Ärftlighet och cancer
För närvarande uppskattar man att endast en av tio cancerformer är kopplade till ärftlighet. Även om man ofta talar om ärftlig cancer är sjukdomen inte ärftlig, man ärver endast anlaget som ökar risken för cancer.
Är min cancer ärftlig?
- För närvarande uppskattar man att endast en av tio cancerformer är kopplade till ärftlighet (CRUK 5 %). Även om man ofta talar om ärftlig cancer är sjukdomen inte ärftlig, man ärver endast anlaget som ökar risken för cancer. De flesta cancerformer är inte förknippade med ärftliga genförändringar (mutationer).
- Om du har ärvt en mutation ökar det risken för att du ska utveckla vissa cancerformer. Vissa mutationer ökar risken för att utveckla fler än en cancerform.
- Mutationer i generna BRCA1 och BRCA2 ökar risken för bröstcancer, äggstockscancer, bukspottkörtelcancer och prostatacancer.
Cancer är en vanlig sjukdom och i nästan varje släkt finns flera personer som drabbats av cancer. Det här betyder inte att din släkt har en ärftligt ökad risk för cancer. Ifall flera nära släktingar på samma sida av familjen har haft samma cancerform kan det finnas skäl att misstänka ärftlighet.
Varför lönar det sig att undersöka genförändringar?
Om det visar sig att du har en genförändring är det bra att låta testa nära släktingar, som till exempel dina barn. Genförändringen förs inte vidare till alla i släkten, så först när du testas får du veta om du ärvt den.
Om det visar sig att du har en genetisk förändring kommer du att följas upp och undersökas, till exempel vartannat år. Om du skulle få cancer innebär detta att den skulle upptäckas tidigt, vilket gör den lättare att behandla och ger dig en bättre prognos. I vissa fall, om risken för att utveckla bröstcancer är mycket hög, kan du istället för uppföljning välja att operera bort brösten, alltså genomgå en mastektomi.
En koloskopi för att följa upp tarmcancer avlägsnar förändringar som ännu inte har utvecklats till cancer. Ibland behandlas ärftlig cancer också annorlunda än andra typer av cancer.
Hur känner man igen ärftlig cancer?
Ärftligt ökad risk för cancer identifieras genom att en person utvecklar cancer vid ovanligt ung ålder eller har många nära släktingar med samma cancerform.
Det finns olika typer av genförändringar som kan orsaka cancer. Vissa sällsynta mutationer medför en hög risk för att utveckla sjukdomen, medan andra ökar risken endast måttligt eller lite.
I dag känner man till en del, men inte alla, av de genförändringar som ökar risken för att utveckla cancer. Många gener undersöks för närvarande.
Går det att upptäcka cancer med hjälp av genetisk testning?
Cancer kan inte upptäckas med hjälp av gentester, men i dag kan de identifiera vissa av de genförändringar som gör att en person har en ärftligt ökad risk för cancer.
Det finns fortfarande inget enkelt test för att testa alla dem som är intresserade av sina arvsanlag. Genetisk testning används endast när det finns tydliga bevis på en ärftligt ökad risk för cancer.
Om du funderar på ifall du har en ärftligt ökad risk för cancer kan det utredas på Cancerorganisationernas genetiska rådgivning.
Genetisk rådgivning
Om du är orolig för om din cancer är ärftlig kan du kontakta Cancerorganisationernas genetiska rådgivning. Du kan få genetisk rådgivning antingen via den nationella hjälplinjen eller från din regionala cancerförening. Genetisk rådgivning ges av utbildade sjukskötare. Rådgivningen ges både på plats och per telefon.
Kontaktuppgifter till regionala cancerföreningar
Om du tror att det finns risk för ärftlig cancer i din släkt får du fylla i en en blankett med förhandsuppgifter. Där finns frågor om vilka cancerformer nära släktingar till dig haft och i vilken ålder de insjuknade.
