en person masserar en annan person sittande

Parförhållandet, barn och vänner

Ett tillräckligt stöd från familj och närstående där känslor kan uttryckas och hanteras är ofta den viktigaste faktorn för en cancersjuk när det gäller att klara sjukdomstiden.


Betydelsen av nära relationer

Livskamratens inställning till sjukdomen är särskilt viktig. Betydelsen av nära relationer kan inte nog understrykas under sjukdomstiden. Det lönar sig att söka utomstående hjälp ifall det i samspelet med andra uppstår destruktiva, återkommande mönster som undergräver det psykiska välbefinnandet.

  • Kommunikationen inom parförhållandet blir ännu viktigare under sjukdomstiden. Det är viktigt för den som är sjuk att känna att hen fortfarande är älskad, en person man lyssnar på och förstår. Det är också viktigt att känna att partnern på ett accepterande sätt vill ta emot den andras upplevelser. Under sjukdomstiden kan också rollerna i förhållandet förändras. Det kan ta tid att vänja sig vid att ta emot hjälp från sin partner och det kan väcka oro för hur partnern orkar.

    Du kanske tänker

    ”Det är mitt fel att min partner är stressad”.
    ”Jag är bara en börda för min älskade.”
    ”Jag förtjänar inte den uppmärksamhet och tid jag får av hen”
    ”Min partner borde veta vad jag behöver även om jag inte ber om hjälp.”

    Att tydligt uttrycka sina behov och önskemål är en av de viktigaste aspekterna när det gäller kommunikationen i ett parförhållande. Du kan öva på att uttrycka dina behov till exempel på följande sätt.

    • Beskriv endast objektiva fakta. Beskriv bara vad du vet, känner och tänker.
    • Beskriv dina känslor, den känsla som finns bakom tanken.
    • Berätta vad du vill och behöver just nu.
    • Berätta vad som tidigare känts bra och viktigt i det din partner gör.
    • Se i ögonen, tala så att den andra hör vad du säger och lyssna på tonfallet i din röst.

    Du kan visa din partner uppskattning och respekt genom att visa hen intresse och medkänsla. Ett lugnt och accepterande leende ger plats för ömhet och förståelse.

    Sjukdom kan medföra oro för förändringar i den fysiska närheten i ett förhållande. Ditt förhållande till din kropp kan förändras och på samma sätt kan din partner uppleva osäkerhet kring närhet. Det är bra att fundera på ifall du skyddar dig från närhet och håller din partner på avstånd av rädsla för att bli sårad eller ifall du känner att din partner distanserar sig från dig genom att undvika närhet. Känslomässig närhet är viktigt trots att det kan kännas obekvämt att vara nära din partner just nu. Det är viktigt att du uttrycker dina känslor, att du förklarar att du inte känner dig åtråvärd just nu, men att du fortfarande älskar din partner och längtar efter kärlek. Närhet kan ta olika former, det kan kännas bra när din partner masserar dig, håller din hand, kysser dig. Redan en kram på 20 sekunder eller att hålla handen i 10 minuter är ovärderliga sätt att minska stress och ångest.

  • Det svåraste med cancer är ofta att berätta om sjukdomen för sina barn. En förälder kan känna ett behov av att skydda sitt barn och tro att barnet inte behöver veta.

    När föräldrarna berättar om sjukdomen kan det hända att de underskattar barnets förmåga att förstå vad den innebär eller känna av förändringar i familjen, även om de ännu inte diskuterats. När barn observerar förändringar i familjen händer det att deras fantasi skapar berättelser som är värre än verkligheten. Barnet tar kanske på sig skulden för det jobbiga som sker och lämnas därmed ensam med sina känslor.

    När man talar om sjukdomen är det bra att vara tydlig och öppen, använda de rätta termerna och ta hänsyn till barnets utvecklingsnivå. Det kan till exempel vara bra att förtydliga att ordet cancer betyder celler som växer snabbare än normalt.

    Den rätta tiden att berätta är när du känner dig redo, men gärna så snart som möjligt, så att det blir så lite hemlighetsmakeri som möjligt hemma. Att dela detta med ditt barn kan bidra till att stärka känslan av samhörighet som familj, vilket i sin tur är en viktig resurs för barnet när det gäller att hantera ett stressigt livsskede.

    När du berättar om din sjukdom är det bra att försöka ha två olika perspektiv: situationen är på samma gång osäker och skrämmande men också hoppfull. Ordet cancer betyder inte att en förälder har dött. Det kan vara bra att berätta för ditt barn om vårdplanen och det hopp den innebär. Att i ord uttrycka vad min pappas eller mammas cancer handlar om och hur den behandlas. Cytostatika kan till exempel beskrivas som ett sätt att bromsa cellernas tillväxt, och när behandlingarna fortskrider kan det vara bra att förklara vad biverkningarna innebär, till exempel att det är behandlingarna – inte cancern – som gör att föräldern tappar håret.

