Problem relaterade till ätande
De cancerbehandlingar vi har i dag leder inte nödvändigtvis till viktnedgång, eftersom det finns effektiva läkemedel mot illamående och behandlingarna i allmänhet inte orsakar kräkningar. Du kan alltså i normala fall äta en varierad kost.
Om du går ner i vikt eller har dålig aptit
Vid vissa cancerformer eller behandlingar finns det fortfarande en risk för viktnedgång. Du kan gå ner i vikt även om du har god aptit och inte känner dig sjuk. Smärta, uppsvälld mage, tarmstopp, matsmältningsproblem, sväljsvårigheter och att näringsämnen inte tas upp kan också orsaka viktnedgång.
Näringsbrist är vanligt hos cancerpatienter. Mellan 20 och 70 procent av alla cancerpatienter har näringsbrist. Näringsbrist förknippas vanligtvis med att man äter för lite och går ner i vikt, men att äta ensidig, näringsfattig mat kan också orsaka näringsbrist, liksom att kroppen inte absorberar näringsämnen ordentligt.
Cirka 60 procent av de som har lungcancer har näringsbrist och har gått ner mycket i vikt när de får sin diagnos. För cancerformer i övre delen av mag-tarmkanalen är motsvarande siffra 80. Cancer i övre delen av mag-tarmkanalen omfattar matstrupscancer, magsäckscancer, tunntarmscancer, bukspottkörtelcancer och levercancer.
Om du går ner i vikt
Försök att få i dig mer energi från maten. Du kan till exempel öka ditt energiintag genom att äta mellanmål. Ät ditt kvällsmål tillräckligt sent för att undvika en nattlig fasta på mer än 10–11 timmar.
Bra mellanmål är till exempel:
- en skål yoghurt, fil, kvarg eller en milkshake
- en skål proteinpudding
- ett glas bärsoppa sötad med socker
- en bulle
- en kopp kakao
- ett par matskedar nötter
- en näringsdryck från apoteket.
Du får också mer energi i maten genom att tillsätta olja, smör eller grädde.
Din kropp behöver mer protein än vanligt under cancerbehandlingarna. Försök att få i dig protein vid varje måltid. Förutom kött, fisk och ägg innehåller även tofu, soja, bönor, linser och nötter protein. Mejeriprodukter som mjölk, yoghurt och ost innehåller också protein.
Ät en daglig lunch och middag som innehåller cirka 100–150 g fisk/kyckling/kött/tofu eller 60–80 g baljhavre. Ät också protein till frukosten, mellanmålen och kvällsmålet, till exempel mjölk, yoghurt, ost, ägg eller nötter.
Om du inte är sugen på mat
- Drick enbart efter att du ätit för att undvika att fylla magen med vätska.
- Försök att äta små mängder protein- och kaloririka livsmedel med 2–3 timmars mellanrum i stället för att äta stora måltider. Proteinrika livsmedel är till exempel kött, fisk, ägg, mejeriprodukter, bönor och baljväxter.
- Be någon annan laga maten. Maten kan smaka bättre när du inte själv har lagat den.
- Tillsätt kalorier i all mat du äter (smör, mjölk, grädde, socker, honung och ost).
- Ät kall eller ljummen mat ifall lukten av mat får dig att må illa.
- Välj näringsrika drycker. Mjölkbaserade drycker innehåller mer energi och protein än många andra drycker, som vatten, te eller kaffe.
- Ät efterrätter. Livsmedel som innehåller fett eller socker är bra kalorikällor.
- Var inte rädd för att prova nya smaker. Du kanske blir förvånad över vad du gillar.
- Ät i lugn och ro och tugga ordentligt.
- Pressa dig inte för hårt – det är inte hela världen om du inte är sugen på mat under några dagar efter din behandling. Det är viktigt att dricka, men du kan kompensera för förlorade kalorier mellan behandlingarna.
Förändringar i smaksinnet
- Undvik mat som smakar konstigt. Prova igen med några veckors mellanrum, eftersom dina smaklökar kan ha återgått till det normala.
- Välj mat med starka smaker ifall all mat smakar likadant. Prova att tillsätta vitlök, citronsaft, örter, kryddor och marinader.
- Marinera maten över natten eller i några timmar. Gör en marinad med ett par matskedar olivolja och ditt val av örter eller kryddor. Du kan också tillsätta citronsaft.
- Undvik kryddstark mat om din mun är öm eller inflammerad.
- Undvik mycket kall eller varm mat.
- Håll munnen ren och borsta tänderna ordentligt.
Näringsämnen absorberas inte
Strålbehandling mot tarmområdet kan orsaka diarré och påverka absorptionen av näringsämnen. Om du har diarré ska du be din läkare om läkemedel mot det.
