Problem relaterade till ätande
De cancerbehandlingar vi har i dag leder inte nödvändigtvis till viktnedgång, eftersom det finns effektiva läkemedel mot illamående och behandlingarna i allmänhet inte orsakar kräkningar. Du kan alltså i normala fall äta en varierad kost.
Om du går ner i vikt eller har dålig aptit
Vid vissa cancerformer eller behandlingar finns det fortfarande en risk för viktnedgång. Du kan gå ner i vikt även om du har god aptit och inte känner dig sjuk. Smärta, uppsvälld mage, tarmstopp, matsmältningsproblem, sväljsvårigheter och att näringsämnen inte tas upp kan också orsaka viktnedgång.
Näringsbrist är vanligt hos cancerpatienter. Mellan 20 och 70 procent av alla cancerpatienter har näringsbrist. Näringsbrist förknippas vanligtvis med att man äter för lite och går ner i vikt, men att äta ensidig, näringsfattig mat kan också orsaka näringsbrist, liksom att kroppen inte absorberar näringsämnen ordentligt.
Cirka 60 procent av de som har lungcancer har näringsbrist och har gått ner mycket i vikt när de får sin diagnos. För cancerformer i övre delen av mag-tarmkanalen är motsvarande siffra 80. Cancer i övre delen av mag-tarmkanalen omfattar matstrupscancer, magsäckscancer, tunntarmscancer, bukspottkörtelcancer och levercancer.
Om du går ner i vikt
Försök att få i dig mer energi från maten. Du kan till exempel öka ditt energiintag genom att äta mellanmål. Ät ditt kvällsmål tillräckligt sent för att undvika en nattlig fasta på mer än 10–11 timmar.
Bra mellanmål är till exempel:
- en skål yoghurt, fil, kvarg eller en milkshake
- en skål proteinpudding
- ett glas bärsoppa sötad med socker
- en bulle
- en kopp kakao
- ett par matskedar nötter
- en näringsdryck från apoteket.
Du får också mer energi i maten genom att tillsätta olja, smör eller grädde.
Din kropp behöver mer protein än vanligt under cancerbehandlingarna. Försök att få i dig protein vid varje måltid. Förutom kött, fisk och ägg innehåller även tofu, soja, bönor, linser och nötter protein. Mejeriprodukter som mjölk, yoghurt och ost innehåller också protein.
Ät en daglig lunch och middag som innehåller cirka 100–150 g fisk/kyckling/kött/tofu eller 60–80 g baljhavre. Ät också protein till frukosten, mellanmålen och kvällsmålet, till exempel mjölk, yoghurt, ost, ägg eller nötter.
Om du inte är sugen på mat
- Drick enbart efter att du ätit för att undvika att fylla magen med vätska.
- Försök att äta små mängder protein- och kaloririka livsmedel med 2–3 timmars mellanrum i stället för att äta stora måltider. Proteinrika livsmedel är till exempel kött, fisk, ägg, mejeriprodukter, bönor och baljväxter.
- Be någon annan laga maten. Maten kan smaka bättre när du inte själv har lagat den.
- Tillsätt kalorier i all mat du äter (smör, mjölk, grädde, socker, honung och ost).
- Ät kall eller ljummen mat ifall lukten av mat får dig att må illa.
- Välj näringsrika drycker. Mjölkbaserade drycker innehåller mer energi och protein än många andra drycker, som vatten, te eller kaffe.
- Ät efterrätter. Livsmedel som innehåller fett eller socker är bra kalorikällor.
- Var inte rädd för att prova nya smaker. Du kanske blir förvånad över vad du gillar.
- Ät i lugn och ro och tugga ordentligt.
- Pressa dig inte för hårt – det är inte hela världen om du inte är sugen på mat under några dagar efter din behandling. Det är viktigt att dricka, men du kan kompensera för förlorade kalorier mellan behandlingarna.
Förändringar i smaksinnet
- Undvik mat som smakar konstigt. Prova igen med några veckors mellanrum, eftersom dina smaklökar kan ha återgått till det normala.
- Välj mat med starka smaker ifall all mat smakar likadant. Prova att tillsätta vitlök, citronsaft, örter, kryddor och marinader.
- Marinera maten över natten eller i några timmar. Gör en marinad med ett par matskedar olivolja och ditt val av örter eller kryddor. Du kan också tillsätta citronsaft.
- Undvik kryddstark mat om din mun är öm eller inflammerad.