    Om det finns fler än ett barn i familjen kanske du märker att de reagerar olika. Någon vill kanske veta mer och i detalj, medan någon annan kanske tar avstånd och känner sig besvärad. Ett av barnen kanske tillbringar allt mer tid med sina vänner, medan syskonet trivs allt bättre hemma. Det är bra att uppmuntra barnen att leva sina liv på ett så balanserat sätt som möjligt, trots att föräldern är sjuk.

    Barnen kommer småningom att ställa frågor och det är bra att återkomma till dessa diskussioner i små steg efterhand. Lyssna gärna noggrant för att se ifall barnet har några missuppfattningar om sjukdomen och situationen, till exempel ”sjukdomen kan vara smittsam”. Ibland kan barn fråga föräldern rakt ut ”kommer du att dö?” Det är viktigt att vara både ärlig och hoppfull i sitt svar, ”Vi kommer alla att dö en dag, men förhoppningsvis kommer jag inte att dö av den här cancern” eller ”Jag hoppas verkligen att jag inte dör av det här eftersom läkarna gör allt de kan för att hjälpa mig.”

    Det är också bra att diskutera förälderns sjukdom med andra vuxna som är involverade i barnets och den unga personens dagliga liv, till exempel mor- och farföräldrar och andra nära vuxna som lärare och hobbyledare.

  • Kriser i livet kan påverka hur vi bemöter varandra. Fysiska, känslomässiga eller ekonomiska utmaningar påverkar ofta vårt samspel med andra människor. Du kanske oroar dig för hur cancern kommer att förändra dina relationer. Det är bra att komma ihåg att sjukdomen också kan fördjupa och förbättra dina relationer. När du drabbas av cancer kan dina anhöriga komma dig ännu närmare, medan andra kan kännas avlägsnare än tidigare. När du slutar jobba och dina sociala kontakter minskar till följd av det kan du känna dig ensam och uppleva att sjukdomen isolerar dig. Hur ska du då bemöta dem som du upplever förblir avlägsna och distanserade oberoende av vad du vill?

    Varje människa har sin egen personlighet och sitt eget sätt att vara och fungera i relationer. Vissa är utåtriktade, andra mer reserverade. Har du en stor vänskapskrets eller håller du kanske kontakten med bara en vän? Du kanske vill ha fler sociala kontakter, vilket också underlättas när du delar dina erfarenheter och problem med andra människor. Vissa människor fokuserar mer på fakta och konkreta saker när de pratar, andra kanske delar med sig mer av sina känslor. Oavsett om du är utåtriktad eller reserverad är dina relationer med andra människor viktiga för hur du klarar din sjukdomstid. Hur du hanterar din sjukdom påverkar också dina relationer och hur du upprätthåller dem.

    Ingen relation är perfekt, ens under sjukdomstiden, och ingen kan förändra en annan person. Vissa är mer realistiska, andra undviker fakta, en del har lätt för att uttrycka sina känslor, andra undviker att visa dem. Det kan vara förvirrande och besvärligt för dig om din närståendes sätt att hantera situationen skiljer sig från ditt eget. Dina vänner kan säga saker som är avsedda att uppmuntra dig, men som får dig att känna att dina känslor och upplevelser förminskas. ”Oroa dig inte, jag vet att du kommer att bli bra” kan få dig att känna dig ännu ensammare. Välmenande förslag om till exempel läkare eller dieter kan ibland vara till hjälp, men om råden innebär kritik mot ditt liv är det naturligt att du känner dig förminskad.

  • Du kan behöva fundera över på vilket sätt och hur mycket du berättar om din sjukdom på jobbet. Att känna osäkerhet gentemot sig själv och sin ställning på jobbet är välbekant för många personer med cancer. Osäkerheten kan leda till att du isolerar sig, drar dig undan och sluter dig. Du är rädd att du inte längre är lika relevant som kollega och anställd på grund av din sjukdom. Det är också skrämmande att tänka att du blir bortglömd under din sjukledighet.

    Känner du igen dig i följande tankar?

    • ”Jag blir bara bli en börda för mina kollegor.”
    • ”Mina kollegor tycker synd om mig.”’
    • ”De andra tittar på mitt utseende eller pratar om mig med varandra.”

