärtan är, desto mer läkemedel behövs det. Förutom läkemedel används andra metoder som anestesi och kirurgi för att behandla svår smärta. Trestegsmodellen har utvecklats av WHO och används över hela världen.

Om cancersmärtan inte försvinner med hjälp av antiinflammatoriska läkemedel eller paracetamol kan läkaren ordinera en opioid som används tillsammans med dem. Opioider är en läkemedelsgrupp som ofta används för att behandla cancersmärta. Opioider lindrar smärtan som uppstår när en cancertumör skadar vävnaden.

Morfin och andra starka opioider är effektiva när det gäller lindring av cancersmärta. Starka opioider som används för att behandla cancersmärta är morfin, oxikodon, fentanyl, metadon och hydromorfon.

Det tar ofta tid att hitta ett lämpligt smärtstillande medel

Om smärtan är långvarig behandlas den med läkemedel som tas regelbundet. Det är vanligt att börja med en lägre dos och sedan gradvis öka dosen. Det kan ta dagar, till och med veckor, innan läkemedlet fungerar som det ska.

Det smärtstillande läkemedlet ska tas vid samma tidpunkt varje dag. På så sätt förblir effekten stabil. Kontrollera anvisningen för att se om du ska ta läkemedlet tillsammans med mat eller på tom mage.

Vid behandling av cancersmärta behöver man alltid vara beredd på så kallad genombrottssmärta. Det görs genom att man parallellt med ett långtidsverkande läkemedel inleder behandling med samma läkemedel i en snabbverkande form. Med detta läkemedel kan patienten ”lappa ihop” smärtattacker som uppstår trots den regelbundna medicineringen. Om patienten behöver ett genombrottssmärtmedel flera gånger om dagen ökar man dosen av det långverkande läkemedlet.

Det kan förekomma biverkningar av smärtstillande läkemedel, men de går ofta över efter en tid.  Förstoppning är en typisk biverkning av opioider, men det kan behandlas effektivt med läkemedel. Illamående och trötthet är också ganska vanliga biverkningar och drabbar 10–30 procent i början av opioidbehandlingen, men de brukar avta med tiden.

Om du reser utomlands ska du ha med dig dina läkemedel i sina förpackningar samt utskrifter av dina elektroniska recept. Vissa smärtstillande medel kan klassificeras som narkotika och omfattas av strängare restriktioner.

Bedömning av smärta

Att bedöma smärta är viktigt för att hitta rätt behandling. Du kommer i allmänhet att få frågor om följande saker:

  1. Var sitter smärtan? På ett eller fler ställen?
  2. Är smärtan molande, stickande, utstrålande?
  3. När känner du smärtan? Är den konstant eller går den i vågor?
  4. Hur svår är smärtan?
  5. Vad förvärrar eller minskar smärtan?
  6. Lindras smärtan av läkemedel, i så fall hur mycket och hur lång tid?
  7. Hur mycket stör smärtan det dagliga livet och sömnen? Påverkar smärtan ditt humör?

För att uppskatta smärtans svårighetsgrad används ofta en skala med ingen smärta i ena änden och outhärdlig smärta i den andra. Den kan också beskrivas med talen 1–10.

Smärtlinjen för cancerpatienter

Smärtlinjen är en telefontjänst som stöder behandlingen av cancersmärta. Smärtlinjen fungerar i samarbete med Cancerorganisationerna. Sakkunniga på smärtlinjen betjänar cancerpatienter och deras anhöriga och samarbetar vid behov med andra sakkunniga inom hälsovården för att lindra smärtan som patienten upplever.

Smärtlinjen betjänar på vardagar kl. 9–12

tel. 050 369 6707.

Smärtlinjen är en del av Smärtkliniken vid HUCS.

Läs mer om smärta

Smärta vid cancer

Vid cancer kan både sjukdomen och behandlingarna orsaka många olika typer av smärta. Cancersmärta är det vanligaste cancerrelaterade symtomet och det mest betydande när det gäller livskvalitet. Ungefär hälften av alla som har cancer upplever smärta.

Läs artikeln

Palliativ vård och vård i livets slutskede

Syftet med palliativ vård är att lindra symtomen och förbättra livskvaliteten för patienten.

Läs artikeln

Kronisk cancer

Cancer kan inte alltid botas, men spridningen av sjukdomen kan stoppas eller saktas av. Då säger man att cancern blivit kronisk. Kronisk cancer kan utvecklas mycket långsamt eller förbli oförändrad.

Läs artikeln

Aiheeseen liittyviä sisältöjä

Tidningen Cancer | 2024

Motion på distans ger välmående

Cancerorganisationerna tillhandahåller distansmotion online, antingen inspelad eller live. Studier visar att motion främjar rehabiliteringen från cancer och försnabbar återhämtningen från behandling.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Den vanligaste cancerformen hos män – prostatacancer

Prostatacancer är ofta en godartad cancer som uppträder med stigande ålder och som inte kräver någon behandling. Utmaningen är att identifiera aggressiva cancerformer och att behandla dem i tid innan de sprider sig. Under de senaste åren har männen aktivare börjat söka sig till undersökningar.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Kurser för var och en i vårt breda sortiment

”Cancerorganisationerna erbjuder årligen cancersjuka och deras närstående tiotals kurser”, berättar specialisten i rehabilitering Tuire Muona och Minna Enqvist.
Målet med kurserna är att var och en som deltar ska hitta lämpliga metoder för att orka, och stöd för att få vardagen att fungera.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

På fars rekommendation

Det lönar sig att testa sig för prostatacancer i god tid. Mikko Siukosaari fick sin diagnos när han var litet över 50.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Hur fortsätta livet efter kontrollerna? Cancern är borta, eller är den?

Att vara rädd är en normal och naturlig reaktion. Det säger psykologen Arto Pietikäinen med eftertryck. Man ska inte mota bort sina rädslor. I stället kan man lära sig att möta dem på ett nytt sätt så att man går vidare i livet ännu starkare.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Män får också bröstcancer

Rosa bandet-reflexen som dinglar på Timo Tarvainens rockskört finns där av en anledning – bröstcancer är inte endast kvinnors sjukdom.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Mor- och farföräldrar är ett värdefullt stöd i cancerfamiljer

När en familjemedlem insjuknar i cancer ställs vardagen på ända. Många behöver då konkret hjälp med hushållssysslorna och närstående vid sin sida.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Tillsammans orkar vi bättre

När fyrabarnsmamman insjuknade flyttade morföräldrarna närmare dotterns familj. Deras stöd var avgörande för att småbarnsfamiljen skulle klara situationen.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Vi har en arbetsdryg höst framför oss  

Välfärdsområdena har inlett sin verksamhet med följden att hälso- och sjukvården samt socialväsendet ordnas på ett annat sätt än förut. Inom Cancerorganisationerna har vi hållit ett vakande öga på situationen.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Att bli sedd ger styrka och tillförsikt

Olika uttryckssätt i konstterapi, som bildkonst, dans och rörelse, hjälper patienter inifrån. Att bli sedd, särskilt mitt uppe i en kris, bär framåt och stärker. Konstnärligt arbete kräver inga förkunskaper och är ingenting att vara rädd för.

Läs artikeln