Immunologiska cancerbehandlingar
Immunoterapi eller immunologisk cancerbehandling är en grupp av olika metoder där man strävar efter att förstöra cancercellerna genom att påverka immunsystemet på olika sätt.
Immunologiska terapier hjälper i synnerliga cancer syövissä
I Finland har immunologiska terapier använts för att behandla avancerat melanom, vissa lung- och njurcancerformer, Hodgkins lymfom, urinblåsecancer samt huvud- och halscancer. Den senaste behandlingen som godkänts är för så kallad trippelnegativ bröstcancer. Immunterapibehandling ges i kombination med cellterapi som en kombinationsbehandling.
Immunologiska behandlingar hjälper dock bara en minoritet av patienterna.
Immunterapi syftar till att stärka kroppens immunförsvar och därigenom få kroppens eget immunförsvar att angripa cancerceller. Immunterapi kan också innebära att patienten ges ämnen eller celler som förstör cancerceller. Immunologiska cancerterapier är för närvarande under aktiv utveckling och forskning.
Antikroppar
Antikroppar har varit föremål för aktiv utveckling under de senaste decennierna. Antikroppar spelar en roll i behandlingen av cancer på många sätt. Antikroppar som utvecklats mot cancervävnad kan binda till markörer (antigener) på cancervävnadens yta. På så sätt markerar antikropparna cancercellerna för förstörelse av immunförsvarets celler eller får cellen att självförstöras.
Antikroppar kan blockera verkan av olika tillväxtfaktorer som främjar cancertillväxt. Antikroppar kan också användas för att transportera cancerdödande medel (cellblockerare eller strålningsmolekyler) till cancercellen, med mindre skada på friska celler. Många antikroppsbehandlingar tolereras ganska väl. De vanligaste biverkningarna är feber, frossa och hudutslag.
Rituximab är den första antikropp som godkänts för cancerbehandling. Rituximab används antingen ensamt eller i kombination med kemoterapi vid lymfom. En annan nyare antiviral antikropp är obinutuzumab, som ger en starkare immunaktivering.
HER2-antikroppar är ett av de viktigaste framstegen i behandlingen av solida cancerformer. Av dessa är trastuzumab en av de mest använda antikroppsbehandlingarna mot cancer. Dess indikationer inkluderar bröst- och magcancer med HER2-genamplifiering. Trastuzumab har avsevärt förbättrat prognosen för patienter i dessa sjukdomsgrupper, inte bara om sjukdomen har spridit sig, utan även som adjuvant behandling efter operation för bröstcancer.
EGFR-antikroppar (cetuximab, panitumumab och nesitumumab) används för att behandla avancerade former av tarm-, huvud- och halscancer samt icke-småcellig lungcancer, beroende på produkt.
Den första godkända anti-VEGF-verkande antikroppsbehandlingen var bevacizumab, som i kombination med cellsalvage-terapi är indicerad för behandling av ett antal solida tumörer. Dessa inkluderar tarm- och gynekologisk cancer. Ett annat läkemedel som verkar på denna signalkaskad är ramusirumab, som används för att behandla mag- och tarmcancer samt icke-småcellig lungcancer.
Du är kanske också interessered av
Operativ vård vid cancer
Vid behandling av många fasta cancertumörer är operation det primära behandlingsalternativet. Då avlägsnas hela cancertumören.
Läs artikeln
Strålbehandling
Strålbehandling är en behandlingsform som allmänt används vid behandling av cancer.
Läs artikeln
Cytostatika
Cytostatika förhindrar celldelningen, vilket gör att cancercellerna dör. Cytostatika följer med blodomloppet till hela kroppen.
Läs artikelnLue lisää aiheesta
Att bli sedd ger styrka och tillförsikt
Olika uttryckssätt i konstterapi, som bildkonst, dans och rörelse, hjälper patienter inifrån. Att bli sedd, särskilt mitt uppe i en kris, bär framåt och stärker. Konstnärligt arbete kräver inga förkunskaper och är ingenting att vara rädd för.
Läs artikeln
Cancervården står inför stora frågor
I Finland har det uppstått en debatt om hälso- och sjukvårdens möjligheter att tillgodose cancerpatienters behov i framtiden. Den åldrande befolkningen ökar redan i sig vårdbördan och med stigande ålder följer ett ökande antal cancerfall.
Läs artikeln
Utan vetskap om genfelet vore jag inte här
Om du misstänker att du bär på en genmutation som disponerar för cancer, gå på undersökning. Efter det är det mycket man kan göra, säger Eija Porspakka, som haft ärftlig bröstcancer.
Läs artikeln
Var inte ensam
Kaija Kiviluoma från Kuortane är en riktig arbetsmyra inom förvilligarbete. De bästa stunderna är när jag har kunnat lindra någons smärta eller rädsla – och när jag får höra orden ”Tack för att du finns”.
Läs artikeln
Ett grånande Finland behöver arbetsgraft
Efolkningen i arbetsför ålder minskar i Finland. Enligt en befolkningsprognos kommer det 2030 att finnas omkring 700 000 personer under 15 år, 3,3 miljoner i åldern 15–64 år och 1,5 miljoner i ålderskategorin över 64 år. Var tredje finländare kommer att vara i pensionsåldern i slutet av det här decenniet.
Läs artikeln
Njut av solen, men skydda dig mot UV-strålning.
När vår- och sommarvärmen är här finns det all anledning att njuta i fulla drag. Men det är viktigt att skydda huden mot solgass. Risken för hudcancer ökar dels av bränd hud, dels av den totala exponeringen för UV-strålning under hela livet.
Läs artikeln
Lycklig melanomöverlevare
Måndagsexemplar! Så beskriver Hanna-Maija Windmeisser sig själv med glimten i ögat. Hon har opererats flera gånger för tre olika sjukdomar.
Läs artikeln
Ett gott liv ända till slutet
Syftet med palliativ vård är att hjälpa patienten att leva med cancern när sjukdomen inte längre kan botas. När man planerar vården i livets slutskede är det viktigt att beakta vad patienten önskar sig och oroar sig för.
Läs artikeln
Livet ska levas nu – eftersom allt kan förändras på ett ögonblick
Liisa Halme önskar att makan eller maken till patienter med obotlig cancer uppmärksammas mera.
Läs artikeln
Skelettet kan obemärkt bli skört
”En frisk benbyggnad drabbas inte av frakturer i vardagen”, betonar Pauliina Tamminen, planerare på Osteoporosförbundet.
Läs artikeln