Smärta vid cancer
Vid cancer kan både sjukdomen och behandlingarna orsaka många olika typer av smärta. Cancersmärta är det vanligaste cancerrelaterade symtomet och det mest betydande när det gäller livskvalitet. Ungefär hälften av alla som har cancer upplever smärta.
Smärta är ett vanligt symtom
Den största delen av cancerrelaterad smärta kan hanteras med enkel och regelbunden läkemedelsbehandling.Regelbundet doserad och tillräcklig smärtförebyggande medicinering är en viktig del av cancerbehandlingen.
Smärta kan också vara ett första symtom på cancer. En fjärdedel av cancerpatienterna har smärtor redan när de får sin diagnos. Den här smärtan brukar vanligtvis kunna lindras med behandling.
Om cancern återkommer eller sprider sig är smärta ett vanligt symtom. Vid långt framskriden cancer har den största delen av patienterna smärtor. Förekomsten av smärta eller en tilltagande smärta är ändå inte nödvändigtvis ett tecken på att sjukdomen framskrider.
Det löner sig att behandla smärtan
Cancersmärta börjar vanligtvis akut och blir kronisk om den håller i sig en längre tid. Efter så gott som alla operationer förekommer akut smärta som i allmänhet enkelt kan behandlas med läkemedel eller bedövning.
När det gäller förebyggandet av följdsjukdomar som orsakas av kronisk smärta är det viktigt att patientens smärta behandlas effektivt i ett så tidigt skede som möjligt.
Hos en patient med spridd cancer förvärras i många fall smärtan i takt med att sjukdomen fortskrider. Om smärtan blir väldigt utdragen orsakar den förändringar i den normala smärtbanan, som upprätthåller smärtan trots att den ursprungliga orsaken till smärtan har försvunnit.
Smärta orsakar också frisättning av stresshormoner och många andra substanser som kan göra smärtan värre och ge andra symtom. Smärta orsakar spänning, oro, sorg och andra psykiska problem. Psykisk ångest och rädsla kan i sin tur förvärra cancersmärtan. Långvarig smärta inverkar också på sociala relationer och livskvaliteten.
Smärta hos cancerpatienter kan ha många orsaker:
Nervsmärta, eller neuropatisk smärta, är ofta skärande, brännande eller stickande. Den kan orsakas av skador på nerver eller av en tumör som trycker på nerverna. Nervsmärta kan kvarstå länge efter en operation eftersom avskurna nerver växer långsamt tillbaka.
Skelettsmärta. Cancer kan spridas till skelettet och orsaka smärta genom att förstöra ben.
Smärta som beror på vävnadsskada, eller smärta i mjukdelar. Ett exempel är ryggsmärta som orsakas av vävnadsskada i njuren. Smärtan är inte alltid lätt att lokalisera, men beskrivs ofta som skarp, krampaktig eller pulserande.
Fantomsmärta. Fantomsmärta är smärta i en kroppsdel som har avlägsnats. Detta är typiskt till exempel vid bröstcancer, om bröstet har tagits bort. En av tre kvinnor som har fått sina bröst bortopererade upplever fantomsmärta. Hälften av dem som mist en arm eller ett ben upplever fantomsmärta.
Fantomsmärta beskrivs ofta som outhärdlig. Den bakomliggande orsaken till fantomsmärta är inte helt klarlagd. Smärtan försvinner vanligen inom några månader efter operationen eller minskar åtminstone under det första året.
Personer med cancer upplever mycket sådana smärtor som inte beror på cancer, till exempel ryggsmärta och huvudvärk. Den ursprungliga smärtan kan leda till muskelkramper eller felaktig kroppshållning som i sin tur leder till smärta vid ansträngning.
Smärtlinjen för cancerpatienter
Smärtlinjen är en telefontjänst som stöder behandlingen av cancersmärta. Smärtlinjen fungerar i samarbete med Cancerorganisationerna. Sakkunniga på smärtlinjen betjänar cancerpatienter och deras anhöriga och samarbetar vid behov med andra sakkunniga inom hälsovården för att lindra smärtan som patienten upplever.
Smärtlinjen betjänar på vardagar kl. 9–12
tel. 050 369 6707.
Smärtlinjen är en del av Smärtkliniken vid HUCS.
