Problem relaterade till ätande
De cancerbehandlingar vi har i dag leder inte nödvändigtvis till viktnedgång, eftersom det finns effektiva läkemedel mot illamående och behandlingarna i allmänhet inte orsakar kräkningar. Du kan alltså i normala fall äta en varierad kost.
Om du går ner i vikt eller maten inte smakar
Vid vissa cancerformer eller behandlingar finns det fortfarande en risk för viktnedgång. Du kan gå ner i vikt även om du har god aptit och inte känner dig sjuk. Smärta, uppsvälld mage, tarmstopp, matsmältningsproblem, sväljsvårigheter och att näringsämnen inte tas upp kan också orsaka viktnedgång.
Näringsbrist är vanligt hos cancerpatienter. Mellan 20 och 70 procent av alla med cancer har näringsbrist. Näringsbrist förknippas vanligtvis med att man äter för lite och går ner i vikt, men att äta ensidig, näringsfattig mat kan också orsaka näringsbrist, liksom att kroppen inte absorberar näringsämnen ordentligt.
Cirka 60 procent av de som har lungcancer har näringsbrist och har gått ner mycket i vikt när de får sin diagnos. För cancerformer i övre delen av mag-tarmkanalen är motsvarande siffra 80. Cancer i övre delen av mag-tarmkanalen omfattar matstrupscancer, magsäckscancer, tunntarmscancer, bukspottkörtelcancer och levercancer.
Om du går ner i vikt
Försök att få i dig mer energi från maten. Du kan till exempel öka ditt energiintag genom att äta mellanmål. Ät ditt kvällsmål tillräckligt sent för att undvika en nattlig fasta på mer än 10–11 timmar.
Bra mellanmål är till exempel:
- en skål yoghurt, fil, kvarg eller en milkshake
- en skål proteinpudding
- ett glas bärsoppa sötad med socker
- en bulle
- en kopp kakao
- ett par matskedar nötter
- en näringsdryck från apoteket.
Du får också mer energi i maten genom att tillsätta olja, smör eller grädde.
Din kropp behöver mer protein än vanligt under cancerbehandlingearna. Försök att få i dig protein vid varje måltid. Förutom kött, fisk och ägg innehåller även tofu, soja, bönor och linser samt nötter protein. Mejeriprodukter som mjölk, yoghurt och ost innehåller också protein.
Ät en daglig lunch och middag som innehåller cirka 100–150 g fisk/kyckling/kött/tofu eller 60–80 g baljhavre. Ät också protein till frukosten, mellanmålen och kvällsmålet, till exempel mjölk, yoghurt, ost, ägg eller nötter.
Syö päivittäin lounas ja päivällinen, joissa on noin 100-150 g kalaa/broileria/lihaa/tofua tai 60-80 g nyhtökauraa. Syö myös aamu-, väli- ja iltapaloilla proteiinia, esimerkiksi maitoa, jugurttia, juustoa, kananmuna tai pähkinöitä.
Om du inte är sugen på mat
- Drick enbart efter att du ätit för att undvika att fylla magen med vätska.
- Försök att äta små mängder protein- och kaloririka livsmedel med 2–3 timmars mellanrum i stället för att äta stora måltider. Proteinrika livsmedel är till exempel kött, fisk, ägg, mejeriprodukter, bönor och baljväxter.
- Be någon annan laga maten. Maten kan smaka bättre när du inte själv har lagat den.
- Tillsätt kalorier i all mat du äter (smör, mjölk, grädde, socker, honung och ost).
- Ät kall eller ljummen mat ifall lukten av mat får dig att må illa.
- Välj näringsrika drycker. Mjölkbaserade drycker innehåller mer energi och protein än många andra drycker, som vatten, te eller kaffe.
- Ät efterrätter. Livsmedel som innehåller fett eller socker är bra kalorikällor.
- Var inte rädd för att prova nya smaker. Du kanske blir förvånad över vad du gillar.
- Ät i lugn och ro och tugga ordentligt.
- Pressa dig inte för hårt – det är inte hela världen om du inte är sugen på mat under några dagar efter din behandling. Det är viktigt att dricka, men du kan kompensera för förlorade kalorier mellan behandlingarna.
Förändringar i smaksinnet
- Undvik mat som smakar konstigt. Prova igen med några veckors mellanrum, eftersom dina smaklökar kan ha återgått till det normala.
- Välj mat med starka smaker ifall all mat smakar likadant. Prova att tillsätta vitlök, citronsaft, örter och kryddor samt marinader.
