Kuva kudotuista puna-valkoisista lasten tossuista. Kuva sivulla Syöpä ja hedelmällisyys

Cancer och fertilitet

Hos personer som insjuknat i fertil ålder väcker sjukdomen ofta oro för om de kan få barn efter sjukdomen. Den här frågan blir aktuell allt oftare, eftersom allt fler patienter som insjuknat som barn eller i tidig vuxenålder blir friska.

 


Cancerbehandlingar påverkar fertiliteten

Cancerbehandlingarna kan påverka den fertiliteten hos en person med cancer. Behandling med cancerläkemedel (cytostatika) kan skada äggstockarnas och testiklarnas funktion. Även strålbehandling kan skada äggstockar och testiklar, om behandlingen ges i bäckenområdet eller nedre bukområdet eller i hela kroppen. I vissa fall kan även strålbehandling som riktas mot huvudet påverka hormonsystemet. Om patienten får vård med både strålbehandling och cancerläkemedel, förstärks effekten på könskörtlarna ytterligare. Även operationer som utförs i området kring äggstockarna eller testiklarna kan försvaga fertiliteten.

Vid behandlingarna eftersträvar man att bevara fertiliteten, men det är inte alltid möjligt. Ju äldre patienten är, desto långsammare går det ofta att återhämta sig efter behandlingarna. I vuxen ålder försvagas fertiliteten förstås också av naturliga skäl.

Det är viktigt att prata med den behandlande läkaren om möjligheten att bli gravid efter cancerbehandlingarna redan innan de påbörjas.

Om fertiliteten inte kan bevaras kan det ändå vara möjligt att senare bli förälder med hjälp av donerade äggceller, spermier eller embryon eller genom adoption eller fosterbarn.

Det rekommenderas dock inte att man under cancerbehandlingen eller genast därefter skaffar barn.

  • Till följd av vissa cancerbehandlingar kan äggstockarnas funktion försvagas eller upphöra för tidigt. Det finns således en risk att kvinnan efter behandlingarna inte kan bli gravid. Hennes fertila åldersperiod kan förkortas och klimakteriet kan börja tidigare.

    Starka behandlingar kan tömma ut hela äggcellförrådet. Detta leder till brist på könshormon och infertilitet. Äggstockarnas funktion kan också bli tillfälligt störd. Då återställs fertiliteten efter en tid.

    Ju yngre kvinnan är, desto bättre klarar äggstockarna av biverkningarna av cancerbehandlingarna och desto mindre påverkar behandlingarna kvinnans senare fertilitet.

    Det är viktigt att fertilitetsbevarande åtgärder vidtas redan innan cancerbehandlingen påbörjas. Cancerläkaren kan på basis av patientens ålder och hälsotillstånd samt den cancerbehandling som används bedöma om kvinnans fertilitet sannolikt riskeras.

    Om man bedömer att det finns risk för att fertiliteten försvagas eller förloras helt, kan man överväga att djupfrysa äggceller, embryon eller äggstocksvävnad. Det är dock inte alltid möjligt att vidta fertilitetsbevarande åtgärder, till exempel om cancerbehandlingarna måste påbörjas omedelbart eller om äggstockarnas funktion redan försvagats. Det rekommenderas dock alltid att patienten besöker rådgivningen.

  • Vissa cancerbehandlingar kan försvaga fertiliteten hos en man. Behandlingarna kan försvaga spermieproduktionen i testiklarna eller få den att upphöra. Efter behandlingarna kan fertiliteten bli delvis eller fullständigt återställd. En varaktig eller långfristig störning i spermieproduktionen uppstår, när cancerbehandlingen skadat stamceller i testiklarna.

    Det är viktigt att fertilitetsbevarande åtgärder vidtas redan innan cancerbehandlingen påbörjas. Cancerläkaren kan på basis av patientens ålder och hälsotillstånd samt den cancerbehandling som används bedöma om mannens fertilitet sannolikt riskeras.

    Man kan försöka bevara fertiliteten genom att djupfrysa sädesvätska eller testikelvävnad innan cancerbehandlingarna påbörjas. Det är dock inte alltid möjligt att vidta fertilitetsbevarande åtgärder.

