Immunologiska cancerbehandlingar
Immunterapi eller immunologisk cancerbehandling är en grupp av olika metoder där man strävar efter att förstöra cancercellerna genom att påverka immunsystemet på olika sätt.
Immunterapi hjälper vid vissa cancerformer
I Finland har immunterapier använts för att behandla melanom som spridit sig, vissa former av lung- och njurcancer, Hodgkins lymfom, urinblåsecancer samt huvud- och halscancer. Den senaste behandlingen som godkänts är för så kallad trippelnegativ bröstcancer. Immunterapi ges i kombination med cytostatikabehandling.
Immunologiska behandlingar hjälper dock bara en mindre del av patienterna.
Immunterapi syftar till att stärka kroppens immunförsvar och därigenom få kroppens eget immunförsvar att angripa cancerceller. Immunterapi kan också innebära att patienten ges ämnen eller celler som förstör cancerceller. Immunologiska cancerbehandlingar är för närvarande under aktiv utveckling och forskning.
Antikroppar
Antikroppar har varit föremål för aktiv utveckling under de senaste decennierna. Antikroppar spelar en roll i behandlingen av cancer på många sätt. Antikroppar som utvecklats mot cancervävnad kan binda till markörer (antigener) på cancervävnadens yta. På så sätt markerar antikropparna cancercellerna för förstörelse av immunförsvarets celler eller får cellen att självförstöras.
Antikroppar kan blockera effekten av olika tillväxtfaktorer som främjar cancertillväxt. Antikroppar kan också användas för att transportera cancerdödande medel (cellblockerare eller strålningsmolekyler) till cancercellen, med mindre skada på friska celler. Många antikroppsbehandlingar tolereras ganska väl. De vanligaste biverkningarna är feber, frossa och hudutslag.
Rituximab är den första antikropp som godkänts för cancerbehandling. Rituximab används antingen ensamt eller i kombination med cytostika vid lymfom. En annan nyare antiviral antikropp är obinutuzumab, som ger en starkare immunaktivering.
HER2-antikroppar är ett av de viktigaste framstegen i behandlingen av solida cancerformer. Av dessa är trastuzumab en av de mest använda antikroppsbehandlingarna mot cancer. Dess indikationer inkluderar bröst- och magcancer med HER2-genamplifiering. Trastuzumab har avsevärt förbättrat prognosen för patienter i dessa sjukdomsgrupper, inte bara om sjukdomen har spridit sig, utan även som adjuvant behandling efter operation av bröstcancer.
EGFR-antikroppar (cetuximab, panitumumab och nesitumumab) används för att behandla spridda former av tarm-, huvud- och halscancer samt icke-småcellig lungcancer.
Den första godkända anti-VEGF-verkande antikroppsbehandlingen var bevacizumab, som i kombination med cytostatikabehandling är avsedd för behandling av ett antal solida tumörer. Dessa inkluderar tarmcancer och gynekologisk cancer. Ett annat läkemedel som verkar på denna signalkaskad är ramucirumab, som används för att behandla mag- och tarmcancer samt icke-småcellig lungcancer.
Du är kanske också interessered av
Kirurgisk behandling av cancer
Vid behandling av många fasta cancertumörer är operation det primära behandlingsalternativet. Då avlägsnas hela cancertumören.
Läs artikeln
Strålbehandling
Strålbehandling är en behandlingsform som allmänt används vid behandling av cancer.
Läs artikeln
Cytostatika
Cytostatika förhindrar celldelningen, vilket gör att cancercellerna dör. Cytostatika följer med blodomloppet till hela kroppen.
Läs artikelnLue lisää aiheesta
”Inte dess märkvärdigare än någon annan sjukdom”
Marjatta Kärkkäinen, 75 år, har genomlevt bröstcancer och hennes man Martti Hintukainen, 78 år, prostatacancer. I somras diagnostiserades Marjatta med lymfkörtelcancer och behandlingarna pågår fortfarande. ”I den här åldern har så gott som alla krämpor och åkommor, större eller mindre. Vår inställning är att vi vill tänka positivt och lita på läkarna”, säger Marjatta. ”En dag i sänder”, tillägger Martti.
Läs artikeln
Frivillig Paula Tättilä: En unik stund tillsammans
Paula Tättilä från Uleåborg letade länge efter ett lämpligt frivilligarbete. Till slut fann hon det inom den palliativa vården.
Läs artikeln
Årets cancerläkare Minna Jääskeläinen är verksam på Finlands nordligaste sjukhus.
Till följd av de långa avstånden i Lappland har många cancerpatienter tidigare behövt resa långt för behandling. Överläkaren vid Lapplands centralsjukhus, Minna Jääskeläinen, har varit med och utvecklat innovativa lösningar för att få sakkunnig vård också till glesbygden.
Läs artikeln
Deltagande i screening för tarmcancer kan rädda ditt liv
Screeningtest kan uppdaga tarmcancer som är helt i början av sin utveckling och som kan vara praktiskt taget symptomfri under lång tid. Hade han inte deltagit i screeningtestet kanske Petri Virtanen inte hade varit här idag för att berätta sin historia.
Läs artikeln
Screeningen upptäcker cancer eller förstadier till cancer
Om du hör till den åldersgrupp som omfattas av någon av de screeningar som ordnas i Finland, kallas du till screening per post. Din adress plockas från befolkningsdatasystemet och högst sannolikt nås du av kallelsen. Nu är det upp till dig – ska du delta eller inte?
Läs artikeln
Gabriella Erroll: ”Trots cancern är jag aktiv och glad”
Tarmcancer som är rätt svår att upptäcka är en av de vanligaste cancerformerna hos både kvinnor och män. Hade hon inte deltagit i screeningtestet kanske Gabriela Erroll inte hade varit här idag för att berätta sin historia.
Läs artikeln
Inte bara individens ansvar att minska risken för cancer
I de nya europeiska riktlinjerna mot cancer ingår för första gången rekommendationer om åtgärder på samhällsnivå för en hälsosam livsstil. De viktigaste faktorerna som påverkar risken för cancer är fortfarande rökning, alkohol och kost.
Läs artikeln
Cancerpatienter får hjälp mot smärta
Rädslan för cancersmärta oroar många som drabbats av cancer. Idag är smärtbehandlingen mycket välutvecklad och utöver läkemedel finns även andra metoder. Det viktigt att lyssna på cancerpatienten när man planerar behandlingen.
Läs artikeln
Sällsynt sarkom kostade henne handen – Tessa Stenroos återvände till arbetslivet
En utbuktning bakom nyckelbenet fick förbluffande konsekvenser när veterinären Tessa Stenroos, 40, förra året drabbades av ett extremt sällsynt sarkom. Cancern ledde till att Tessas vänstra hand fick amputeras, men det förtog inte hennes positiva livssyn.
Läs artikeln
”Det lönar sig inte att fundera på att varför just vi”
Först var det mamman Sari Pehkonen som insjuknade i bröstcancer år 2007. Hon var då 42 år gammal. Hennes förstfödda, dottern Jenny Laine, fick också sin diagnos i 40-årsåldern, år 2021. Båda säger att det är svårare att acceptera en närståendes cancer än sin egen.
Läs artikeln