Smärta vid cancer

Vid cancer kan både sjukdomen och behandlingarna orsaka många olika typer av smärta. Cancersmärta är det vanligaste cancerrelaterade symtomet och det mest betydande när det gäller livskvalitet. Ungefär hälften av alla som har cancer upplever smärta.


Smärta är

Den största delen av cancerrelaterad smärta kan hanteras med enkel och regelbunden läkemedelsbehandling. Regelbundet doserad och tillräcklig smärtförebyggande medicinering är en viktig del av cancerbehandlingen.

Smärta kan också vara ett första symtom på cancer. Förekomsten av smärta eller en tilltagande smärta är ändå inte nödvändigtvis ett tecken på att sjukdomen framskrider.

En fjärdedel av cancerpatienterna har smärtor redan när de får sin diagnos. Den här smärta brukar vanligtvis kunna lindras med behandling. Om cancern återkommer eller sprider sig  är smärta ett vanligt symtom. Vid långt framskriden cancer har den största delen av patienterna smärtor.


Det löner sig at behandla smärtat

Cancersmärta börjar vanligtvis akut och blir kronisk om den håller i sig en längre tid. Efter så gott som alla operationer förekommer akut smärta som i allmänhet enkelt kan behandlas med läkemedel eller bedövning.

När det gäller förebyggandet av följdsjukdomar som orsakas av kronisk smärta är det viktigt att patientens smärta behandlas effektivt i ett så tidigt skede som möjligt.

Hos en patient med spridd cancer förvärras i många fall smärtan i takt med att sjukdomen fortskrider. Om smärtan blir väldigt utdragen orsakar den förändringar i den normala smärtbanan, som upprätthåller smärtan trots att den ursprungliga orsaken till smärtan har försvunnit.

Smärta orsakar också frisättning av stresshormoner och många andra substanser som kan göra smärtan värre och ge andra symtom. Smärta orsakar spänning, oro, sorg och andra psykiska problem. Psykisk ångest och rädsla kan i sin tur förvärra cancersmärtan. Långvarig smärta inverkar också på sociala relationer och livskvaliteten.

Ett typiskt exempel på akut smärta kan vara tarmstopp, ett hinder i tarmen, orsakad av en tumör. Det är också vanligt med smärta efter operationer, men den brukar lindras gradvis efter en tid.


Smärta hos cancerpatienter kan ha många orsaker:

Nervsmärta, eller neuropatisk smärta, är ofta skärande , brännande eller stickande. Den kan orsakas av skador på nerver eller av en tumör som trycker på nerverna. Nervsmärta kan kvarstå länge efter operationen eftersom avskurna nerver växer långsamt tillbaka.

Skelettsmärta. Cancer kan spridas till skelettet och orsaka smärta genom att förstöra ben.

Smärta som beror på vävnadsskada, eller smärta i mjukdelar. Ett exempel är ryggsmärta som orsakas av vävnadsskada i njuren. Smärtan är inte alltid lätt att lokalisera, men beskrivs ofta som skarp, krampaktig eller pulserande.

Fantomsmärta. Fantomsmärta är smärta i en kroppsdel som har avlägsnats. Detta är typiskt till exempel vid bröstcancer, om bröstet har tagits bort. En av tre kvinnor som har fått sina bröst bortopererade upplever fantomsmärta. Hälften av dem som mist en arm eller ett ben upplever fantomsmärta.

Fantomsmärta beskrivs ofta som outhärdlig. Den bakomliggande orsaken till fantomsmärta är inte helt klarlagd. Smärtan försvinner vanligen inom några månader efter operationen eller minskar åtminstone under det första året.

Personer med cancer upplever mycket sådana smärtor som inte beror på cancer, till exempel ryggsmärta och huvudvärk. Den ursprungliga smärtan kan leda till muskelkramper eller felaktig kroppshållning som i sin tur leder till smärta vid ansträngning.

