Strålbehandling
Strålbehandling är en vanlig behandling av cancer. Strålbehandlingen är högenergisk, joniserande strålning som kallas för radioaktiv strålning. Vid sidan av kirurgin är strålbehandlingen den andra viktiga, lokala och kurativa behandlingsformen.
Strålbehandlingen förstör cancerceller och krymper tumörer
Strålbehandlingen förstör cancerceller och krymper tumörer genom att skada strukturerna hos celler som delar sig. Eftersom det är typiskt för cancercellerna att de delar sig snabbare än normala celler, är de särskilt känsliga för strålbehandling.
Med hjälp av strålbehandling kan man förstöra cancertumörer, förbättra vårdresultat efter en operation eller annan behandling (adjuvant terapi), lindra symtom och förminska metastaser. Ungefär hälften av cancerpatienterna får strålbehandling som en del av sin vård. Strålbehandlingen riktas vanligtvis direkt mot tumören eller metastasen. Om cancern har spridit sig långt, kan man ibland strålbehandla till exempel hela överkroppen.
Man kan ge strålbehandling antingen utvärtes med hjälp av en strålbehandlingsutrustning eller invärtes genom att föra strålningskällan in i kroppen. I detta fall finns många alternativ.
Vid isotopbehandling förs det radioaktiva läkemedlet in i kroppen antingen intravenöst eller genom munnen. På det sättet verkar det radioaktiva läkemedlet direkt på tumören och den normala vävnaden tar endast mycket lite skada. Till exempel radiojodbehandling som ges till patienter med sköldkörtelcancer är en form av isotopbehandling.
Om cancern är lokal väljer man mellan en operation och strålbehandling på basis av behandlingens effekt och de skador som den förorsakar. Strålbehandlingen har fått ökad betydelse i och med att sparande operationer blivit vanligare.
Kombination av strålbehandling och operation
Strålbehandling kan ges antingen före eller efter en operation. Till exempel när operationen inte har varit tillräckligt omfattande eller risken för återfall är stor, kompletteras behandlingen vanligtvis med strålbehandling efter operationen. Innan tumören opereras kan man försöka krympa den med hjälp av strålbehandling.
Kombination av strålbehandling och cytostatika
Det effektivaste sättet att kombinera strålbehandling och cytostatika är att ge dem samtidigt, eftersom de förstärker varandras effekt. Då talar man om så kallad kemostrålbehandling. Kemostrålbehandlingen har förbättrat vårdresultaten hos många cancertyper, som vissa former av lungcancer och huvud- och halscancer. Samtidig dosering av cytostatika stärker dock strålbehandlingens biverkningar.
Hur går strålbehandling till
När man planerar strålbehandlingen är det viktigt att beakta både den synliga tumören och den information man har om tumörens eventuella spridning.
Strålbehandling gör inte ont, och den riktas direkt mot tumören eller metastaserna. Strålbehandlingen indelas vanligtvis i perioder på 2–8 veckor. Den ges vanligtvis i små dagliga doser fem dagar i veckan.
Behandlingen tar endast några minuter i taget. När behandlingen indelas i flera mindre doser förorsakar den mindre skada i friska vävnader och förbättrar strålbehandlingens effekt. De flesta patienter kan leva ett tämligen normalt liv under behandlingen. I stället för strålbehandling som indelas i flera perioder kan man också i vissa fall ge så kallad påskyndad strålbehandling.
I och med teknikens och medicinens utveckling kan strålbehandlingen riktas ännu noggrannare mot tumören för att minimera skadan på den friska vävnaden. Strålbehandlingen är de facto en vältolererad behandlingsform. Behandlingen kan fortfarande ha biverkningar.
Biverkningar av strålbehandling
Förutom cancercellerna påverkar strålbehandlingen även de normala cellerna. Hurdan effekten är på den normala vävnaden beror till en stor del på strålningsdosen, behandlingens längd och mot vilken kroppsdel strålningen ges. De skadliga effekterna drabbar endast det området av kroppen dit strålbehandlingen riktas.
Biverkningar kan förekomma redan under behandlingen, genast efter den eller senare, till och med efter flera år. De omedelbara biverkningarna yttrar sig i vävnader som delar sig snabbt, till exempel i huden, slemhinnorna och benmärgen. De flesta biverkningarna kan nuförtiden effektivt förebyggas och behandlas.
Här har vi samlat de vanligaste biverkningar som förekommer i samband med strålbehandlingen.
De vanligaste biverkningarna vid strålbehandling
Mera information om biverkningar och hur de behandlas får du av vårdpersonalen.
Skador i munnens och svalgets slemhinnor
Nästan alla patienter som får strålbehandling mot området kring munnen och halsen lider av skador i munnens och svalgets slemhinnor. De är smärtsamma, gör det svårare att tugga och svälja, gör slemhinnan mottaglig för infektioner och innebär en risk för tandsjukdomar. Om strålbehandlingen riktas mot området kring spottkörtlarna, kan man bli torr i munnen.
