Kvinna och pojke står ute bakom varann. Pojken har kryckor.

Ärftlighet och cancer

För närvarande uppskattar man att endast en av tio cancerformer är kopplade till ärftlighet. Även om man ofta talar om ärftlig cancer är sjukdomen inte ärftlig, man ärver endast anlaget som ökar risken för cancer.


Är min cancer ärftlig?

  • För närvarande uppskattar man att endast en av tio cancerformer är kopplade till ärftlighet (CRUK 5 %). Även om man ofta talar om ärftlig cancer är sjukdomen inte ärftlig, man ärver endast anlaget som ökar risken för cancer. De flesta cancerformer är inte förknippade med ärftliga genförändringar (mutationer).
  • Om du har ärvt en mutation ökar det risken för att du ska utveckla vissa cancerformer. Vissa mutationer ökar risken för att utveckla fler än en cancerform.
  • Mutationer i generna BRCA1 och BRCA2 ökar risken för bröstcancer, äggstockscancer, bukspottkörtelcancer och prostatacancer.

Cancer är en vanlig sjukdom och i nästan varje släkt finns flera personer som drabbats av cancer. Det här betyder inte att din släkt har en ärftligt ökad risk för cancer. Ifall flera nära släktingar på samma sida av familjen har haft samma cancerform kan det finnas skäl att misstänka ärftlighet.


Varför lönar det sig att undersöka genförändringar?

Om det visar sig att du har en genförändring är det bra att låta testa nära släktingar, som till exempel dina barn. Genförändringen förs inte vidare till alla i släkten, så först när du testas får du veta om du ärvt den.

Om det visar sig att du har en genetisk förändring kommer du att följas upp och undersökas, till exempel vartannat år. Om du skulle få cancer innebär detta att den skulle upptäckas tidigt, vilket gör den lättare att behandla och ger dig en bättre prognos. I vissa fall, om risken för att utveckla bröstcancer är mycket hög, kan du istället för uppföljning välja att operera bort brösten, alltså genomgå en mastektomi.

En koloskopi för att följa upp tarmcancer avlägsnar förändringar som ännu inte har utvecklats till cancer. Ibland behandlas ärftlig cancer också annorlunda än andra typer av cancer.


Hur känner man igen ärftlig cancer?

Ärftligt ökad risk för cancer identifieras genom att en person utvecklar cancer vid ovanligt ung ålder eller har många nära släktingar med samma cancerform.

Det finns olika typer av genförändringar som kan orsaka cancer. Vissa sällsynta mutationer medför en hög risk för att utveckla sjukdomen, medan andra ökar risken endast måttligt eller lite.

I dag känner man till en del, men inte alla, av de genförändringar som ökar risken för att utveckla cancer. Många gener undersöks för närvarande.


Går det att upptäcka cancer med hjälp av genetisk testning?

Cancer kan inte upptäckas med hjälp av gentester, men i dag kan de identifiera vissa av de genförändringar som gör att en person har en ärftligt ökad risk för cancer.

Det finns fortfarande inget enkelt test för att testa alla dem som är intresserade av sina arvsanlag. Genetisk testning används endast när det finns tydliga bevis på en ärftligt ökad risk för cancer.

Om du funderar på ifall du har en ärftligt ökad risk för cancer kan det utredas på Cancerorganisationernas genetiska rådgivning.


Genetisk rådgivning

Om du är orolig för om din cancer är ärftlig kan du kontakta Cancerorganisationernas genetiska rådgivning. Du kan få genetisk rådgivning antingen via den nationella hjälplinjen eller från din regionala cancerförening. Genetisk rådgivning ges av utbildade sjukskötare. Rådgivningen ges både på plats och per telefon.

Kontaktuppgifter till regionala cancerföreningar

Kontakta rådgivningstjänsten

Om du tror att det finns risk för ärftlig cancer i din släkt får du fylla i en en blankett med förhandsuppgifter. Där finns frågor om vilka cancerformer nära släktingar till dig haft och i vilken ålder de insjuknade.

