Cytostatika
Cytostatika är läkemedel som används för att förstöra cancercellerna. Cytostatika förhindrar celldelningen, vilket gör att cancercellerna dör. Cytostatika följer med blodomloppet till hela kroppen.
Cytostatika förstärker effekten av kirurgisk behandling
Cytostatika påverkar alla celler som delar sig, även den friska vävnaden. Cancercellerna delar sig dock betydligt snabbare än normala celler, och därför är cancercellerna särskilt känsliga för cytostatika. I friska celler är deras effekt mindre. Friska celler återhämtar sig också snabbare.
I dagens läge har betydelsen av cytostatika minskat något i och med att det har utvecklats nya läkemedelsbehandlingar. Cytostatika används dock fortfarande rätt allmänt.
I dagens läge har betydelsen av cytostatika minskat något i och med att det har utvecklats nya läkemedelsbehandlingar. Cytostatika används dock fortfarande rätt allmänt.
Vid behandling av cancer använder man flera cytostatika vilkas verkningsmekanismer är olika. Vanligtvis ger man kombinationsbehandling med flera olika cytostatika. Cytostatikabehandlingens effektivitet beror bland annat på tumörtypen, tumörens storlek, tillväxthastighet och andelen celler som befinner sig i ett skede där cellen delar sig.
Ibland ges cytostatika också i form av en så kallad högintensiv behandling. Det behövs vid behandling av leukemier och vissa lymfom samt barnpatienter med hjärntumörer. Samtidigt är det nödvändigt att göra en stamcellstransplantation, eftersom högintensiv behandling med cytostatika kan totalförstöra benmärgen. Efter den högintensiva behandlingen kan benmärgens funktion återställas med hjälp av en stamcellstransplantation. Stamcellerna kan vara patientens egna eller donerade.
Genomförande av cytostatikabehandling
Val av behandlingar
Din läkare planerar behandlingen så att den passar din sjukdom. I valet beaktas
- vilken cancer du har
- var den finns i kroppen
- om den har spridit sig och i så fall var.
I valet av behandling tar läkaren också hänsyn till ditt allmänna hälsotillstånd. Din läkare behöver ta ställning till hur din kropp tål biverkningarna av vissa behandlingar.
Behandlingens längd och frekvens
Behandlingens längd och frekvens beror också på många saker:
- vilken cancer du har
- vilka läkemedel du tar
- hur cancercellerna har reagerat på behandlingarna
- biverkningarna av behandlingarna
Det är vanligt att man undersöker effekten av cytostatika redan under behandlingens gång. Om du får cytostatika efter operationen för att förstöra eventuella kvarvarande cancerceller i kroppen är det svårt att studera effekten eftersom cellerna är så små att de inte syns på bild.
Cytostatikabehandlingen väljs för dig på individuell basis utifrån den analys som utförs av en patolog. Valet påverkas av vilken typ av cancer du har och hur utbredd den är, din ålder och allmänkondition. Både typen av cytostatika och behandlingens längd varierar.
Cancerläkemedel kan ges i tablettform eller som direkt intravenöst dropp. Ibland ges läkemedlet lokalt, till exempel i lungsäcken, urinblåsan eller ryggmärgskanalen. Intravenös behandling ges vanligtvis på sjukhus, men patienten kan åka hem efter droppet. Behandlingen med cytostatika varar vanligtvis mellan 3 och 6 månader, men den kan vara kortare eller längre.
Behandlingen ges vanligtvis i 4 till 8 behandlingscykler, där varje cykel i allmänhet varar i 3 till 4 veckor. Ofta ges behandlingen under de första dagarna och resten av tiden återhämtar sig kroppen från biverkningarna. Viloperioden är utformad så att cancercellerna inte hinner återhämta sig, vilket däremot normal vävnad ofta gör. Cytostatikabehandling kräver noggrann kontroll av blodvärdena. Vanligtvis görs ett blodprov 1-2 dagar före behandlingens början. Om blodvärdena inte har återhämtat sig till en tillräcklig nivå kan behandlingen behöva skjutas upp.
Cytostatika har biverkningar. Trots biverkningarna är patientens funktionsförmåga vanligtvis god under behandlingsperioden.
Läs mer
”Inte dess märkvärdigare än någon annan sjukdom”
Marjatta Kärkkäinen, 75 år, har genomlevt bröstcancer och hennes man Martti Hintukainen, 78 år, prostatacancer. I somras diagnostiserades Marjatta med lymfkörtelcancer och behandlingarna pågår fortfarande. ”I den här åldern har så gott som alla krämpor och åkommor, större eller mindre. Vår inställning är att vi vill tänka positivt och lita på läkarna”, säger Marjatta. ”En dag i sänder”, tillägger Martti.
Läs artikeln
Frivillig Paula Tättilä: En unik stund tillsammans
Paula Tättilä från Uleåborg letade länge efter ett lämpligt frivilligarbete. Till slut fann hon det inom den palliativa vården.
Läs artikeln
Årets cancerläkare Minna Jääskeläinen är verksam på Finlands nordligaste sjukhus.
Till följd av de långa avstånden i Lappland har många cancerpatienter tidigare behövt resa långt för behandling. Överläkaren vid Lapplands centralsjukhus, Minna Jääskeläinen, har varit med och utvecklat innovativa lösningar för att få sakkunnig vård också till glesbygden.
Läs artikeln
Deltagande i screening för tarmcancer kan rädda ditt liv
Screeningtest kan uppdaga tarmcancer som är helt i början av sin utveckling och som kan vara praktiskt taget symptomfri under lång tid. Hade han inte deltagit i screeningtestet kanske Petri Virtanen inte hade varit här idag för att berätta sin historia.
