Cytostatika
Cytostatika är läkemedel som används för att förstöra cancercellerna. Cytostatika förhindrar celldelningen, vilket gör att cancercellerna dör. Cytostatika följer med blodomloppet till hela kroppen.
Sytostaatit vahvistavat leikkaushoidon tuloksia
Cytostatika påverkar alla celler som delar sig, även den friska vävnaden. Cancercellerna delar sig dock betydligt snabbare än normala celler, och därför är cancercellerna särskilt känsliga för cytostatika. I friska celler är deras effekt mindre. Friska celler återhämtar sig också snabbare.
I dagens läge har cytostatika minskad betydelse i och med att det har utvecklats nya läkemedelsbehandlingar. De används dock fortfarande rätt allmänt.
Hur förverkligas cytostatikabehandlingen
Cytostatikabehandlingen ges vanligtvis utifrån individuella grunder och enligt cancerns spridningsgrad. Längden på behandlingen och läkemedlet som används kan variera. Oftast bygger cytostatikabehandlingen på nationella vårdrekommendationer.
Cytostatika kan ges antingen som tabletter eller intravenöst i dropp. Ibland ges läkemedlet lokalt till lungsäcken, urinblåsan eller ryggradskanalen. Intravenös behandling ges oftast på sjukhus, men patienten får gå hem efter behandlingen.
Vanligtvis får patienten en kur med 3–4 veckors mellanrum. Då hinner inte cancercellerna återhämta sig, medan den normala vävnaden vanligen hinner. I samband med cytostatikabehandling är det nödvändigt att noggrant följa med blodvärden.
Cytostatika har biverkningar. Trots biverkningarna är patientens funktionsförmåga under behandlingen oftast god.
Vid behandling av cancer använder man flera cytostatika vilkas verkningsmekanismer är olika. Vanligtvis ger man kombinationsbehandling med flera olika cytostatika. Cytostatikabehandlingens eller kemoterapins effektivitet beror bland annat på tumörtypen, tumörens storlek, tillväxthastighet och andelen celler som befinner sig i ett skede där cellen delar sig.
Ibland ges cytostatika också i form av en så kallad massiv kemoterapi. Det behövs vid behandling av leukemier och vissa lymfom samt barnpatienter med hjärntumörer. Samtidigt är det nödvändigt att göra en stamcellstransplantation, eftersom massiv kemoterapi kan totalförstöra benmärgen. Efter massiv kemoterapi kan benmärgens funktion återställas med hjälp av en stamcellstransplantation. Stamcellerna kan vara patientens egna eller donerade.
Genomförande av kemoterapi
Val av behandlingar
Din läkare kommer att planera din behandling så att den passar ditt tillstånd.Valet kommer att ta hänsyn till
- vilken cancer du har
- var den finns i kroppen
- om den har spridit sig och i så fall var.
Valet av behandling kommer också att ta hänsyn till ditt allmänna hälsotillstånd. Din läkare kommer att behöva ta hänsyn till om din kropp kan tolerera biverkningarna av vissa behandlingar.
Behandlingens längd och frekvens
Behandlingens längd och frekvens beror också på många saker:
- vilken cancer du har
- vilka läkemedel du tar
- hur cancercellerna har reagerat på behandlingarna
- biverkningarna av behandlingarna
Ofta undersöks behandlingarnas effektivitet redan under behandlingens gång. Om du får kemoterapi efter operationen för att förstöra eventuella kvarvarande cancerceller i kroppen är det svårt att studera effekten eftersom cellerna är så små att de inte syns på bild.
Kemoterapin kommer att väljas för dig på individuell basis, baserat på den analys som utförs av en patolog. Valet kommer att påverkas av vilken typ av cancer du har och hur utbredd den är, din ålder och allmänna hälsa. Både typen av kemoterapi och behandlingens längd varierar.
Cancerläkemedel kan ges i tablettform eller som direkt intravenöst dropp. Ibland ges läkemedlet lokalt, t.ex. i lungsäcken, urinblåsan eller ryggmärgskanalen. Intravenös behandling ges vanligtvis på sjukhus, men patienten kan åka hem efter droppet. Behandlingen med kemoterapi varar vanligtvis mellan 3 och 6 månader, men den kan vara kortare eller längre.
