Behandling av cancersmärta
Målet med behandling av cancersmärta är alltid att eliminera orsaken till smärtan om det går. Ifall tumören inte kan avlägsnas kan den ofta krympas med hjälp av strålbehandling eller cytostatika.
Om man inte kan åtgärda orsaken till smärtan ska fokus ligga på en så effektiv smärtlindring som möjligt. Behandlingen ska vara så enkel och smidig som möjligt. I dag kan nästan alla läkemedel tas genom munnen lika effektivt som med spruta.
Cancersmärta kan behandlas med
- läkemedel: antiinflammatoriska läkemedel, opioider, tilläggsläkemedel
- speciella tekniker: smärtpumpar, katetrar och långtidsverkande anestesi, neurokirurgiska metoder, elektrisk stimulering, strålbehandling och cytostatika
- andra metoder: smärthanteringstekniker och avslappning, hjälpmedel, fysioterapi/rehabilitering, huskurer
Modell med tre nivåer
Ju svårare smärtan är, desto mer läkemedel behövs det. Förutom läkemedel används andra metoder som anestesi och kirurgi för att behandla svår smärta. Trestegsmodellen har utvecklats av WHO och används över hela världen.
Om cancersmärtan inte försvinner med hjälp av antiinflammatoriska läkemedel eller paracetamol kan läkaren ordinera en opioid som används tillsammans med dem. Opioider är en läkemedelsgrupp som ofta används för att behandla cancersmärta. Opioider lindrar smärtan som uppstår när en cancertumör skadar vävnaden.
Morfin och andra starka opioider är effektiva när det gäller lindring av cancersmärta. Starka opioider som används för att behandla cancersmärta är morfin, oxikodon, fentanyl, metadon och hydromorfon.
Det tar ofta tid att hitta ett lämpligt smärtstillande medel
Om smärtan är långvarig behandlas den med läkemedel som tas regelbundet. Det är vanligt att börja med en lägre dos och sedan gradvis öka dosen. Det kan ta dagar, till och med veckor, innan läkemedlet fungerar som det ska.
Det smärtstillande läkemedlet ska tas vid samma tidpunkt varje dag. På så sätt förblir effekten stabil. Kontrollera anvisningen för att se om du ska ta läkemedlet tillsammans med mat eller på tom mage.
Vid behandling av cancersmärta behöver man alltid vara beredd på så kallad genombrottssmärta. Det görs genom att man parallellt med ett långtidsverkande läkemedel inleder behandling med samma läkemedel i en snabbverkande form. Med detta läkemedel kan patienten ”lappa ihop” smärtattacker som uppstår trots den regelbundna medicineringen. Om patienten behöver ett genombrottssmärtmedel flera gånger om dagen ökar man dosen av det långverkande läkemedlet.
Det kan förekomma biverkningar av smärtstillande läkemedel, men de går ofta över efter en tid. Förstoppning är en typisk biverkning av opioider, men det kan behandlas effektivt med läkemedel. Illamående och trötthet är också ganska vanliga biverkningar och drabbar 10–30 procent i början av opioidbehandlingen, men de brukar avta med tiden.
Om du reser utomlands ska du ha med dig dina läkemedel i sina förpackningar samt utskrifter av dina elektroniska recept. Vissa smärtstillande medel kan klassificeras som narkotika och omfattas av strängare restriktioner.
Bedömning av smärta
Att bedöma smärta är viktigt för att hitta rätt behandling. Du kommer i allmänhet att få frågor om följande saker:
- Var sitter smärtan? På ett eller fler ställen?
- Är smärtan molande, stickande, utstrålande?
- När känner du smärtan? Är den konstant eller går den i vågor?
- Hur svår är smärtan?
- Vad förvärrar eller minskar smärtan?
- Lindras smärtan av läkemedel, i så fall hur mycket och hur lång tid?
- Hur mycket stör smärtan det dagliga livet och sömnen? Påverkar smärtan ditt humör?
För att uppskatta smärtans svårighetsgrad används ofta en skala med ingen smärta i ena änden och outhärdlig smärta i den andra. Den kan också beskrivas med talen 1–10.
Smärtlinjen för cancerpatienter
Smärtlinjen är en telefontjänst som stöder behandlingen av cancersmärta. Smärtlinjen fungerar i samarbete med Cancerorganisationerna. Sakkunniga på smärtlinjen betjänar cancerpatienter och deras anhöriga och samarbetar vid behov med andra sakkunniga inom hälsovården för att lindra smärtan som patienten upplever.
Smärtlinjen betjänar på vardagar kl. 9–12
tel. 050 369 6707.