  • Hos största delen av cancerpatienter som insjuknat som barn eller som tonåring förblir fertiliteten på god nivå även efter behandlingarna. Vissa cancerbehandlingar som man fått som barn eller som tonåring kan dock senare påverka hormonfunktionerna och fertiliteten. I vissa fall kan puberteten fördröjas eller utebli. Hos pojkar kan produktionen av könshormoner förbli normal, även om spermieproduktionen blivit störd. Då kommer de normalt in i puberteten, men det bildas inga spermier.

    Cancerbehandlingarna påverkar flickornas och pojkarnas fertilitet på olika sätt. Förutom könet avgör även den insjuknades ålder (huruvida puberteten redan börjat eller inte) och den behandling som hen fått hurdan effekt cancerbehandlingarna kommer att ha på fertiliteten.

    Om cancerbehandlingarna bedöms förorsaka infertilitet, kan man försöka bevara fertiliteten med hjälp av olika åtgärder innan cancerbehandlingarna påbörjas.

    Vilka alternativ som är tillgängliga beror på

    – barnets ålder
    – den fysiska och psykiska utvecklingsfasen i puberteten
    – den underliggande sjukdomen
    – hur snabbt cancerbehandlingen ska påbörjas

    Hos en tonåring som befinner sig i puberteten kan man eventuellt använda samma metoder för att bevara fertiliteten som hos vuxna. Barn i prepubertal ålder producerar ännu inga mogna könsceller. Att ta vara på könskörtelvävnad (testikel- eller äggstocksvävnad) och djupfrysa den är i deras fall den enda metoden som eventuellt kan bevara fertiliteten. Ibland är det också möjligt att försöka skydda könsorganen omsorgsfullt under strålbehandlingen. Dessa åtgärder ökar sannolikheten att barnet i framtiden kan bli förälder, men de är ingen garanti för det.

Läs mer

Tidningen Cancer | 2024

Fysisk aktivitet inlemmas i behandlingsrekommendationerna

De senaste årens forskning visar allt tydligare att redan en liten ökning i fysisk aktivitet främjar återhämtningen hos cancerpatienter. Motion spelar en viktig roll, inte bara i förebyggandet av cancer, utan också i bättre behandlingsresultat.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Screening för tarmcancer sparar liv

Åldrande befolkning och västerländsk livsstil ökar förekomsten av tarmcancer hos både män och kvinnor. Screeningundersökningar kan fånga upp tarmcancer i begynnelseskedet då den kan vara så gott som symptomfri.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Tröttheten berodde på tarmcancer

Det var inte bara barnfamiljens vardag som gjorde Heidi Lehtiniemi-Eerola så trött. Vid en hälsokontroll upptäcktes cancern som endast hade gett lindriga symptom.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Motion på distans ger välmående

Cancerorganisationerna tillhandahåller distansmotion online, antingen inspelad eller live. Studier visar att motion främjar rehabiliteringen från cancer och försnabbar återhämtningen från behandling.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Den vanligaste cancerformen hos män – prostatacancer

Prostatacancer är ofta en godartad cancer som uppträder med stigande ålder och som inte kräver någon behandling. Utmaningen är att identifiera aggressiva cancerformer och att behandla dem i tid innan de sprider sig. Under de senaste åren har männen aktivare börjat söka sig till undersökningar.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Kurser för var och en i vårt breda sortiment

”Cancerorganisationerna erbjuder årligen cancersjuka och deras närstående tiotals kurser”, berättar specialisten i rehabilitering Tuire Muona och Minna Enqvist.
Målet med kurserna är att var och en som deltar ska hitta lämpliga metoder för att orka, och stöd för att få vardagen att fungera.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

På fars rekommendation

Det lönar sig att testa sig för prostatacancer i god tid. Mikko Siukosaari fick sin diagnos när han var litet över 50.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Hur fortsätta livet efter kontrollerna? Cancern är borta, eller är den?

Att vara rädd är en normal och naturlig reaktion. Det säger psykologen Arto Pietikäinen med eftertryck. Man ska inte mota bort sina rädslor. I stället kan man lära sig att möta dem på ett nytt sätt så att man går vidare i livet ännu starkare.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Män får också bröstcancer

Rosa bandet-reflexen som dinglar på Timo Tarvainens rockskört finns där av en anledning – bröstcancer är inte endast kvinnors sjukdom.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Mor- och farföräldrar är ett värdefullt stöd i cancerfamiljer

När en familjemedlem insjuknar i cancer ställs vardagen på ända. Många behöver då konkret hjälp med hushållssysslorna och närstående vid sin sida.

Läs artikeln