tabletteja

Behandling av cancersmärta

Målet med behandling av cancersmärta är alltid att eliminera orsaken till smärtan om det går. Ifall tumören inte kan avlägsnas kan den ofta krympas med hjälp av strålbehandling eller cytostatika.

Om man inte kan åtgärda orsaken till smärtan ska fokus ligga på en så effektiv smärtlindring som möjligt. Behandlingen ska vara så enkel och smidig som möjligt. I dag kan nästan alla läkemedel tas genom munnen lika effektivt som med spruta.


Cancersmärta kan behandlas med

  • läkemedel: antiinflammatoriska läkemedel, opioider, tilläggsläkemedel
  • speciella tekniker: smärtpumpar, katetrar och långtidsverkande anestesi, neurokirurgiska metoder, elektrisk stimulering, strålbehandling och cytostatika
  • andra metoder: smärthanteringstekniker och avslappning, hjälpmedel, fysioterapi/rehabilitering, huskurer

Modell med tre nivåer

Ju svårare smärtan är, desto mer läkemedel behövs det. Förutom läkemedel används andra metoder som anestesi och kirurgi för att behandla svår smärta. Trestegsmodellen har utvecklats av WHO och används över hela världen.

Om cancersmärtan inte försvinner med hjälp av antiinflammatoriska läkemedel eller paracetamol kan läkaren ordinera en opioid som används tillsammans med dem. Opioider är en läkemedelsgrupp som ofta används för att behandla cancersmärta. Opioider lindrar smärtan som uppstår när en cancertumör skadar vävnaden.

Morfin och andra starka opioider är effektiva när det gäller lindring av cancersmärta. Starka opioider som används för att behandla cancersmärta är morfin, oxikodon, fentanyl, metadon och hydromorfon.

Det tar ofta tid att hitta ett lämpligt smärtstillande medel

Om smärtan är långvarig behandlas den med läkemedel som tas regelbundet. Det är vanligt att börja med en lägre dos och sedan gradvis öka dosen. Det kan ta dagar, till och med veckor, innan läkemedlet fungerar som det ska.

Det smärtstillande läkemedlet ska tas vid samma tidpunkt varje dag. På så sätt förblir effekten stabil. Kontrollera anvisningen för att se om du ska ta läkemedlet tillsammans med mat eller på tom mage.

Vid behandling av cancersmärta behöver man alltid vara beredd på så kallad genombrottssmärta. Det görs genom att man parallellt med ett långtidsverkande läkemedel inleder behandling med samma läkemedel i en snabbverkande form. Med detta läkemedel kan patienten ”lappa ihop” smärtattacker som uppstår trots den regelbundna medicineringen. Om patienten behöver ett genombrottssmärtmedel flera gånger om dagen ökar man dosen av det långverkande läkemedlet.

Det kan förekomma biverkningar av smärtstillande läkemedel, men de går ofta över efter en tid.  Förstoppning är en typisk biverkning av opioider, men det kan behandlas effektivt med läkemedel. Illamående och trötthet är också ganska vanliga biverkningar och drabbar 10–30 procent i början av opioidbehandlingen, men de brukar avta med tiden.

Om du reser utomlands ska du ha med dig dina läkemedel i sina förpackningar samt utskrifter av dina elektroniska recept. Vissa smärtstillande medel kan klassificeras som narkotika och omfattas av strängare restriktioner.

Bedömning av smärta

Att bedöma smärta är viktigt för att hitta rätt behandling. Du kommer i allmänhet att få frågor om följande saker:

  1. Var sitter smärtan? På ett eller fler ställen?
  2. Är smärtan molande, stickande, utstrålande?
  3. När känner du smärtan? Är den konstant eller går den i vågor?
  4. Hur svår är smärtan?
  5. Vad förvärrar eller minskar smärtan?
  6. Lindras smärtan av läkemedel, i så fall hur mycket och hur lång tid?
  7. Hur mycket stör smärtan det dagliga livet och sömnen? Påverkar smärtan ditt humör?

För att uppskatta smärtans svårighetsgrad används ofta en skala med ingen smärta i ena änden och outhärdlig smärta i den andra. Den kan också beskrivas med talen 1–10.