Skador i munnens slemhinnor kan behandlas med förebyggande tandvård, smärtlindrande läkemedel och genom att ta hand om infektioner och genom tillräcklig näring.
Tarmskador
I mag-tarmkanalen förekommer det lätt omedelbara biverkningar som strålbehandlingen medför. Om behandlingen ges i mag- och bäckenområdet kan den ge upphov till illamående och diarré och irritera området kring ändtarmen och ändtarmsöppningen.
Svårighetsgraden beror på det behandlade områdets storlek samt engångsdosen och den totala dosen. Samtidig dosering av cytostatika ökar och försvårar symtomen. Strålbehandling mot matstrupen kan förorsaka brännande smärta under bröstbenet och sväljsvårigheter.
Hud
Efter strålbehandlingen kan huden börja rodna och fjälla. Rodnaden uppstår inom 2–3 veckor och fjällningen inom 4–5 veckor efter att strålbehandlingen påbörjats. Huden kan också bli brun.
Det är viktigt att skydda det strålbehandlade hudområdet mot solen, eftersom huden kommer ihåg all strålning den har fått.
Benmärg
Blodcellerna bildas i benmärgen som finns i människans stora ben.
Strålbehandling som ges mot bäcken- och ryggradsområdet kan leda till att antalet vita blodceller och blodplättar minskar och hemoglobinvärdet sjunker. Vanligtvis är detta övergående och blodvärdena blir normala så småningom.
Irritation i de yttre könsorganen och urinblåsan
Om strålbehandlingen ges mot huden och slemhinnan i de yttre könsorganen kan den förorsaka smärtsamma sårigheter som lätt blir inflammerade.
Hos patienter som får strålbehandling på grund av cancer i urinblåsan, cancer i livmoderkroppen eller prostatacancer förekommer det akut irritation i urinblåsan. Då upplever patienten ett frekvent behov av att urinera, hen har blod i urinen och det tar ont i underlivet. Det kan också klia när man urinerar.
Sena biverkningar av strålbehandling
Sena biverkningar kan förekomma i de organ där vävnaden förnyar sig långsamt. Läkare och fysiker som planerar strålbehandlingen vet hur känsliga de olika organen är för strålning och försöker förebygga sena biverkningar. Ibland ger strålbehandling dock upphov till sena biverkningar.
Den vanligaste av dem är en lungreaktion som kallas för strålpneumonit. Det förekommer hos patienter som fått strålbehandling mot lungvävnaden. Symtomen är hosta, andtäppa och feber. Strålpneumonit uppstår 1–6 månader efter strålbehandlingen. Kortison lindrar symtomen. Vanligtvis försvinner symtomen helt.
Det är också möjligt att det utvecklas strålfibros, en annan sen biverkning som drabbar lungorna.
Ibland upplever patienterna 2– 6 månader efter att de fått strålbehandling mot hjärnan ett syndrom som kännetecknas av trötthet och huvudvärk. Strålbehandling kan också förorsaka hjärt- och kärlskador som inom loppet av år eller årtionden kan leda till kärlsjukdomar.
Läs mer
”Inte dess märkvärdigare än någon annan sjukdom”
Marjatta Kärkkäinen, 75 år, har genomlevt bröstcancer och hennes man Martti Hintukainen, 78 år, prostatacancer. I somras diagnostiserades Marjatta med lymfkörtelcancer och behandlingarna pågår fortfarande. ”I den här åldern har så gott som alla krämpor och åkommor, större eller mindre. Vår inställning är att vi vill tänka positivt och lita på läkarna”, säger Marjatta. ”En dag i sänder”, tillägger Martti.
Läs artikeln
Frivillig Paula Tättilä: En unik stund tillsammans
Paula Tättilä från Uleåborg letade länge efter ett lämpligt frivilligarbete. Till slut fann hon det inom den palliativa vården.
Läs artikeln
Årets cancerläkare Minna Jääskeläinen är verksam på Finlands nordligaste sjukhus.
Till följd av de långa avstånden i Lappland har många cancerpatienter tidigare behövt resa långt för behandling. Överläkaren vid Lapplands centralsjukhus, Minna Jääskeläinen, har varit med och utvecklat innovativa lösningar för att få sakkunnig vård också till glesbygden.
Läs artikeln
Deltagande i screening för tarmcancer kan rädda ditt liv
Screeningtest kan uppdaga tarmcancer som är helt i början av sin utveckling och som kan vara praktiskt taget symptomfri under lång tid. Hade han inte deltagit i screeningtestet kanske Petri Virtanen inte hade varit här idag för att berätta sin historia.
Läs artikeln
Screeningen upptäcker cancer eller förstadier till cancer
Om du hör till den åldersgrupp som omfattas av någon av de screeningar som ordnas i Finland, kallas du till screening per post. Din adress plockas från befolkningsdatasystemet och högst sannolikt nås du av kallelsen. Nu är det upp till dig – ska du delta eller inte?