Om du har diarré:
- Ät små portioner
- Undvik fiberrika livsmedel (bönor, broccoli, kål och frukt).
- Ät fiberfattiga livsmedel som vitt bröd, ris, pasta och potatis.
- Drick rikligt med vätska.
Om du har förstoppning:
- Drick rikligt med vätska. Vatten, plommon- och apelsinsaft är bra.
- Ät fiberrika livsmedel som frukt, grönsaker, linser, bönor och fullkornsprodukter.
- Försök röra på dig varje dag.
Lue lisää syöpää sairastavan ravitsemuksesta
Cancer och mat
Hyvä ravitsemus on erityisen tärkeää, jos sinulla on syöpä, koska se auttaa sinua pysymään mahdollisimman hyvässä kunnossa.
Läs artikeln
Sväljsvårigheter
Strålbehandling mot huvud och hals skadar slemhinnorna och du kan ha svårt att svälja. Det kan hända att du bara kan äta flytande föda.
Läs artikeln
Kakexi
Kakexi är ett allvarligt undernäringstillstånd som förknippas med dåligt allmäntillstånd, viktnedgång och trötthet.
Läs artikelnAiheeseen liittyviä sisältöjä
”Inte dess märkvärdigare än någon annan sjukdom”
Marjatta Kärkkäinen, 75 år, har genomlevt bröstcancer och hennes man Martti Hintukainen, 78 år, prostatacancer. I somras diagnostiserades Marjatta med lymfkörtelcancer och behandlingarna pågår fortfarande. ”I den här åldern har så gott som alla krämpor och åkommor, större eller mindre. Vår inställning är att vi vill tänka positivt och lita på läkarna”, säger Marjatta. ”En dag i sänder”, tillägger Martti.
Läs artikeln
Frivillig Paula Tättilä: En unik stund tillsammans
Paula Tättilä från Uleåborg letade länge efter ett lämpligt frivilligarbete. Till slut fann hon det inom den palliativa vården.
Läs artikeln
Årets cancerläkare Minna Jääskeläinen är verksam på Finlands nordligaste sjukhus.
Till följd av de långa avstånden i Lappland har många cancerpatienter tidigare behövt resa långt för behandling. Överläkaren vid Lapplands centralsjukhus, Minna Jääskeläinen, har varit med och utvecklat innovativa lösningar för att få sakkunnig vård också till glesbygden.
Läs artikeln
Deltagande i screening för tarmcancer kan rädda ditt liv
Screeningtest kan uppdaga tarmcancer som är helt i början av sin utveckling och som kan vara praktiskt taget symptomfri under lång tid. Hade han inte deltagit i screeningtestet kanske Petri Virtanen inte hade varit här idag för att berätta sin historia.
Läs artikeln
Screeningen upptäcker cancer eller förstadier till cancer
Om du hör till den åldersgrupp som omfattas av någon av de screeningar som ordnas i Finland, kallas du till screening per post. Din adress plockas från befolkningsdatasystemet och högst sannolikt nås du av kallelsen. Nu är det upp till dig – ska du delta eller inte?
Läs artikeln
Gabriella Erroll: ”Trots cancern är jag aktiv och glad”
Tarmcancer som är rätt svår att upptäcka är en av de vanligaste cancerformerna hos både kvinnor och män. Hade hon inte deltagit i screeningtestet kanske Gabriela Erroll inte hade varit här idag för att berätta sin historia.
Läs artikeln
Inte bara individens ansvar att minska risken för cancer
I de nya europeiska riktlinjerna mot cancer ingår för första gången rekommendationer om åtgärder på samhällsnivå för en hälsosam livsstil. De viktigaste faktorerna som påverkar risken för cancer är fortfarande rökning, alkohol och kost.
Läs artikeln
Cancerpatienter får hjälp mot smärta
Rädslan för cancersmärta oroar många som drabbats av cancer. Idag är smärtbehandlingen mycket välutvecklad och utöver läkemedel finns även andra metoder. Det viktigt att lyssna på cancerpatienten när man planerar behandlingen.
Läs artikeln
Sällsynt sarkom kostade henne handen – Tessa Stenroos återvände till arbetslivet
En utbuktning bakom nyckelbenet fick förbluffande konsekvenser när veterinären Tessa Stenroos, 40, förra året drabbades av ett extremt sällsynt sarkom. Cancern ledde till att Tessas vänstra hand fick amputeras, men det förtog inte hennes positiva livssyn.
Läs artikeln
”Det lönar sig inte att fundera på att varför just vi”
Först var det mamman Sari Pehkonen som insjuknade i bröstcancer år 2007. Hon var då 42 år gammal. Hennes förstfödda, dottern Jenny Laine, fick också sin diagnos i 40-årsåldern, år 2021. Båda säger att det är svårare att acceptera en närståendes cancer än sin egen.
Läs artikeln