Cytostatika
Cytostatika är läkemedel som används för att förstöra cancercellerna. Cytostatika förhindrar celldelningen, vilket gör att cancercellerna dör. Cytostatika följer med blodomloppet till hela kroppen.
Cytostatika förstärker effekten av kirurgisk behandling
Cytostatika påverkar alla celler som delar sig, även den friska vävnaden. Cancercellerna delar sig dock betydligt snabbare än normala celler, och därför är cancercellerna särskilt känsliga för cytostatika. I friska celler är deras effekt mindre. Friska celler återhämtar sig också snabbare.
I dagens läge har betydelsen av cytostatika minskat något i och med att det har utvecklats nya läkemedelsbehandlingar. Cytostatika används dock fortfarande rätt allmänt.
I dagens läge har betydelsen av cytostatika minskat något i och med att det har utvecklats nya läkemedelsbehandlingar. Cytostatika används dock fortfarande rätt allmänt.
Vid behandling av cancer använder man flera cytostatika vilkas verkningsmekanismer är olika. Vanligtvis ger man kombinationsbehandling med flera olika cytostatika. Cytostatikabehandlingens effektivitet beror bland annat på tumörtypen, tumörens storlek, tillväxthastighet och andelen celler som befinner sig i ett skede där cellen delar sig.
Ibland ges cytostatika också i form av en så kallad högintensiv behandling. Det behövs vid behandling av leukemier och vissa lymfom samt barnpatienter med hjärntumörer. Samtidigt är det nödvändigt att göra en stamcellstransplantation, eftersom högintensiv behandling med cytostatika kan totalförstöra benmärgen. Efter den högintensiva behandlingen kan benmärgens funktion återställas med hjälp av en stamcellstransplantation. Stamcellerna kan vara patientens egna eller donerade.
Genomförande av cytostatikabehandling
Val av behandlingar
Din läkare planerar behandlingen så att den passar din sjukdom. I valet beaktas
- vilken cancer du har
- var den finns i kroppen
- om den har spridit sig och i så fall var.
I valet av behandling tar läkaren också hänsyn till ditt allmänna hälsotillstånd. Din läkare behöver ta ställning till hur din kropp tål biverkningarna av vissa behandlingar.
Behandlingens längd och frekvens
Behandlingens längd och frekvens beror också på många saker:
- vilken cancer du har
- vilka läkemedel du tar
- hur cancercellerna har reagerat på behandlingarna
- biverkningarna av behandlingarna
Det är vanligt att man undersöker effekten av cytostatika redan under behandlingens gång. Om du får cytostatika efter operationen för att förstöra eventuella kvarvarande cancerceller i kroppen är det svårt att studera effekten eftersom cellerna är så små att de inte syns på bild.
Cytostatikabehandlingen väljs för dig på individuell basis utifrån den analys som utförs av en patolog. Valet påverkas av vilken typ av cancer du har och hur utbredd den är, din ålder och allmänkondition. Både typen av cytostatika och behandlingens längd varierar.
Cancerläkemedel kan ges i tablettform eller som direkt intravenöst dropp. Ibland ges läkemedlet lokalt, till exempel i lungsäcken, urinblåsan eller ryggmärgskanalen. Intravenös behandling ges vanligtvis på sjukhus, men patienten kan åka hem efter droppet. Behandlingen med cytostatika varar vanligtvis mellan 3 och 6 månader, men den kan vara kortare eller längre.
Behandlingen ges vanligtvis i 4 till 8 behandlingscykler, där varje cykel i allmänhet varar i 3 till 4 veckor. Ofta ges behandlingen under de första dagarna och resten av tiden återhämtar sig kroppen från biverkningarna. Viloperioden är utformad så att cancercellerna inte hinner återhämta sig, vilket däremot normal vävnad ofta gör. Cytostatikabehandling kräver noggrann kontroll av blodvärdena. Vanligtvis görs ett blodprov 1-2 dagar före behandlingens början. Om blodvärdena inte har återhämtat sig till en tillräcklig nivå kan behandlingen behöva skjutas upp.
Cytostatika har biverkningar. Trots biverkningarna är patientens funktionsförmåga vanligtvis god under behandlingsperioden.
Läs mer
Samtal med en professionell person underlättar för en själv och ens vänner
När Anne Vilander, efter att nyligen ha varit på en mammografiscreening, bland posten såg ett tjockt kuvert från Terveystalo visste hon vad det handlade om. Bröstcancerfynd kunde sedan konstateras i båda brösten. Under behandlingsprocessen var det psykosociala stödet till stor hjälp.
Läs artikeln
Cancerpatienter behöver psykiskt stöd i krisens ögonblick
Vetskapen om att man är allvarligt sjuk förändrar livet och väcker svåra känslor. En ny nätterapi för cancerpatienter hjälper dem som insjuknat att hantera krisen och att anpassa sig till den nya situationen.
Läs artikeln
Jag trodde aldrig det kunde vara cancer
”Jag hade problem med magen då. Jag tänkte att jag reagerade fysiskt på den frustrerande situationen”, säger Gabi Erroll.