Läs artikeln
Gabriella Erroll: ”Trots cancern är jag aktiv och glad”
Tarmcancer som är rätt svår att upptäcka är en av de vanligaste cancerformerna hos både kvinnor och män. Hade hon inte deltagit i screeningtestet kanske Gabriela Erroll inte hade varit här idag för att berätta sin historia.
Läs artikeln
Inte bara individens ansvar att minska risken för cancer
I de nya europeiska riktlinjerna mot cancer ingår för första gången rekommendationer om åtgärder på samhällsnivå för en hälsosam livsstil. De viktigaste faktorerna som påverkar risken för cancer är fortfarande rökning, alkohol och kost.
Läs artikeln
Cancerpatienter får hjälp mot smärta
Rädslan för cancersmärta oroar många som drabbats av cancer. Idag är smärtbehandlingen mycket välutvecklad och utöver läkemedel finns även andra metoder. Det viktigt att lyssna på cancerpatienten när man planerar behandlingen.
Läs artikeln
Sällsynt sarkom kostade henne handen – Tessa Stenroos återvände till arbetslivet
En utbuktning bakom nyckelbenet fick förbluffande konsekvenser när veterinären Tessa Stenroos, 40, förra året drabbades av ett extremt sällsynt sarkom. Cancern ledde till att Tessas vänstra hand fick amputeras, men det förtog inte hennes positiva livssyn.
Läs artikelnÅlands Cancerförening
Läs artikelnLäs också
”Inte dess märkvärdigare än någon annan sjukdom”
Marjatta Kärkkäinen, 75 år, har genomlevt bröstcancer och hennes man Martti Hintukainen, 78 år, prostatacancer. I somras diagnostiserades Marjatta med lymfkörtelcancer och behandlingarna pågår fortfarande. ”I den här åldern har så gott som alla krämpor och åkommor, större eller mindre. Vår inställning är att vi vill tänka positivt och lita på läkarna”, säger Marjatta. ”En dag i sänder”, tillägger Martti.
Läs artikeln
Frivillig Paula Tättilä: En unik stund tillsammans
Paula Tättilä från Uleåborg letade länge efter ett lämpligt frivilligarbete. Till slut fann hon det inom den palliativa vården.
Läs artikeln
Årets cancerläkare Minna Jääskeläinen är verksam på Finlands nordligaste sjukhus.
Till följd av de långa avstånden i Lappland har många cancerpatienter tidigare behövt resa långt för behandling. Överläkaren vid Lapplands centralsjukhus, Minna Jääskeläinen, har varit med och utvecklat innovativa lösningar för att få sakkunnig vård också till glesbygden.
Läs artikeln
Deltagande i screening för tarmcancer kan rädda ditt liv
Screeningtest kan uppdaga tarmcancer som är helt i början av sin utveckling och som kan vara praktiskt taget symptomfri under lång tid. Hade han inte deltagit i screeningtestet kanske Petri Virtanen inte hade varit här idag för att berätta sin historia.
Läs artikeln
Screeningen upptäcker cancer eller förstadier till cancer
Om du hör till den åldersgrupp som omfattas av någon av de screeningar som ordnas i Finland, kallas du till screening per post. Din adress plockas från befolkningsdatasystemet och högst sannolikt nås du av kallelsen. Nu är det upp till dig – ska du delta eller inte?
Läs artikeln
Gabriella Erroll: ”Trots cancern är jag aktiv och glad”
Tarmcancer som är rätt svår att upptäcka är en av de vanligaste cancerformerna hos både kvinnor och män. Hade hon inte deltagit i screeningtestet kanske Gabriela Erroll inte hade varit här idag för att berätta sin historia.
Läs artikeln
Inte bara individens ansvar att minska risken för cancer
I de nya europeiska riktlinjerna mot cancer ingår för första gången rekommendationer om åtgärder på samhällsnivå för en hälsosam livsstil. De viktigaste faktorerna som påverkar risken för cancer är fortfarande rökning, alkohol och kost.
Läs artikeln
Cancerpatienter får hjälp mot smärta
Rädslan för cancersmärta oroar många som drabbats av cancer. Idag är smärtbehandlingen mycket välutvecklad och utöver läkemedel finns även andra metoder. Det viktigt att lyssna på cancerpatienten när man planerar behandlingen.
Läs artikeln
Sällsynt sarkom kostade henne handen – Tessa Stenroos återvände till arbetslivet
En utbuktning bakom nyckelbenet fick förbluffande konsekvenser när veterinären Tessa Stenroos, 40, förra året drabbades av ett extremt sällsynt sarkom. Cancern ledde till att Tessas vänstra hand fick amputeras, men det förtog inte hennes positiva livssyn.
Läs artikeln
”Det lönar sig inte att fundera på att varför just vi”
Först var det mamman Sari Pehkonen som insjuknade i bröstcancer år 2007. Hon var då 42 år gammal. Hennes förstfödda, dottern Jenny Laine, fick också sin diagnos i 40-årsåldern, år 2021. Båda säger att det är svårare att acceptera en närståendes cancer än sin egen.
Läs artikeln