Smärtlinjen är en del av Smärtkliniken vid HUCS.
Läs mer om smärta
Smärta vid cancer
Vid cancer kan både sjukdomen och behandlingarna orsaka många olika typer av smärta. Cancersmärta är det vanligaste cancerrelaterade symtomet och det mest betydande när det gäller livskvalitet. Ungefär hälften av alla som har cancer upplever smärta.
Läs artikeln
Palliativ vård och vård i livets slutskede
Syftet med palliativ vård är att lindra symtomen och förbättra livskvaliteten för patienten.
Läs artikeln
Kronisk cancer
Cancer kan inte alltid botas, men spridningen av sjukdomen kan stoppas eller saktas av. Då säger man att cancern blivit kronisk. Kronisk cancer kan utvecklas mycket långsamt eller förbli oförändrad.
Läs artikelnAiheeseen liittyviä sisältöjä
”Inte dess märkvärdigare än någon annan sjukdom”
Marjatta Kärkkäinen, 75 år, har genomlevt bröstcancer och hennes man Martti Hintukainen, 78 år, prostatacancer. I somras diagnostiserades Marjatta med lymfkörtelcancer och behandlingarna pågår fortfarande. ”I den här åldern har så gott som alla krämpor och åkommor, större eller mindre. Vår inställning är att vi vill tänka positivt och lita på läkarna”, säger Marjatta. ”En dag i sänder”, tillägger Martti.
Läs artikeln
Frivillig Paula Tättilä: En unik stund tillsammans
Paula Tättilä från Uleåborg letade länge efter ett lämpligt frivilligarbete. Till slut fann hon det inom den palliativa vården.
Läs artikeln
Årets cancerläkare Minna Jääskeläinen är verksam på Finlands nordligaste sjukhus.
Till följd av de långa avstånden i Lappland har många cancerpatienter tidigare behövt resa långt för behandling. Överläkaren vid Lapplands centralsjukhus, Minna Jääskeläinen, har varit med och utvecklat innovativa lösningar för att få sakkunnig vård också till glesbygden.
Läs artikeln
Deltagande i screening för tarmcancer kan rädda ditt liv
Screeningtest kan uppdaga tarmcancer som är helt i början av sin utveckling och som kan vara praktiskt taget symptomfri under lång tid. Hade han inte deltagit i screeningtestet kanske Petri Virtanen inte hade varit här idag för att berätta sin historia.
Läs artikeln
Screeningen upptäcker cancer eller förstadier till cancer
Om du hör till den åldersgrupp som omfattas av någon av de screeningar som ordnas i Finland, kallas du till screening per post. Din adress plockas från befolkningsdatasystemet och högst sannolikt nås du av kallelsen. Nu är det upp till dig – ska du delta eller inte?
Läs artikeln
Gabriella Erroll: ”Trots cancern är jag aktiv och glad”
Tarmcancer som är rätt svår att upptäcka är en av de vanligaste cancerformerna hos både kvinnor och män. Hade hon inte deltagit i screeningtestet kanske Gabriela Erroll inte hade varit här idag för att berätta sin historia.
Läs artikeln
Inte bara individens ansvar att minska risken för cancer
I de nya europeiska riktlinjerna mot cancer ingår för första gången rekommendationer om åtgärder på samhällsnivå för en hälsosam livsstil. De viktigaste faktorerna som påverkar risken för cancer är fortfarande rökning, alkohol och kost.
Läs artikeln
Cancerpatienter får hjälp mot smärta
Rädslan för cancersmärta oroar många som drabbats av cancer. Idag är smärtbehandlingen mycket välutvecklad och utöver läkemedel finns även andra metoder. Det viktigt att lyssna på cancerpatienten när man planerar behandlingen.
Läs artikeln
Sällsynt sarkom kostade henne handen – Tessa Stenroos återvände till arbetslivet
En utbuktning bakom nyckelbenet fick förbluffande konsekvenser när veterinären Tessa Stenroos, 40, förra året drabbades av ett extremt sällsynt sarkom. Cancern ledde till att Tessas vänstra hand fick amputeras, men det förtog inte hennes positiva livssyn.
Läs artikeln
”Det lönar sig inte att fundera på att varför just vi”
Först var det mamman Sari Pehkonen som insjuknade i bröstcancer år 2007. Hon var då 42 år gammal. Hennes förstfödda, dottern Jenny Laine, fick också sin diagnos i 40-årsåldern, år 2021. Båda säger att det är svårare att acceptera en närståendes cancer än sin egen.
Läs artikeln