Smärtlinjen för cancerpatienter

Smärtlinjen är en telefontjänst som stöder behandlingen av cancersmärta. Smärtlinjen fungerar i samarbete med Cancerorganisationerna. Sakkunniga på smärtlinjen betjänar cancerpatienter och deras anhöriga och samarbetar vid behov med andra sakkunniga inom hälsovården för att lindra smärtan som patienten upplever.

Smärtlinjen betjänar på vardagar kl. 9–12

tel. 050 369 6707.

Smärtlinjen är en del av Smärtkliniken vid HUCS.

Läs mer om smärta

Smärta vid cancer

Vid cancer kan både sjukdomen och behandlingarna orsaka många olika typer av smärta. Cancersmärta är det vanligaste cancerrelaterade symtomet och det mest betydande när det gäller livskvalitet. Ungefär hälften av alla som har cancer upplever smärta.

Läs artikeln

Palliativ vård och vård i livets slutskede

Syftet med palliativ vård är att lindra symtomen och förbättra livskvaliteten för patienten.

Läs artikeln

Kronisk cancer

Cancer kan inte alltid botas, men spridningen av sjukdomen kan stoppas eller saktas av. Då säger man att cancern blivit kronisk. Kronisk cancer kan utvecklas mycket långsamt eller förbli oförändrad.

Läs artikeln

Aiheeseen liittyviä sisältöjä

Tidningen Cancer | 2023

Tillsammans orkar vi bättre

Stödet från mor- och farföräldrar är ovärderligt

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Vi har en arbetsdryg höst framför oss  

Välfärdsområdena har inlett sin verksamhet med följden att hälso- och sjukvården samt socialväsendet ordnas på ett annat sätt än förut. Inom Cancerorganisationerna har vi hållit ett vakande öga på situationen.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Att bli sedd ger styrka och tillförsikt

Olika uttryckssätt i konstterapi, som bildkonst, dans och rörelse, hjälper patienter inifrån. Att bli sedd, särskilt mitt uppe i en kris, bär framåt och stärker. Konstnärligt arbete kräver inga förkunskaper och är ingenting att vara rädd för.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Cancervården står inför stora frågor

I Finland har det uppstått en debatt om hälso- och sjukvårdens möjligheter att tillgodose cancerpatienters behov i framtiden. Den åldrande befolkningen ökar redan i sig vårdbördan och med stigande ålder följer ett ökande antal cancerfall.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Utan vetskap om genfelet vore jag inte här

Om du misstänker att du bär på en genmutation som disponerar för cancer, gå på undersökning. Efter det är det mycket man kan göra, säger Eija Porspakka, som haft ärftlig bröstcancer.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Var inte ensam

Kaija Kiviluoma från Kuortane är en riktig arbetsmyra inom förvilligarbete. De bästa stunderna är när jag har kunnat lindra någons smärta eller rädsla – och när jag får höra orden ”Tack för att du finns”.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Ett grånande Finland behöver arbetsgraft

Efolkningen i arbetsför ålder minskar i Finland. Enligt en befolkningsprognos kommer det 2030 att finnas omkring 700 000 personer under 15 år, 3,3 miljoner i åldern 15–64 år och 1,5 miljoner i ålderskategorin över 64 år. Var tredje finländare kommer att vara i pensionsåldern i slutet av det här decenniet.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Njut av solen, men skydda dig mot UV-strålning.

När vår- och sommarvärmen är här finns det all anledning att njuta i fulla drag. Men det är viktigt att skydda huden mot solgass. Risken för hudcancer ökar dels av bränd hud, dels av den totala exponeringen för UV-strålning under hela livet.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Lycklig melanomöverlevare

Måndagsexemplar! Så beskriver Hanna-Maija Windmeisser sig själv med glimten i ögat. Hon har opererats flera gånger för tre olika sjukdomar.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Ett gott liv ända till slutet

Syftet med palliativ vård är att hjälpa patienten att leva med cancern när sjukdomen inte längre kan botas. När man planerar vården i livets slutskede är det viktigt att beakta vad patienten önskar sig och oroar sig för.

Läs artikeln