    Med den här typen av tankar gör du antaganden om dina kollegor och tolkar världen utifrån dessa antaganden. Det är en bra idé att kontrollera  fakta. Din kollega kanske inte kontaktar dig för att hen känner sig osäker och vill respektera din integritet. Din kollega är kanske osäker på vad hen ska säga till dig och låter till slut bli att säga någonting alls. Du kan berätta för dina kollegor på vilket sätt du hoppas de ska stötta dig under din sjukdom. När en kollega frågar om din sjukdom har du rätt och möjlighet att säga ”vi tar det här senare”, ”jag kan återkomma till det här när jag känner mig mer redo att diskutera det”. Att ta upp sin sårbarhet på jobbet kan vara mycket svårt, men ibland fördjupar det relationerna och stärker medkänslan mellan kollegorna.

    Det är förståeligt att sjukdomen påverkar hur du orkar jobba. Din koncentration och dina resurser är mindre än tidigare. Den här förändringen är inte nödvändigtvis bestående. Vad du orkar eller inte orkar göra definierar inte dig eller dina relationer.

Du är kanske också intressered av

Hur klarar jag allt detta?

De starkaste känslorna dämpas ofta gradvis med tiden och anpassningen blir allt mer av en inre process. Det här ger dig mera tid att hantera de många förändringar som cancer medför.

Läs artikeln

Cancer och sexualitet

Att insjukna i cancer kan påverka sexualiteten på många sätt. Effekterna är alltid individuella och beroende av situationen. Sexualitet förknippas ofta enbart med erotik och sex, men i verkligheten är sexualitet ett mycket bredare begrepp.

Läs artikeln

Ta hand om dig själv  

En regelbunden dygnsrytm och måltidsrytm liksom fysisk aktivitet är också nära kopplade till det psykiska välbefinnandet. Att hålla fast vid vardagsrutiner är en del av egenvården. Det viktigaste sättet för dig att påverka din återhämtning är att ta hand om dig själv under sjukdomstiden.

Läs artikeln

Aiheeseen liittyviä sisältöjä

Tidningen Cancer | 2024

Fysisk aktivitet inlemmas i behandlingsrekommendationerna

De senaste årens forskning visar allt tydligare att redan en liten ökning i fysisk aktivitet främjar återhämtningen hos cancerpatienter. Motion spelar en viktig roll, inte bara i förebyggandet av cancer, utan också i bättre behandlingsresultat.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Screening för tarmcancer sparar liv

Åldrande befolkning och västerländsk livsstil ökar förekomsten av tarmcancer hos både män och kvinnor. Screeningundersökningar kan fånga upp tarmcancer i begynnelseskedet då den kan vara så gott som symptomfri.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Tröttheten berodde på tarmcancer

Det var inte bara barnfamiljens vardag som gjorde Heidi Lehtiniemi-Eerola så trött. Vid en hälsokontroll upptäcktes cancern som endast hade gett lindriga symptom.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Motion på distans ger välmående

Cancerorganisationerna tillhandahåller distansmotion online, antingen inspelad eller live. Studier visar att motion främjar rehabiliteringen från cancer och försnabbar återhämtningen från behandling.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Den vanligaste cancerformen hos män – prostatacancer

Prostatacancer är ofta en godartad cancer som uppträder med stigande ålder och som inte kräver någon behandling. Utmaningen är att identifiera aggressiva cancerformer och att behandla dem i tid innan de sprider sig. Under de senaste åren har männen aktivare börjat söka sig till undersökningar.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Kurser för var och en i vårt breda sortiment

”Cancerorganisationerna erbjuder årligen cancersjuka och deras närstående tiotals kurser”, berättar specialisten i rehabilitering Tuire Muona och Minna Enqvist.
Målet med kurserna är att var och en som deltar ska hitta lämpliga metoder för att orka, och stöd för att få vardagen att fungera.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

På fars rekommendation

Det lönar sig att testa sig för prostatacancer i god tid. Mikko Siukosaari fick sin diagnos när han var litet över 50.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Hur fortsätta livet efter kontrollerna? Cancern är borta, eller är den?

Att vara rädd är en normal och naturlig reaktion. Det säger psykologen Arto Pietikäinen med eftertryck. Man ska inte mota bort sina rädslor. I stället kan man lära sig att möta dem på ett nytt sätt så att man går vidare i livet ännu starkare.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Män får också bröstcancer

Rosa bandet-reflexen som dinglar på Timo Tarvainens rockskört finns där av en anledning – bröstcancer är inte endast kvinnors sjukdom.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Mor- och farföräldrar är ett värdefullt stöd i cancerfamiljer

När en familjemedlem insjuknar i cancer ställs vardagen på ända. Många behöver då konkret hjälp med hushållssysslorna och närstående vid sin sida.

Läs artikeln

Lue myös nämä