Nainen ottaa lääkepillereita purkista.

Precisionsläkemedel eller biologiska läkemedel

Precisionsläkemedel blir allt vanligare vid cancerbehandling. Allt fler cancerläkemedel baseras på specifika avvikelser i cellernas struktur och funktion i en viss tumörtyp.


Precisionsläkemedel är inriktade på en specifik funktion eller komponent i cancercellen

Precisionsläkemedel är inriktade på en specifik funktion eller komponent i cancercellen. Fördelen är att de ofta ger färre biverkningar än cytostatika och strålbehandling eftersom läkemedlet endast riktar in sig på cancercellerna.
Det finns olika typer av precisionsläkemedel. De delas in enligt verkningssätt.

Dessa omfattar

  • monoklonala antikroppar
  • hämmare av cancertillväxt
  • läkemedel som hämmar tillväxten av cancerblodkärl
  • PARP-hämmare

Användningen av precisionsläkemedel kräver en grundlig undersökning av cancercellernas funktion för att hitta lämpliga mål. Detta görs numera redan när cancern upptäcks.
Behandling med precisionsläkemedel ges ofta i kombination med cytostatika eller hormonella cancerläkemedel. Precisionsläkemedel används nu för att behandla cancerformer som blodcancer, bröstcancer, lungcancer, hudcancer, lymfom och tarmcancer. De är förstahandsbehandling för vissa cancerformer, till exempel avancerat melanom och vissa leukemier.
Precisionsläkemedel är inte lämpliga för alla cancerformer. Ett specifikt läkemedel som påverkar en viss gen fungerar till exempel bara om genen är aktiv i den aktuella cancern.


Du är kanske också intressered av

Cytostatika

Cytostatika förhindrar celldelningen, vilket gör att cancercellerna dör. Cytostatika följer med blodomloppet till hela kroppen.

Läs artikeln

Strålbehandling

Strålbehandling är en behandlingsform som allmänt används vid behandling av cancer.

Läs artikeln

Immunologiska cancerbehandlingar

Immunologinen hoito pyrkii tuhoamaan syöpäsolut vaikuttamalla elimistön omaan puolustusjärjestelmään.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Fysisk aktivitet inlemmas i behandlingsrekommendationerna

De senaste årens forskning visar allt tydligare att redan en liten ökning i fysisk aktivitet främjar återhämtningen hos cancerpatienter. Motion spelar en viktig roll, inte bara i förebyggandet av cancer, utan också i bättre behandlingsresultat.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Screening för tarmcancer sparar liv

Åldrande befolkning och västerländsk livsstil ökar förekomsten av tarmcancer hos både män och kvinnor. Screeningundersökningar kan fånga upp tarmcancer i begynnelseskedet då den kan vara så gott som symptomfri.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Tröttheten berodde på tarmcancer

Det var inte bara barnfamiljens vardag som gjorde Heidi Lehtiniemi-Eerola så trött. Vid en hälsokontroll upptäcktes cancern som endast hade gett lindriga symptom.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Motion på distans ger välmående

Cancerorganisationerna tillhandahåller distansmotion online, antingen inspelad eller live. Studier visar att motion främjar rehabiliteringen från cancer och försnabbar återhämtningen från behandling.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Den vanligaste cancerformen hos män – prostatacancer

Prostatacancer är ofta en godartad cancer som uppträder med stigande ålder och som inte kräver någon behandling. Utmaningen är att identifiera aggressiva cancerformer och att behandla dem i tid innan de sprider sig. Under de senaste åren har männen aktivare börjat söka sig till undersökningar.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Kurser för var och en i vårt breda sortiment

”Cancerorganisationerna erbjuder årligen cancersjuka och deras närstående tiotals kurser”, berättar specialisten i rehabilitering Tuire Muona och Minna Enqvist.
Målet med kurserna är att var och en som deltar ska hitta lämpliga metoder för att orka, och stöd för att få vardagen att fungera.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

På fars rekommendation

Det lönar sig att testa sig för prostatacancer i god tid. Mikko Siukosaari fick sin diagnos när han var litet över 50.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Hur fortsätta livet efter kontrollerna? Cancern är borta, eller är den?

Att vara rädd är en normal och naturlig reaktion. Det säger psykologen Arto Pietikäinen med eftertryck. Man ska inte mota bort sina rädslor. I stället kan man lära sig att möta dem på ett nytt sätt så att man går vidare i livet ännu starkare.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Män får också bröstcancer

Rosa bandet-reflexen som dinglar på Timo Tarvainens rockskört finns där av en anledning – bröstcancer är inte endast kvinnors sjukdom.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Mor- och farföräldrar är ett värdefullt stöd i cancerfamiljer

När en familjemedlem insjuknar i cancer ställs vardagen på ända. Många behöver då konkret hjälp med hushållssysslorna och närstående vid sin sida.

Läs artikeln