- Undvik mycket kall eller varm mat.
- Håll munnen ren och borsta tänderna ordentligt.
Näringsämnen absorberas inte
Strålbehandling mot tarmområdet kan orsaka diarré och påverka absorptionen av näringsämnen. Om du har diarré ska du be din läkare om läkemedel mot det.
Om du har diarré:
- Ät små portioner
- Undvik fiberrika livsmedel (bönor, broccoli, kål och frukt).
- Ät fiberfattiga livsmedel som vitt bröd, ris, pasta och potatis.
- Drick rikligt med vätska.
Om du har förstoppning:
- Drick rikligt med vätska. Vatten, plommon- och apelsinsaft är bra.
- Ät fiberrika livsmedel som frukt, grönsaker, linser, bönor och fullkornsprodukter.
- Försök röra på dig varje dag.
Lue lisää syöpää sairastavan ravitsemuksesta
Cancer och mat
Hyvä ravitsemus on erityisen tärkeää, jos sinulla on syöpä, koska se auttaa sinua pysymään mahdollisimman hyvässä kunnossa.
Läs artikeln
Sväljsvårigheter
Strålbehandling mot huvud och hals skadar slemhinnorna och du kan ha svårt att svälja. Det kan hända att du bara kan äta flytande föda.
Läs artikeln
Kakexi
Kakexi är ett allvarligt undernäringstillstånd som förknippas med dåligt allmäntillstånd, viktnedgång och trötthet.
Läs artikelnAiheeseen liittyviä sisältöjä
Fysisk aktivitet inlemmas i behandlingsrekommendationerna
De senaste årens forskning visar allt tydligare att redan en liten ökning i fysisk aktivitet främjar återhämtningen hos cancerpatienter. Motion spelar en viktig roll, inte bara i förebyggandet av cancer, utan också i bättre behandlingsresultat.
Läs artikeln
Screening för tarmcancer sparar liv
Åldrande befolkning och västerländsk livsstil ökar förekomsten av tarmcancer hos både män och kvinnor. Screeningundersökningar kan fånga upp tarmcancer i begynnelseskedet då den kan vara så gott som symptomfri.
Läs artikeln
Tröttheten berodde på tarmcancer
Det var inte bara barnfamiljens vardag som gjorde Heidi Lehtiniemi-Eerola så trött. Vid en hälsokontroll upptäcktes cancern som endast hade gett lindriga symptom.
Läs artikeln
Motion på distans ger välmående
Cancerorganisationerna tillhandahåller distansmotion online, antingen inspelad eller live. Studier visar att motion främjar rehabiliteringen från cancer och försnabbar återhämtningen från behandling.
Läs artikeln
Den vanligaste cancerformen hos män – prostatacancer
Prostatacancer är ofta en godartad cancer som uppträder med stigande ålder och som inte kräver någon behandling. Utmaningen är att identifiera aggressiva cancerformer och att behandla dem i tid innan de sprider sig. Under de senaste åren har männen aktivare börjat söka sig till undersökningar.
Läs artikeln
Kurser för var och en i vårt breda sortiment
”Cancerorganisationerna erbjuder årligen cancersjuka och deras närstående tiotals kurser”, berättar specialisten i rehabilitering Tuire Muona och Minna Enqvist.
Målet med kurserna är att var och en som deltar ska hitta lämpliga metoder för att orka, och stöd för att få vardagen att fungera.
På fars rekommendation
Det lönar sig att testa sig för prostatacancer i god tid. Mikko Siukosaari fick sin diagnos när han var litet över 50.
Läs artikeln
Hur fortsätta livet efter kontrollerna? Cancern är borta, eller är den?
Att vara rädd är en normal och naturlig reaktion. Det säger psykologen Arto Pietikäinen med eftertryck. Man ska inte mota bort sina rädslor. I stället kan man lära sig att möta dem på ett nytt sätt så att man går vidare i livet ännu starkare.
Läs artikeln
Män får också bröstcancer
Rosa bandet-reflexen som dinglar på Timo Tarvainens rockskört finns där av en anledning – bröstcancer är inte endast kvinnors sjukdom.
Läs artikeln
Mor- och farföräldrar är ett värdefullt stöd i cancerfamiljer
När en familjemedlem insjuknar i cancer ställs vardagen på ända. Många behöver då konkret hjälp med hushållssysslorna och närstående vid sin sida.
Läs artikeln