Därefter bokas en tid för att diskutera ditt släktträd, som sammanställts av en sjukskötare och som visar din risk för ärftlig cancer. Minna Pöyhönen som är vår sakkunnigläkare i cancergenetik, gör en bedömning av om du behöver ytterligare undersökningar. Eventuella ytterligare undersökningar görs på universitetssjukhuset inom ditt område.
Lisätietoa henkilötietojesi käsittelystä syövän perinnöllisyysneuvonnassa
Perinnölliset syövät
Cancer och fertilitet
Cancerbehandlingarna kan påverka den insjuknades fertilitet. Vid behandlingarna eftersträvar man att bevara fertiliteten, men det är inte alltid möjligt.
Läs artikeln
Ärftlig bröstcancer
Enligt vad vi vet i dag är cirka 10 procent av bröstcancerfallen ärftliga. De mest kända högriskgenerna för ärftlig bröst- och äggstockscancer är BRCA1 och BRCA2.
Läs artikeln
Ärftlig tarmcancer
I cirka 5 % av fallen av tarmacancer finns det en underliggande ärftligt ökad risk för att utveckla sjukdomen. Vanligast är Lynchs syndrom.
Läs artikelnSinua voisi myös kiinnostaa
Tillsammans orkar vi bättre
Stödet från mor- och farföräldrar är ovärderligt
Läs artikeln
Vi har en arbetsdryg höst framför oss
Välfärdsområdena har inlett sin verksamhet med följden att hälso- och sjukvården samt socialväsendet ordnas på ett annat sätt än förut. Inom Cancerorganisationerna har vi hållit ett vakande öga på situationen.
Läs artikeln
Att bli sedd ger styrka och tillförsikt
Olika uttryckssätt i konstterapi, som bildkonst, dans och rörelse, hjälper patienter inifrån. Att bli sedd, särskilt mitt uppe i en kris, bär framåt och stärker. Konstnärligt arbete kräver inga förkunskaper och är ingenting att vara rädd för.
Läs artikeln
Cancervården står inför stora frågor
I Finland har det uppstått en debatt om hälso- och sjukvårdens möjligheter att tillgodose cancerpatienters behov i framtiden. Den åldrande befolkningen ökar redan i sig vårdbördan och med stigande ålder följer ett ökande antal cancerfall.
Läs artikeln
Utan vetskap om genfelet vore jag inte här
Om du misstänker att du bär på en genmutation som disponerar för cancer, gå på undersökning. Efter det är det mycket man kan göra, säger Eija Porspakka, som haft ärftlig bröstcancer.
Läs artikeln
Var inte ensam
Kaija Kiviluoma från Kuortane är en riktig arbetsmyra inom förvilligarbete. De bästa stunderna är när jag har kunnat lindra någons smärta eller rädsla – och när jag får höra orden ”Tack för att du finns”.
Läs artikeln
Ett grånande Finland behöver arbetsgraft
Efolkningen i arbetsför ålder minskar i Finland. Enligt en befolkningsprognos kommer det 2030 att finnas omkring 700 000 personer under 15 år, 3,3 miljoner i åldern 15–64 år och 1,5 miljoner i ålderskategorin över 64 år. Var tredje finländare kommer att vara i pensionsåldern i slutet av det här decenniet.
Läs artikeln
Njut av solen, men skydda dig mot UV-strålning.
När vår- och sommarvärmen är här finns det all anledning att njuta i fulla drag. Men det är viktigt att skydda huden mot solgass. Risken för hudcancer ökar dels av bränd hud, dels av den totala exponeringen för UV-strålning under hela livet.
Läs artikeln
Lycklig melanomöverlevare
Måndagsexemplar! Så beskriver Hanna-Maija Windmeisser sig själv med glimten i ögat. Hon har opererats flera gånger för tre olika sjukdomar.
Läs artikeln
Ett gott liv ända till slutet
Syftet med palliativ vård är att hjälpa patienten att leva med cancern när sjukdomen inte längre kan botas. När man planerar vården i livets slutskede är det viktigt att beakta vad patienten önskar sig och oroar sig för.
Läs artikeln