Immunologiska cancerbehandlingar
Immunterapi eller immunologisk cancerbehandling är en grupp av olika metoder där man strävar efter att förstöra cancercellerna genom att påverka immunsystemet på olika sätt.
Immunterapi hjälper vid vissa cancerformer
I Finland har immunterapier använts för att behandla melanom som spridit sig, vissa former av lung- och njurcancer, Hodgkins lymfom, urinblåsecancer samt huvud- och halscancer. Den senaste behandlingen som godkänts är för så kallad trippelnegativ bröstcancer. Immunterapi ges i kombination med cytostatikabehandling.
Immunologiska behandlingar hjälper dock bara en mindre del av patienterna.
Immunterapi syftar till att stärka kroppens immunförsvar och därigenom få kroppens eget immunförsvar att angripa cancerceller. Immunterapi kan också innebära att patienten ges ämnen eller celler som förstör cancerceller. Immunologiska cancerbehandlingar är för närvarande under aktiv utveckling och forskning.
Antikroppar
Antikroppar har varit föremål för aktiv utveckling under de senaste decennierna. Antikroppar spelar en roll i behandlingen av cancer på många sätt. Antikroppar som utvecklats mot cancervävnad kan binda till markörer (antigener) på cancervävnadens yta. På så sätt markerar antikropparna cancercellerna för förstörelse av immunförsvarets celler eller får cellen att självförstöras.
Antikroppar kan blockera effekten av olika tillväxtfaktorer som främjar cancertillväxt. Antikroppar kan också användas för att transportera cancerdödande medel (cellblockerare eller strålningsmolekyler) till cancercellen, med mindre skada på friska celler. Många antikroppsbehandlingar tolereras ganska väl. De vanligaste biverkningarna är feber, frossa och hudutslag.
Rituximab är den första antikropp som godkänts för cancerbehandling. Rituximab används antingen ensamt eller i kombination med cytostika vid lymfom. En annan nyare antiviral antikropp är obinutuzumab, som ger en starkare immunaktivering.
HER2-antikroppar är ett av de viktigaste framstegen i behandlingen av solida cancerformer. Av dessa är trastuzumab en av de mest använda antikroppsbehandlingarna mot cancer. Dess indikationer inkluderar bröst- och magcancer med HER2-genamplifiering. Trastuzumab har avsevärt förbättrat prognosen för patienter i dessa sjukdomsgrupper, inte bara om sjukdomen har spridit sig, utan även som adjuvant behandling efter operation av bröstcancer.
EGFR-antikroppar (cetuximab, panitumumab och nesitumumab) används för att behandla spridda former av tarm-, huvud- och halscancer samt icke-småcellig lungcancer.
Den första godkända anti-VEGF-verkande antikroppsbehandlingen var bevacizumab, som i kombination med cytostatikabehandling är avsedd för behandling av ett antal solida tumörer. Dessa inkluderar tarmcancer och gynekologisk cancer. Ett annat läkemedel som verkar på denna signalkaskad är ramucirumab, som används för att behandla mag- och tarmcancer samt icke-småcellig lungcancer.
Du är kanske också interessered av
Kirurgisk behandling av cancer
Vid behandling av många fasta cancertumörer är operation det primära behandlingsalternativet. Då avlägsnas hela cancertumören.
Läs artikeln
Strålbehandling
Strålbehandling är en behandlingsform som allmänt används vid behandling av cancer.
Läs artikeln
Cytostatika
Cytostatika förhindrar celldelningen, vilket gör att cancercellerna dör. Cytostatika följer med blodomloppet till hela kroppen.
Läs artikelnLue lisää aiheesta
Motion på distans ger välmående
Cancerorganisationerna tillhandahåller distansmotion online, antingen inspelad eller live. Studier visar att motion främjar rehabiliteringen från cancer och försnabbar återhämtningen från behandling.
Läs artikeln
Den vanligaste cancerformen hos män – prostatacancer
Prostatacancer är ofta en godartad cancer som uppträder med stigande ålder och som inte kräver någon behandling. Utmaningen är att identifiera aggressiva cancerformer och att behandla dem i tid innan de sprider sig. Under de senaste åren har männen aktivare börjat söka sig till undersökningar.
Läs artikeln
Kurser för var och en i vårt breda sortiment
”Cancerorganisationerna erbjuder årligen cancersjuka och deras närstående tiotals kurser”, berättar specialisten i rehabilitering Tuire Muona och Minna Enqvist.
Målet med kurserna är att var och en som deltar ska hitta lämpliga metoder för att orka, och stöd för att få vardagen att fungera.
På fars rekommendation
Det lönar sig att testa sig för prostatacancer i god tid. Mikko Siukosaari fick sin diagnos när han var litet över 50.
Läs artikeln
Hur fortsätta livet efter kontrollerna? Cancern är borta, eller är den?
Att vara rädd är en normal och naturlig reaktion. Det säger psykologen Arto Pietikäinen med eftertryck. Man ska inte mota bort sina rädslor. I stället kan man lära sig att möta dem på ett nytt sätt så att man går vidare i livet ännu starkare.
Läs artikeln
Män får också bröstcancer
Rosa bandet-reflexen som dinglar på Timo Tarvainens rockskört finns där av en anledning – bröstcancer är inte endast kvinnors sjukdom.
Läs artikeln
Mor- och farföräldrar är ett värdefullt stöd i cancerfamiljer
När en familjemedlem insjuknar i cancer ställs vardagen på ända. Många behöver då konkret hjälp med hushållssysslorna och närstående vid sin sida.
Läs artikeln
Tillsammans orkar vi bättre
När fyrabarnsmamman insjuknade flyttade morföräldrarna närmare dotterns familj. Deras stöd var avgörande för att småbarnsfamiljen skulle klara situationen.
Läs artikeln
Vi har en arbetsdryg höst framför oss
Välfärdsområdena har inlett sin verksamhet med följden att hälso- och sjukvården samt socialväsendet ordnas på ett annat sätt än förut. Inom Cancerorganisationerna har vi hållit ett vakande öga på situationen.
Läs artikeln
Att bli sedd ger styrka och tillförsikt
Olika uttryckssätt i konstterapi, som bildkonst, dans och rörelse, hjälper patienter inifrån. Att bli sedd, särskilt mitt uppe i en kris, bär framåt och stärker. Konstnärligt arbete kräver inga förkunskaper och är ingenting att vara rädd för.
Läs artikeln