Palliativ vård och vård i livets slutskede
Syftet med palliativ vård är att lindra symtomen och förbättra livskvaliteten för patienten. Palliativ vård kan ges i alla skeden av sjukdomen, men vid framskriden cancer kan palliativ vård hjälpa patienten att leva längre och bättre, även om cancern inte kan botas.
Även om det inte längre går att kontrollera sjukdomsförloppet kan man behandla symtomen och försöka se till att patientens livskvalitet är så god som möjligt.
Palliativ vård
Palliativ vård handlar om mer än att enbart kontrollera smärta och illamående. Med hjälp av behandlingar kan man också minska eller bli av med symtom. Till exempel kan strålbehandling krympa en tumör så att den inte längre trycker på omgivande vävnader eller nerver och orsakar smärta.
Palliativ vård kan i många fall pågå i flera år. En del cancerformer är kroniska, de kan alltså inte botas, men de utvecklas inte heller, eller kan åtminstone kontrolleras med medicinering.
Beslutet att avbryta botande behandlingar fattas alltid av en läkare inom den specialiserade sjukvården. För att övergå till palliativ vård krävs det en remiss från den behandlande läkaren. Till exempel hemsjukvården eller ett hospis svarar för den palliativa vården.
Vård under de sista veckorna och dagarna i livet kallas vård i livets slutskede.
Vård i livets slutskede
Vård av en patient som snart kommer att dö kan ges i patientens hem, på en hälsocentral, ett hospis eller sjukhus.
När vård i livets slutskede ges i hemmet tar släktingar och vänner hand om patientens basbehov. Hemsjukvården svarar för den medicinska behandlingen. Patienten får vid behov hjälpmedel med sig hem, som till exempel en sjukhussäng och en smärtpump. Hemsjukvård kräver att läkaren och hemsjukskötarna upprättar en vårdplan med anvisningar för olika situationer. Också väldigt sjuka patienter kan vårdas i hemmet.
Vård i livets slutskede i hemmet kan underlättas av ett dagsjukhus, som till exempel Terhohemmet i Helsingfors. Patienten har möjlighet att besöka dagsjukhuset varje vecka för att träffa andra patienter, sjukskötare och läkare. Samtidigt kan anhöriga eller vänner som tar hand om patienten få vila.
Om hemvård inte är ett alternativ läggs patienten in på avdelning, antingen på en hälsocentral, ett hospis eller sjukhus. En del tas in på avdelning när deras symtom förvärras eller när det blir svårt att röra sig och tvätta sig hemma. Avdelningsvård är också ett bra alternativ när vården av en svårt sjuk patient i hemmet har tröttat ut familjen.
Ett hospis
Ett hospis är en plats dit man kan komma med läkarremiss och en betalningsförbindelse från kommunen. Hospis tar i första hand emot yngre patienter som har familj, eftersom det på hospisen finns god beredskap för att bemöta barn.
Det går också att få plats på ett hospis som privatpatient utan remiss. Hospis erbjuder även hemsjukvård.
Det finns fyra hospis i Finland:
- Terhohemmet i Helsingfors
- Karinahemmet i Åbo
- Pirkanmaan hoitokoti i Tammerfors
- Koivikko-koti i Tavastehus
Man kan söka vård på hospis från hela Finland. Hospisen ger närmare information om sina tjänster.
Läs mer
Årets cancerskötare brinner för den palliativa vården
Årets cancerskötare Magdalena Nyvall-Malm, jobbar vid Vasa centralsjukhus vid den palliativa polikliniken som klinisk specialsjukskötare. Hon har lång erfarenhet av vård av cancerpatienter. Hon har varit med och startat verksamheten på sjukhusets palliativa poliklinik och skapat klarhet i den palliativa vårdens vårdprocesser. Dessutom fungerar hon som ansvarig för nätverket, som sammanför alla cancervårdare inom sjukvårdsdistriktet. I motiveringen till Cancerstiftelsens pris för Årets cancerskötare konstaterar hennes kolleger att Magdalena Nyvall-Malms jobb inom den palliativa vården har varit banbrytande.
Läs artikelnStark närvaro också på längre håll
Monika Kolppanen, palliativ sjukskötare vid Österbottens Cancerförening, säger att hennes arbete inte alls är så tungt som folk tror. Hon är positiv, tar en bit åt gången och är uppriktig, det är hennes kraftkällor.
Läs artikelnSinua voi myös kiinnostaa:
Efter cancern
Allt fler som haft cancer kan leva ett normalt liv efter att ha fått behandling. Det tar ändå sin tid att genomgå sjukdomen.
Läs artikeln
Kronisk cancer
Cancer kan inte alltid botas, men spridningen av sjukdomen kan stoppas eller saktas av. Då säger man att cancern blivit kronisk. Kronisk cancer kan utvecklas mycket långsamt eller förbli oförändrad.
Läs artikeln