Ulkoileva paleleva nainen

Smärta vid cancer

Vid cancer kan både sjukdomen och behandlingarna orsaka många olika typer av smärta. Cancersmärta är det vanligaste cancerrelaterade symtomet och det mest betydande när det gäller livskvalitet. Ungefär hälften av alla som har cancer upplever smärta.


Smärta är ett vanligt symtom

Den största delen av cancerrelaterad smärta kan hanteras med enkel och regelbunden läkemedelsbehandling.Regelbundet doserad och tillräcklig smärtförebyggande medicinering är en viktig del av cancerbehandlingen.

Smärta kan också vara ett första symtom på cancer. En fjärdedel av cancerpatienterna har smärtor redan när de får sin diagnos. Den här smärtan brukar vanligtvis kunna lindras med behandling.

Om cancern återkommer eller sprider sig är smärta ett vanligt symtom. Vid långt framskriden cancer har den största delen av patienterna smärtor. Förekomsten av smärta eller en tilltagande smärta är ändå inte nödvändigtvis ett tecken på att sjukdomen framskrider.


Det löner sig att behandla smärtan

Cancersmärta börjar vanligtvis akut och blir kronisk om den håller i sig en längre tid. Efter så gott som alla operationer förekommer akut smärta som i allmänhet enkelt kan behandlas med läkemedel eller bedövning.

När det gäller förebyggandet av följdsjukdomar som orsakas av kronisk smärta är det viktigt att patientens smärta behandlas effektivt i ett så tidigt skede som möjligt.

Hos en patient med spridd cancer förvärras i många fall smärtan i takt med att sjukdomen fortskrider. Om smärtan blir väldigt utdragen orsakar den förändringar i den normala smärtbanan, som upprätthåller smärtan trots att den ursprungliga orsaken till smärtan har försvunnit.

Smärta orsakar också frisättning av stresshormoner och många andra substanser som kan göra smärtan värre och ge andra symtom. Smärta orsakar spänning, oro, sorg och andra psykiska problem. Psykisk ångest och rädsla kan i sin tur förvärra cancersmärtan. Långvarig smärta inverkar också på sociala relationer och livskvaliteten.


Smärta hos cancerpatienter kan ha många orsaker:

Nervsmärta, eller neuropatisk smärta, är ofta skärande, brännande eller stickande. Den kan orsakas av skador på nerver eller av en tumör som trycker på nerverna. Nervsmärta kan kvarstå länge efter en operation eftersom avskurna nerver växer långsamt tillbaka.

Skelettsmärta. Cancer kan spridas till skelettet och orsaka smärta genom att förstöra ben.

Smärta som beror på vävnadsskada, eller smärta i mjukdelar. Ett exempel är ryggsmärta som orsakas av vävnadsskada i njuren. Smärtan är inte alltid lätt att lokalisera, men beskrivs ofta som skarp, krampaktig eller pulserande.

Fantomsmärta. Fantomsmärta är smärta i en kroppsdel som har avlägsnats. Detta är typiskt till exempel vid bröstcancer, om bröstet har tagits bort. En av tre kvinnor som har fått sina bröst bortopererade upplever fantomsmärta. Hälften av dem som mist en arm eller ett ben upplever fantomsmärta.
Fantomsmärta beskrivs ofta som outhärdlig. Den bakomliggande orsaken till fantomsmärta är inte helt klarlagd. Smärtan försvinner vanligen inom några månader efter operationen eller minskar åtminstone under det första året.

Personer med cancer upplever mycket sådana smärtor som inte beror på cancer, till exempel ryggsmärta och huvudvärk. Den ursprungliga smärtan kan leda till muskelkramper eller felaktig kroppshållning som i sin tur leder till smärta vid ansträngning.

 

Smärtlinjen för cancerpatienter

Smärtlinjen är en telefontjänst som stöder behandlingen av cancersmärta. Smärtlinjen fungerar i samarbete med Cancerorganisationerna. Sakkunniga på smärtlinjen betjänar cancerpatienter och deras anhöriga och samarbetar vid behov med andra sakkunniga inom hälsovården för att lindra smärtan som patienten upplever.