- Marinera maten över natten eller i några timmar. Gör en marinad med ett par matskedar olivolja och ditt val av örter eller kryddor. Du kan också tillsätta citronsaft.
- Undvik kryddstark mat om din mun är öm eller inflammerad.
- Undvik mycket kall eller varm mat.
- Håll munnen ren och borsta tänderna ordentligt.
Näringsämnen absorberas inte
Strålbehandling mot tarmområdet kan orsaka diarré och påverka absorptionen av näringsämnen. Om du har diarré ska du be din läkare om läkemedel mot det.
Om du har diarré:
- Ät små portioner
- Undvik fiberrika livsmedel (bönor, broccoli, kål och frukt).
- Ät fiberfattiga livsmedel som vitt bröd, ris, pasta och potatis.
- Drick rikligt med vätska.
Om du har förstoppning:
- Drick rikligt med vätska. Vatten, plommon- och apelsinsaft är bra.
- Ät fiberrika livsmedel som frukt, grönsaker, linser, bönor och fullkornsprodukter.
- Försök röra på dig varje dag.
Lue lisää syöpää sairastavan ravitsemuksesta
Cancer och mat
Hyvä ravitsemus on erityisen tärkeää, jos sinulla on syöpä, koska se auttaa sinua pysymään mahdollisimman hyvässä kunnossa.
Läs artikeln
Sväljsvårigheter
Strålbehandling mot huvud och hals skadar slemhinnorna och du kan ha svårt att svälja. Det kan hända att du bara kan äta flytande föda.
Läs artikeln
Kakexi
Kakexi är ett allvarligt undernäringstillstånd som förknippas med dåligt allmäntillstånd, viktnedgång och trötthet.
Läs artikelnAiheeseen liittyviä sisältöjä
Att bli sedd ger styrka och tillförsikt
Olika uttryckssätt i konstterapi, som bildkonst, dans och rörelse, hjälper patienter inifrån. Att bli sedd, särskilt mitt uppe i en kris, bär framåt och stärker. Konstnärligt arbete kräver inga förkunskaper och är ingenting att vara rädd för.
Läs artikelnCancervården står inför stora frågor
I Finland har det uppstått en debatt om hälso- och sjukvårdens möjligheter att tillgodose cancerpatienters behov i framtiden. Den åldrande befolkningen ökar redan i sig vårdbördan och med stigande ålder följer ett ökande antal cancerfall.
Läs artikelnUtan vetskap om genfelet vore jag inte här
Om du misstänker att du bär på en genmutation som disponerar för cancer, gå på undersökning. Efter det är det mycket man kan göra, säger Eija Porspakka, som haft ärftlig bröstcancer.
Läs artikelnVar inte ensam
Kaija Kiviluoma från Kuortane är en riktig arbetsmyra inom förvilligarbete. De bästa stunderna är när jag har kunnat lindra någons smärta eller rädsla – och när jag får höra orden ”Tack för att du finns”.
Läs artikelnEtt grånande Finland behöver arbetsgraft
Efolkningen i arbetsför ålder minskar i Finland. Enligt en befolkningsprognos kommer det 2030 att finnas omkring 700 000 personer under 15 år, 3,3 miljoner i åldern 15–64 år och 1,5 miljoner i ålderskategorin över 64 år. Var tredje finländare kommer att vara i pensionsåldern i slutet av det här decenniet.
Läs artikelnNjut av solen, men skydda dig mot UV-strålning.
När vår- och sommarvärmen är här finns det all anledning att njuta i fulla drag. Men det är viktigt att skydda huden mot solgass. Risken för hudcancer ökar dels av bränd hud, dels av den totala exponeringen för UV-strålning under hela livet.
Läs artikelnLycklig melanomöverlevare
Måndagsexemplar! Så beskriver Hanna-Maija Windmeisser sig själv med glimten i ögat. Hon har opererats flera gånger för tre olika sjukdomar.
Läs artikelnEtt gott liv ända till slutet
Syftet med palliativ vård är att hjälpa patienten att leva med cancern när sjukdomen inte längre kan botas. När man planerar vården i livets slutskede är det viktigt att beakta vad patienten önskar sig och oroar sig för.
Läs artikelnLivet ska levas nu – eftersom allt kan förändras på ett ögonblick
Liisa Halme önskar att makan eller maken till patienter med obotlig cancer uppmärksammas mera.
Läs artikelnSkelettet kan obemärkt bli skört
”En frisk benbyggnad drabbas inte av frakturer i vardagen”, betonar Pauliina Tamminen, planerare på Osteoporosförbundet.
Läs artikeln