Läs artikeln
Screeningen upptäcker cancer eller förstadier till cancer
Om du hör till den åldersgrupp som omfattas av någon av de screeningar som ordnas i Finland, kallas du till screening per post. Din adress plockas från befolkningsdatasystemet och högst sannolikt nås du av kallelsen. Nu är det upp till dig – ska du delta eller inte?
Läs artikeln
Gabriella Erroll: ”Trots cancern är jag aktiv och glad”
Tarmcancer som är rätt svår att upptäcka är en av de vanligaste cancerformerna hos både kvinnor och män. Hade hon inte deltagit i screeningtestet kanske Gabriela Erroll inte hade varit här idag för att berätta sin historia.
Läs artikeln
Inte bara individens ansvar att minska risken för cancer
I de nya europeiska riktlinjerna mot cancer ingår för första gången rekommendationer om åtgärder på samhällsnivå för en hälsosam livsstil. De viktigaste faktorerna som påverkar risken för cancer är fortfarande rökning, alkohol och kost.
Läs artikeln
Cancerpatienter får hjälp mot smärta
Rädslan för cancersmärta oroar många som drabbats av cancer. Idag är smärtbehandlingen mycket välutvecklad och utöver läkemedel finns även andra metoder. Det viktigt att lyssna på cancerpatienten när man planerar behandlingen.
Läs artikeln
Sällsynt sarkom kostade henne handen – Tessa Stenroos återvände till arbetslivet
En utbuktning bakom nyckelbenet fick förbluffande konsekvenser när veterinären Tessa Stenroos, 40, förra året drabbades av ett extremt sällsynt sarkom. Cancern ledde till att Tessas vänstra hand fick amputeras, men det förtog inte hennes positiva livssyn.
Läs artikelnÅlands Cancerförening
Läs artikelnLäs också
”Inte dess märkvärdigare än någon annan sjukdom”
Marjatta Kärkkäinen, 75 år, har genomlevt bröstcancer och hennes man Martti Hintukainen, 78 år, prostatacancer. I somras diagnostiserades Marjatta med lymfkörtelcancer och behandlingarna pågår fortfarande. ”I den här åldern har så gott som alla krämpor och åkommor, större eller mindre. Vår inställning är att vi vill tänka positivt och lita på läkarna”, säger Marjatta. ”En dag i sänder”, tillägger Martti.
Läs artikeln
Frivillig Paula Tättilä: En unik stund tillsammans
Paula Tättilä från Uleåborg letade länge efter ett lämpligt frivilligarbete. Till slut fann hon det inom den palliativa vården.
Läs artikeln
Årets cancerläkare Minna Jääskeläinen är verksam på Finlands nordligaste sjukhus.
Till följd av de långa avstånden i Lappland har många cancerpatienter tidigare behövt resa långt för behandling. Överläkaren vid Lapplands centralsjukhus, Minna Jääskeläinen, har varit med och utvecklat innovativa lösningar för att få sakkunnig vård också till glesbygden.
Läs artikeln
Deltagande i screening för tarmcancer kan rädda ditt liv
Screeningtest kan uppdaga tarmcancer som är helt i början av sin utveckling och som kan vara praktiskt taget symptomfri under lång tid. Hade han inte deltagit i screeningtestet kanske Petri Virtanen inte hade varit här idag för att berätta sin historia.
Läs artikeln
Screeningen upptäcker cancer eller förstadier till cancer
Om du hör till den åldersgrupp som omfattas av någon av de screeningar som ordnas i Finland, kallas du till screening per post. Din adress plockas från befolkningsdatasystemet och högst sannolikt nås du av kallelsen. Nu är det upp till dig – ska du delta eller inte?
Läs artikeln
Gabriella Erroll: ”Trots cancern är jag aktiv och glad”
Tarmcancer som är rätt svår att upptäcka är en av de vanligaste cancerformerna hos både kvinnor och män. Hade hon inte deltagit i screeningtestet kanske Gabriela Erroll inte hade varit här idag för att berätta sin historia.
Läs artikeln
Inte bara individens ansvar att minska risken för cancer
I de nya europeiska riktlinjerna mot cancer ingår för första gången rekommendationer om åtgärder på samhällsnivå för en hälsosam livsstil. De viktigaste faktorerna som påverkar risken för cancer är fortfarande rökning, alkohol och kost.
Läs artikeln
Cancerpatienter får hjälp mot smärta
Rädslan för cancersmärta oroar många som drabbats av cancer. Idag är smärtbehandlingen mycket välutvecklad och utöver läkemedel finns även andra metoder. Det viktigt att lyssna på cancerpatienten när man planerar behandlingen.
Läs artikeln
Sällsynt sarkom kostade henne handen – Tessa Stenroos återvände till arbetslivet
En utbuktning bakom nyckelbenet fick förbluffande konsekvenser när veterinären Tessa Stenroos, 40, förra året drabbades av ett extremt sällsynt sarkom. Cancern ledde till att Tessas vänstra hand fick amputeras, men det förtog inte hennes positiva livssyn.
Läs artikeln
”Det lönar sig inte att fundera på att varför just vi”
Först var det mamman Sari Pehkonen som insjuknade i bröstcancer år 2007. Hon var då 42 år gammal. Hennes förstfödda, dottern Jenny Laine, fick också sin diagnos i 40-årsåldern, år 2021. Båda säger att det är svårare att acceptera en närståendes cancer än sin egen.
Läs artikeln