Därefter bokas en tid för att diskutera ditt släktträd, som sammanställts av en sjukskötare och som visar din risk för ärftlig cancer. Minna Pöyhönen som är vår sakkunnigläkare i cancergenetik, gör en bedömning av om du behöver ytterligare undersökningar. Eventuella ytterligare undersökningar görs på universitetssjukhuset inom ditt område.

Lisätietoa henkilötietojesi käsittelystä syövän perinnöllisyysneuvonnassa

Tietosuojailmoitus periytyvyysneuvonnasta

Perinnölliset syövät

Cancer och fertilitet

Cancerbehandlingarna kan påverka den insjuknades fertilitet. Vid behandlingarna eftersträvar man att bevara fertiliteten, men det är inte alltid möjligt.

Läs artikeln

Ärftlig bröstcancer

Enligt vad vi vet i dag är cirka 10 procent av bröstcancerfallen ärftliga. De mest kända högriskgenerna för ärftlig bröst- och äggstockscancer är BRCA1 och BRCA2.

Läs artikeln

Ärftlig tarmcancer

I cirka 5 % av fallen av tarmacancer finns det en underliggande ärftligt ökad risk för att utveckla sjukdomen. Vanligast är Lynchs syndrom.

Läs artikeln

Onko sinulla kysyttävää perinnöllisestä syövästä tai kaipaatko vertaistukea?

Sinua voisi myös kiinnostaa

Tidningen Cancer | 2024

Motion på distans ger välmående

Cancerorganisationerna tillhandahåller distansmotion online, antingen inspelad eller live. Studier visar att motion främjar rehabiliteringen från cancer och försnabbar återhämtningen från behandling.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Den vanligaste cancerformen hos män – prostatacancer

Prostatacancer är ofta en godartad cancer som uppträder med stigande ålder och som inte kräver någon behandling. Utmaningen är att identifiera aggressiva cancerformer och att behandla dem i tid innan de sprider sig. Under de senaste åren har männen aktivare börjat söka sig till undersökningar.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Kurser för var och en i vårt breda sortiment

”Cancerorganisationerna erbjuder årligen cancersjuka och deras närstående tiotals kurser”, berättar specialisten i rehabilitering Tuire Muona och Minna Enqvist.
Målet med kurserna är att var och en som deltar ska hitta lämpliga metoder för att orka, och stöd för att få vardagen att fungera.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

På fars rekommendation

Det lönar sig att testa sig för prostatacancer i god tid. Mikko Siukosaari fick sin diagnos när han var litet över 50.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Hur fortsätta livet efter kontrollerna? Cancern är borta, eller är den?

Att vara rädd är en normal och naturlig reaktion. Det säger psykologen Arto Pietikäinen med eftertryck. Man ska inte mota bort sina rädslor. I stället kan man lära sig att möta dem på ett nytt sätt så att man går vidare i livet ännu starkare.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Män får också bröstcancer

Rosa bandet-reflexen som dinglar på Timo Tarvainens rockskört finns där av en anledning – bröstcancer är inte endast kvinnors sjukdom.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Mor- och farföräldrar är ett värdefullt stöd i cancerfamiljer

När en familjemedlem insjuknar i cancer ställs vardagen på ända. Många behöver då konkret hjälp med hushållssysslorna och närstående vid sin sida.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Tillsammans orkar vi bättre

När fyrabarnsmamman insjuknade flyttade morföräldrarna närmare dotterns familj. Deras stöd var avgörande för att småbarnsfamiljen skulle klara situationen.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Vi har en arbetsdryg höst framför oss  

Välfärdsområdena har inlett sin verksamhet med följden att hälso- och sjukvården samt socialväsendet ordnas på ett annat sätt än förut. Inom Cancerorganisationerna har vi hållit ett vakande öga på situationen.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Att bli sedd ger styrka och tillförsikt

Olika uttryckssätt i konstterapi, som bildkonst, dans och rörelse, hjälper patienter inifrån. Att bli sedd, särskilt mitt uppe i en kris, bär framåt och stärker. Konstnärligt arbete kräver inga förkunskaper och är ingenting att vara rädd för.

Läs artikeln