Läs artikeln
Kan en bilkrasch vara en lottovinst?
På Marika Kojos begravning ska det sjungas, ätas jordgubbstårta och tas en whiskypinne. Men den kalender där datumet ska antecknas har ännu inte tryckts.
Marika Kojos lungcancer upptäcktes vid läkarundersökningen efter en bilkrasch.
Screening kan avslöja tidig lungcancer
Den svårdiagnostiserade lungcancern utvecklas vanligtvis efter år av rökning. En ny studie tyder på att screening av en utvald population kan rädda liv.
Läs artikeln
Fysisk aktivitet inlemmas i behandlingsrekommendationerna
De senaste årens forskning visar allt tydligare att redan en liten ökning i fysisk aktivitet främjar återhämtningen hos cancerpatienter. Motion spelar en viktig roll, inte bara i förebyggandet av cancer, utan också i bättre behandlingsresultat.
Läs artikeln
Screening för tarmcancer sparar liv
Åldrande befolkning och västerländsk livsstil ökar förekomsten av tarmcancer hos både män och kvinnor. Screeningundersökningar kan fånga upp tarmcancer i begynnelseskedet då den kan vara så gott som symptomfri.
Läs artikeln
Tröttheten berodde på tarmcancer
Det var inte bara barnfamiljens vardag som gjorde Heidi Lehtiniemi-Eerola så trött. Vid en hälsokontroll upptäcktes cancern som endast hade gett lindriga symptom.
Läs artikeln
Motion på distans ger välmående
Cancerorganisationerna tillhandahåller distansmotion online, antingen inspelad eller live. Studier visar att motion främjar rehabiliteringen från cancer och försnabbar återhämtningen från behandling.
Läs artikeln
Den vanligaste cancerformen hos män – prostatacancer
Prostatacancer är ofta en godartad cancer som uppträder med stigande ålder och som inte kräver någon behandling. Utmaningen är att identifiera aggressiva cancerformer och att behandla dem i tid innan de sprider sig. Under de senaste åren har männen aktivare börjat söka sig till undersökningar.
Läs artikelnLäs också
Samtal med en professionell person underlättar för en själv och ens vänner
När Anne Vilander, efter att nyligen ha varit på en mammografiscreening, bland posten såg ett tjockt kuvert från Terveystalo visste hon vad det handlade om. Bröstcancerfynd kunde sedan konstateras i båda brösten. Under behandlingsprocessen var det psykosociala stödet till stor hjälp.
Läs artikeln
Cancerpatienter behöver psykiskt stöd i krisens ögonblick
Vetskapen om att man är allvarligt sjuk förändrar livet och väcker svåra känslor. En ny nätterapi för cancerpatienter hjälper dem som insjuknat att hantera krisen och att anpassa sig till den nya situationen.
Läs artikeln
Jag trodde aldrig det kunde vara cancer
”Jag hade problem med magen då. Jag tänkte att jag reagerade fysiskt på den frustrerande situationen”, säger Gabi Erroll.
Läs artikeln
Kan en bilkrasch vara en lottovinst?
På Marika Kojos begravning ska det sjungas, ätas jordgubbstårta och tas en whiskypinne. Men den kalender där datumet ska antecknas har ännu inte tryckts.
Marika Kojos lungcancer upptäcktes vid läkarundersökningen efter en bilkrasch.
Screening kan avslöja tidig lungcancer
Den svårdiagnostiserade lungcancern utvecklas vanligtvis efter år av rökning. En ny studie tyder på att screening av en utvald population kan rädda liv.
Läs artikeln
Fysisk aktivitet inlemmas i behandlingsrekommendationerna
De senaste årens forskning visar allt tydligare att redan en liten ökning i fysisk aktivitet främjar återhämtningen hos cancerpatienter. Motion spelar en viktig roll, inte bara i förebyggandet av cancer, utan också i bättre behandlingsresultat.
Läs artikeln
Screening för tarmcancer sparar liv
Åldrande befolkning och västerländsk livsstil ökar förekomsten av tarmcancer hos både män och kvinnor. Screeningundersökningar kan fånga upp tarmcancer i begynnelseskedet då den kan vara så gott som symptomfri.
Läs artikeln
Tröttheten berodde på tarmcancer
Det var inte bara barnfamiljens vardag som gjorde Heidi Lehtiniemi-Eerola så trött. Vid en hälsokontroll upptäcktes cancern som endast hade gett lindriga symptom.
Läs artikeln
Motion på distans ger välmående
Cancerorganisationerna tillhandahåller distansmotion online, antingen inspelad eller live. Studier visar att motion främjar rehabiliteringen från cancer och försnabbar återhämtningen från behandling.
Läs artikeln
Den vanligaste cancerformen hos män – prostatacancer
Prostatacancer är ofta en godartad cancer som uppträder med stigande ålder och som inte kräver någon behandling. Utmaningen är att identifiera aggressiva cancerformer och att behandla dem i tid innan de sprider sig. Under de senaste åren har männen aktivare börjat söka sig till undersökningar.
Läs artikeln