Lue lisää kivusta ja sen hoidosta
Ta hand om dig själv
En regelbunden dygnsrytm och måltidsrytm liksom fysisk aktivitet är också nära kopplade till det psykiska välbefinnandet. Att hålla fast vid vardagsrutiner är en del av egenvården. Det viktigaste sättet för dig att påverka din återhämtning är att ta hand om dig själv under sjukdomstiden.
Läs artikeln
Behandling av cancersmärta
Målet med behandling av cancersmärta är alltid att eliminera orsaken till smärtan om det går. Ifall tumören inte kan avlägsnas kan den ofta krympas med hjälp av strålbehandling eller cytostatika.
Läs artikeln
Sväljsvårigheter
Strålbehandling mot huvud och hals skadar slemhinnorna och du kan ha svårt att svälja. Det kan hända att du bara kan äta flytande föda.
Läs artikelnAiheeseen liittyviä sisältöjä
”Inte dess märkvärdigare än någon annan sjukdom”
Marjatta Kärkkäinen, 75 år, har genomlevt bröstcancer och hennes man Martti Hintukainen, 78 år, prostatacancer. I somras diagnostiserades Marjatta med lymfkörtelcancer och behandlingarna pågår fortfarande. ”I den här åldern har så gott som alla krämpor och åkommor, större eller mindre. Vår inställning är att vi vill tänka positivt och lita på läkarna”, säger Marjatta. ”En dag i sänder”, tillägger Martti.
Läs artikeln
Frivillig Paula Tättilä: En unik stund tillsammans
Paula Tättilä från Uleåborg letade länge efter ett lämpligt frivilligarbete. Till slut fann hon det inom den palliativa vården.
Läs artikeln
Årets cancerläkare Minna Jääskeläinen är verksam på Finlands nordligaste sjukhus.
Till följd av de långa avstånden i Lappland har många cancerpatienter tidigare behövt resa långt för behandling. Överläkaren vid Lapplands centralsjukhus, Minna Jääskeläinen, har varit med och utvecklat innovativa lösningar för att få sakkunnig vård också till glesbygden.
Läs artikeln
Deltagande i screening för tarmcancer kan rädda ditt liv
Screeningtest kan uppdaga tarmcancer som är helt i början av sin utveckling och som kan vara praktiskt taget symptomfri under lång tid. Hade han inte deltagit i screeningtestet kanske Petri Virtanen inte hade varit här idag för att berätta sin historia.
Läs artikeln
Screeningen upptäcker cancer eller förstadier till cancer
Om du hör till den åldersgrupp som omfattas av någon av de screeningar som ordnas i Finland, kallas du till screening per post. Din adress plockas från befolkningsdatasystemet och högst sannolikt nås du av kallelsen. Nu är det upp till dig – ska du delta eller inte?
Läs artikeln
Gabriella Erroll: ”Trots cancern är jag aktiv och glad”
Tarmcancer som är rätt svår att upptäcka är en av de vanligaste cancerformerna hos både kvinnor och män. Hade hon inte deltagit i screeningtestet kanske Gabriela Erroll inte hade varit här idag för att berätta sin historia.
Läs artikeln
Inte bara individens ansvar att minska risken för cancer
I de nya europeiska riktlinjerna mot cancer ingår för första gången rekommendationer om åtgärder på samhällsnivå för en hälsosam livsstil. De viktigaste faktorerna som påverkar risken för cancer är fortfarande rökning, alkohol och kost.
Läs artikeln
Cancerpatienter får hjälp mot smärta
Rädslan för cancersmärta oroar många som drabbats av cancer. Idag är smärtbehandlingen mycket välutvecklad och utöver läkemedel finns även andra metoder. Det viktigt att lyssna på cancerpatienten när man planerar behandlingen.
Läs artikeln
Sällsynt sarkom kostade henne handen – Tessa Stenroos återvände till arbetslivet
En utbuktning bakom nyckelbenet fick förbluffande konsekvenser när veterinären Tessa Stenroos, 40, förra året drabbades av ett extremt sällsynt sarkom. Cancern ledde till att Tessas vänstra hand fick amputeras, men det förtog inte hennes positiva livssyn.
Läs artikeln
”Det lönar sig inte att fundera på att varför just vi”
Först var det mamman Sari Pehkonen som insjuknade i bröstcancer år 2007. Hon var då 42 år gammal. Hennes förstfödda, dottern Jenny Laine, fick också sin diagnos i 40-årsåldern, år 2021. Båda säger att det är svårare att acceptera en närståendes cancer än sin egen.
Läs artikeln