Smärtlinjen betjänar på vardagar kl. 9–12

tel. 050 369 6707.

Smärtlinjen är en del av Smärtkliniken vid HUCS.


Lue lisää kivusta ja sen hoidosta

Ta hand om dig själv  

En regelbunden dygnsrytm och måltidsrytm liksom fysisk aktivitet är också nära kopplade till det psykiska välbefinnandet. Att hålla fast vid vardagsrutiner är en del av egenvården. Det viktigaste sättet för dig att påverka din återhämtning är att ta hand om dig själv under sjukdomstiden.

Läs artikeln

Behandling av cancersmärta

Målet med behandling av cancersmärta är alltid att eliminera orsaken till smärtan om det går. Ifall tumören inte kan avlägsnas kan den ofta krympas med hjälp av strålbehandling eller cytostatika.

Läs artikeln

Sväljsvårigheter

Strålbehandling mot huvud och hals skadar slemhinnorna och du kan ha svårt att svälja. Det kan hända att du bara kan äta flytande föda.

Läs artikeln

Aiheeseen liittyviä sisältöjä

Tidningen Cancer | 2024

Motion på distans ger välmående

Cancerorganisationerna tillhandahåller distansmotion online, antingen inspelad eller live. Studier visar att motion främjar rehabiliteringen från cancer och försnabbar återhämtningen från behandling.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Den vanligaste cancerformen hos män – prostatacancer

Prostatacancer är ofta en godartad cancer som uppträder med stigande ålder och som inte kräver någon behandling. Utmaningen är att identifiera aggressiva cancerformer och att behandla dem i tid innan de sprider sig. Under de senaste åren har männen aktivare börjat söka sig till undersökningar.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Kurser för var och en i vårt breda sortiment

”Cancerorganisationerna erbjuder årligen cancersjuka och deras närstående tiotals kurser”, berättar specialisten i rehabilitering Tuire Muona och Minna Enqvist.
Målet med kurserna är att var och en som deltar ska hitta lämpliga metoder för att orka, och stöd för att få vardagen att fungera.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

På fars rekommendation

Det lönar sig att testa sig för prostatacancer i god tid. Mikko Siukosaari fick sin diagnos när han var litet över 50.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Hur fortsätta livet efter kontrollerna? Cancern är borta, eller är den?

Att vara rädd är en normal och naturlig reaktion. Det säger psykologen Arto Pietikäinen med eftertryck. Man ska inte mota bort sina rädslor. I stället kan man lära sig att möta dem på ett nytt sätt så att man går vidare i livet ännu starkare.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Män får också bröstcancer

Rosa bandet-reflexen som dinglar på Timo Tarvainens rockskört finns där av en anledning – bröstcancer är inte endast kvinnors sjukdom.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Mor- och farföräldrar är ett värdefullt stöd i cancerfamiljer

När en familjemedlem insjuknar i cancer ställs vardagen på ända. Många behöver då konkret hjälp med hushållssysslorna och närstående vid sin sida.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Tillsammans orkar vi bättre

När fyrabarnsmamman insjuknade flyttade morföräldrarna närmare dotterns familj. Deras stöd var avgörande för att småbarnsfamiljen skulle klara situationen.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Vi har en arbetsdryg höst framför oss  

Välfärdsområdena har inlett sin verksamhet med följden att hälso- och sjukvården samt socialväsendet ordnas på ett annat sätt än förut. Inom Cancerorganisationerna har vi hållit ett vakande öga på situationen.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Att bli sedd ger styrka och tillförsikt

Olika uttryckssätt i konstterapi, som bildkonst, dans och rörelse, hjälper patienter inifrån. Att bli sedd, särskilt mitt uppe i en kris, bär framåt och stärker. Konstnärligt arbete kräver inga förkunskaper och är ingenting att vara rädd för.

Läs artikeln