 

Smärtlinjen för cancerpatienter

Smärtlinjen är en telefontjänst som stöder behandlingen av cancersmärta. Smärtlinjen fungerar i samarbete med Cancerorganisationerna. Sakkunniga på smärtlinjen betjänar cancerpatienter och deras anhöriga och samarbetar vid behov med andra sakkunniga inom hälsovården för att lindra smärtan som patienten upplever.

Smärtlinjen betjänar på vardagar kl. 9–12

tel. 050 369 6707.

Smärtlinjen är en del av Smärtkliniken vid HUCS.


Lue lisää kivusta ja sen hoidosta

Ta hand om dig själv  

En regelbunden dygnsrytm och måltidsrytm liksom fysisk aktivitet är också nära kopplade till det psykiska välbefinnandet. Att hålla fast vid vardagsrutiner är en del av egenvården. Det viktigaste sättet för dig att påverka din återhämtning är att ta hand om dig själv under sjukdomstiden.

Läs artikeln

Behandling av cancersmärta

Målet med behandling av cancersmärta är alltid att eliminera orsaken till smärtan om det går. Ifall tumören inte kan avlägsnas kan den ofta krympas med hjälp av strålbehandling eller cytostatika.

Läs artikeln

Sväljsvårigheter

Strålbehandling mot huvud och hals skadar slemhinnorna och du kan ha svårt att svälja. Det kan hända att du bara kan äta flytande föda.

Läs artikeln

Aiheeseen liittyviä sisältöjä

Tidningen Cancer | 2023

Att bli sedd ger styrka och tillförsikt

Olika uttryckssätt i konstterapi, som bildkonst, dans och rörelse, hjälper patienter inifrån. Att bli sedd, särskilt mitt uppe i en kris, bär framåt och stärker. Konstnärligt arbete kräver inga förkunskaper och är ingenting att vara rädd för.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Cancervården står inför stora frågor

I Finland har det uppstått en debatt om hälso- och sjukvårdens möjligheter att tillgodose cancerpatienters behov i framtiden. Den åldrande befolkningen ökar redan i sig vårdbördan och med stigande ålder följer ett ökande antal cancerfall.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Utan vetskap om genfelet vore jag inte här

Om du misstänker att du bär på en genmutation som disponerar för cancer, gå på undersökning. Efter det är det mycket man kan göra, säger Eija Porspakka, som haft ärftlig bröstcancer.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Var inte ensam

Kaija Kiviluoma från Kuortane är en riktig arbetsmyra inom förvilligarbete. De bästa stunderna är när jag har kunnat lindra någons smärta eller rädsla – och när jag får höra orden ”Tack för att du finns”.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Ett grånande Finland behöver arbetsgraft

Efolkningen i arbetsför ålder minskar i Finland. Enligt en befolkningsprognos kommer det 2030 att finnas omkring 700 000 personer under 15 år, 3,3 miljoner i åldern 15–64 år och 1,5 miljoner i ålderskategorin över 64 år. Var tredje finländare kommer att vara i pensionsåldern i slutet av det här decenniet.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Njut av solen, men skydda dig mot UV-strålning.

När vår- och sommarvärmen är här finns det all anledning att njuta i fulla drag. Men det är viktigt att skydda huden mot solgass. Risken för hudcancer ökar dels av bränd hud, dels av den totala exponeringen för UV-strålning under hela livet.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Lycklig melanomöverlevare

Måndagsexemplar! Så beskriver Hanna-Maija Windmeisser sig själv med glimten i ögat. Hon har opererats flera gånger för tre olika sjukdomar.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Ett gott liv ända till slutet

Syftet med palliativ vård är att hjälpa patienten att leva med cancern när sjukdomen inte längre kan botas. När man planerar vården i livets slutskede är det viktigt att beakta vad patienten önskar sig och oroar sig för.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Livet ska levas nu – eftersom allt kan förändras på ett ögonblick

Liisa Halme önskar att makan eller maken till patienter med obotlig cancer uppmärksammas mera.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Skelettet kan obemärkt bli skört

”En frisk benbyggnad drabbas inte av frakturer i vardagen”, betonar Pauliina Tamminen, planerare på Osteoporosförbundet.

Läs artikeln