Behandlingen ges vanligtvis i 4 till 8 behandlingscykler, där varje cykel vanligtvis varar i 3 till 4 veckor. Ofta tillbringas de första dagarna med behandlingarna och resten av tiden med att återhämta sig från biverkningarna. Viloperioden är utformad så att cancercellerna inte hinner återhämta sig, vilket däremot normal vävnad ofta gör. Kemoterapi kräver noggrann övervakning av blodvärdena. Vanligtvis görs ett blodprov 1-2 dagar före behandlingens början. Om blodnivåerna inte har återhämtat sig till en tillfredsställande nivå kan behandlingen behöva skjutas upp.
Antikoagulantia har biverkningar.Trots dessa biverkningar är patientens förmåga att fungera under behandlingsperioden vanligtvis god.
Aiheeseen liittyviä sisältöjä
Smärta vid cancer
Vid cancer kan både sjukdomen och behandlingarna orsaka många olika typer av smärta. Cancersmärta är det vanligaste cancerrelaterade symtomet och det mest betydande när det gäller livskvalitet. Ungefär hälften av alla som har cancer upplever smärta.
Läs artikeln
Läkemedelsersättningar
Fpa ersätter receptbelagda läkemedel och en del bassalvor och kliniska näringspreparat som ordinerats för behandling av cancer.
Läs artikelnLue lisää aiheesta
Att bli sedd ger styrka och tillförsikt
Olika uttryckssätt i konstterapi, som bildkonst, dans och rörelse, hjälper patienter inifrån. Att bli sedd, särskilt mitt uppe i en kris, bär framåt och stärker. Konstnärligt arbete kräver inga förkunskaper och är ingenting att vara rädd för.
Läs artikeln
Cancervården står inför stora frågor
I Finland har det uppstått en debatt om hälso- och sjukvårdens möjligheter att tillgodose cancerpatienters behov i framtiden. Den åldrande befolkningen ökar redan i sig vårdbördan och med stigande ålder följer ett ökande antal cancerfall.
Läs artikeln
Utan vetskap om genfelet vore jag inte här
Om du misstänker att du bär på en genmutation som disponerar för cancer, gå på undersökning. Efter det är det mycket man kan göra, säger Eija Porspakka, som haft ärftlig bröstcancer.
Läs artikeln
Var inte ensam
Kaija Kiviluoma från Kuortane är en riktig arbetsmyra inom förvilligarbete. De bästa stunderna är när jag har kunnat lindra någons smärta eller rädsla – och när jag får höra orden ”Tack för att du finns”.
Läs artikeln
Ett grånande Finland behöver arbetsgraft
Efolkningen i arbetsför ålder minskar i Finland. Enligt en befolkningsprognos kommer det 2030 att finnas omkring 700 000 personer under 15 år, 3,3 miljoner i åldern 15–64 år och 1,5 miljoner i ålderskategorin över 64 år. Var tredje finländare kommer att vara i pensionsåldern i slutet av det här decenniet.
Läs artikeln
Njut av solen, men skydda dig mot UV-strålning.
När vår- och sommarvärmen är här finns det all anledning att njuta i fulla drag. Men det är viktigt att skydda huden mot solgass. Risken för hudcancer ökar dels av bränd hud, dels av den totala exponeringen för UV-strålning under hela livet.
Läs artikeln
Lycklig melanomöverlevare
Måndagsexemplar! Så beskriver Hanna-Maija Windmeisser sig själv med glimten i ögat. Hon har opererats flera gånger för tre olika sjukdomar.
Läs artikeln
Ett gott liv ända till slutet
Syftet med palliativ vård är att hjälpa patienten att leva med cancern när sjukdomen inte längre kan botas. När man planerar vården i livets slutskede är det viktigt att beakta vad patienten önskar sig och oroar sig för.
Läs artikeln
Livet ska levas nu – eftersom allt kan förändras på ett ögonblick
Liisa Halme önskar att makan eller maken till patienter med obotlig cancer uppmärksammas mera.
Läs artikeln
Skelettet kan obemärkt bli skört
”En frisk benbyggnad drabbas inte av frakturer i vardagen”, betonar Pauliina Tamminen, planerare på Osteoporosförbundet.
Läs artikeln