Precisionsläkemedel eller biologiska läkemedel
Precisionsläkemedel blir allt vanligare vid cancerbehandling. Allt fler cancerläkemedel baseras på specifika avvikelser i cellernas struktur och funktion i en viss tumörtyp.
Precisionsläkemedel är inriktade på en specifik funktion eller komponent i cancercellen
Precisionsläkemedel är inriktade på en specifik funktion eller komponent i cancercellen. Fördelen är att de ofta ger färre biverkningar än cytostatika och strålbehandling eftersom läkemedlet endast riktar in sig på cancercellerna.
Det finns olika typer av precisionsläkemedel. De delas in enligt verkningssätt.
Dessa omfattar
- monoklonala antikroppar
- hämmare av cancertillväxt
- läkemedel som hämmar tillväxten av cancerblodkärl
- PARP-hämmare
Användningen av precisionsläkemedel kräver en grundlig undersökning av cancercellernas funktion för att hitta lämpliga mål. Detta görs numera redan när cancern upptäcks.
Behandling med precisionsläkemedel ges ofta i kombination med cytostatika eller hormonella cancerläkemedel. Precisionsläkemedel används nu för att behandla cancerformer som blodcancer, bröstcancer, lungcancer, hudcancer, lymfom och tarmcancer. De är förstahandsbehandling för vissa cancerformer, till exempel avancerat melanom och vissa leukemier.
Precisionsläkemedel är inte lämpliga för alla cancerformer. Ett specifikt läkemedel som påverkar en viss gen fungerar till exempel bara om genen är aktiv i den aktuella cancern.
Du är kanske också intressered av
Cytostatika
Cytostatika förhindrar celldelningen, vilket gör att cancercellerna dör. Cytostatika följer med blodomloppet till hela kroppen.
Läs artikeln
Strålbehandling
Strålbehandling är en behandlingsform som allmänt används vid behandling av cancer.
Läs artikelnImmunologiska cancerbehandlingar
Immunologinen hoito pyrkii tuhoamaan syöpäsolut vaikuttamalla elimistön omaan puolustusjärjestelmään.
Läs artikeln
”Inte dess märkvärdigare än någon annan sjukdom”
Marjatta Kärkkäinen, 75 år, har genomlevt bröstcancer och hennes man Martti Hintukainen, 78 år, prostatacancer. I somras diagnostiserades Marjatta med lymfkörtelcancer och behandlingarna pågår fortfarande. ”I den här åldern har så gott som alla krämpor och åkommor, större eller mindre. Vår inställning är att vi vill tänka positivt och lita på läkarna”, säger Marjatta. ”En dag i sänder”, tillägger Martti.
Läs artikeln
Frivillig Paula Tättilä: En unik stund tillsammans
Paula Tättilä från Uleåborg letade länge efter ett lämpligt frivilligarbete. Till slut fann hon det inom den palliativa vården.
Läs artikeln
Årets cancerläkare Minna Jääskeläinen är verksam på Finlands nordligaste sjukhus.
Till följd av de långa avstånden i Lappland har många cancerpatienter tidigare behövt resa långt för behandling. Överläkaren vid Lapplands centralsjukhus, Minna Jääskeläinen, har varit med och utvecklat innovativa lösningar för att få sakkunnig vård också till glesbygden.
Läs artikeln
Deltagande i screening för tarmcancer kan rädda ditt liv
Screeningtest kan uppdaga tarmcancer som är helt i början av sin utveckling och som kan vara praktiskt taget symptomfri under lång tid. Hade han inte deltagit i screeningtestet kanske Petri Virtanen inte hade varit här idag för att berätta sin historia.
Läs artikeln
Screeningen upptäcker cancer eller förstadier till cancer
Om du hör till den åldersgrupp som omfattas av någon av de screeningar som ordnas i Finland, kallas du till screening per post. Din adress plockas från befolkningsdatasystemet och högst sannolikt nås du av kallelsen. Nu är det upp till dig – ska du delta eller inte?
Läs artikeln
Gabriella Erroll: ”Trots cancern är jag aktiv och glad”
Tarmcancer som är rätt svår att upptäcka är en av de vanligaste cancerformerna hos både kvinnor och män. Hade hon inte deltagit i screeningtestet kanske Gabriela Erroll inte hade varit här idag för att berätta sin historia.
Läs artikeln
Inte bara individens ansvar att minska risken för cancer
I de nya europeiska riktlinjerna mot cancer ingår för första gången rekommendationer om åtgärder på samhällsnivå för en hälsosam livsstil. De viktigaste faktorerna som påverkar risken för cancer är fortfarande rökning, alkohol och kost.
Läs artikeln
Cancerpatienter får hjälp mot smärta
Rädslan för cancersmärta oroar många som drabbats av cancer. Idag är smärtbehandlingen mycket välutvecklad och utöver läkemedel finns även andra metoder. Det viktigt att lyssna på cancerpatienten när man planerar behandlingen.
Läs artikeln
Sällsynt sarkom kostade henne handen – Tessa Stenroos återvände till arbetslivet
En utbuktning bakom nyckelbenet fick förbluffande konsekvenser när veterinären Tessa Stenroos, 40, förra året drabbades av ett extremt sällsynt sarkom. Cancern ledde till att Tessas vänstra hand fick amputeras, men det förtog inte hennes positiva livssyn.
Läs artikeln
”Det lönar sig inte att fundera på att varför just vi”
Först var det mamman Sari Pehkonen som insjuknade i bröstcancer år 2007. Hon var då 42 år gammal. Hennes förstfödda, dottern Jenny Laine, fick också sin diagnos i 40-årsåldern, år 2021. Båda säger att det är svårare att acceptera en närståendes cancer än sin egen.
Läs artikeln