Nainen saa solunsalpaajahoitoa.

Cytostatika

Cytostatika är läkemedel som används för att förstöra cancercellerna. Cytostatika förhindrar celldelningen, vilket gör att cancercellerna dör. Cytostatika följer med blodomloppet till hela kroppen.


Cytostatika förstärker effekten av kirurgisk behandling

Cytostatika påverkar alla celler som delar sig, även den friska vävnaden. Cancercellerna delar sig dock betydligt snabbare än normala celler, och därför är cancercellerna särskilt känsliga för cytostatika. I friska celler är deras effekt mindre. Friska celler återhämtar sig också snabbare.

I dagens läge har betydelsen av cytostatika minskat något i och med att det har utvecklats nya läkemedelsbehandlingar. Cytostatika används dock fortfarande rätt allmänt.


I dagens läge har betydelsen av cytostatika minskat något i och med att det har utvecklats nya läkemedelsbehandlingar. Cytostatika används dock fortfarande rätt allmänt.

Vid behandling av cancer använder man flera cytostatika vilkas verkningsmekanismer är olika. Vanligtvis ger man kombinationsbehandling med flera olika cytostatika. Cytostatikabehandlingens effektivitet beror bland annat på tumörtypen, tumörens storlek, tillväxthastighet och andelen celler som befinner sig i ett skede där cellen delar sig.

Ibland ges cytostatika också i form av en så kallad högintensiv behandling. Det behövs vid behandling av leukemier och vissa lymfom samt barnpatienter med hjärntumörer. Samtidigt är det nödvändigt att göra en stamcellstransplantation, eftersom högintensiv behandling med cytostatika kan totalförstöra benmärgen. Efter den högintensiva behandlingen kan benmärgens funktion återställas med hjälp av en stamcellstransplantation. Stamcellerna kan vara patientens egna eller donerade.

Genomförande av cytostatikabehandling

Val av behandlingar

Din läkare planerar behandlingen så att den passar din sjukdom. I valet beaktas

  • vilken cancer du har
  • var den finns i kroppen
  • om den har spridit sig och i så fall var.

I valet av behandling tar läkaren också hänsyn till ditt allmänna hälsotillstånd. Din läkare behöver ta ställning till hur din kropp tål biverkningarna av vissa behandlingar.

 

Behandlingens längd och frekvens

Behandlingens längd och frekvens beror också på många saker:

  • vilken cancer du har
  • vilka läkemedel du tar
  • hur cancercellerna har reagerat på behandlingarna
  • biverkningarna av behandlingarna

Det är vanligt att man undersöker effekten av cytostatika redan under behandlingens gång. Om du får cytostatika efter operationen för att förstöra eventuella kvarvarande cancerceller i kroppen är det svårt att studera effekten eftersom cellerna är så små att de inte syns på bild.

Cytostatikabehandlingen väljs för dig på individuell basis utifrån den analys som utförs av en patolog. Valet påverkas av vilken typ av cancer du har och hur utbredd den är, din ålder och allmänkondition. Både typen av cytostatika och behandlingens längd varierar.

Cancerläkemedel kan ges i tablettform eller som direkt intravenöst dropp. Ibland ges läkemedlet lokalt, till exempel i lungsäcken, urinblåsan eller ryggmärgskanalen. Intravenös behandling ges vanligtvis på sjukhus, men patienten kan åka hem efter droppet. Behandlingen med cytostatika varar vanligtvis mellan 3 och 6 månader, men den kan vara kortare eller längre.

Behandlingen ges vanligtvis i 4 till 8 behandlingscykler, där varje cykel i allmänhet varar i 3 till 4 veckor. Ofta ges behandlingen under de första dagarna och resten av tiden återhämtar sig kroppen från biverkningarna. Viloperioden är utformad så att cancercellerna inte hinner återhämta sig, vilket däremot normal vävnad ofta gör. Cytostatikabehandling kräver noggrann kontroll av blodvärdena. Vanligtvis görs ett blodprov 1-2 dagar före behandlingens början. Om blodvärdena inte har återhämtat sig till en tillräcklig nivå kan behandlingen behöva skjutas upp.

Cytostatika har biverkningar. Trots biverkningarna är patientens funktionsförmåga vanligtvis god under behandlingsperioden.


Läs mer

Tidningen Cancer | 2024

Män får också bröstcancer

Rosa bandet-reflexen som dinglar på Timo Tarvainens rockskört finns där av en anledning – bröstcancer är inte endast kvinnors sjukdom.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Mor- och farföräldrar är ett värdefullt stöd i cancerfamiljer

När en familjemedlem insjuknar i cancer ställs vardagen på ända. Många behöver då konkret hjälp med hushållssysslorna och närstående vid sin sida.

Läs artikeln

Tarmcancer

Tarmcancer är den vanligaste cancerformen bland båda könen. I Finland konstateras årligen över 3800 tarmcancerfall.

Läs artikeln

Melanom

Melanom är den cancerform som växer starkast i västvärlden

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Tillsammans orkar vi bättre

När fyrabarnsmamman insjuknade flyttade morföräldrarna närmare dotterns familj. Deras stöd var avgörande för att småbarnsfamiljen skulle klara situationen.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Vi har en arbetsdryg höst framför oss  

Välfärdsområdena har inlett sin verksamhet med följden att hälso- och sjukvården samt socialväsendet ordnas på ett annat sätt än förut. Inom Cancerorganisationerna har vi hållit ett vakande öga på situationen.

Läs artikeln

Tidningsarkivet

Cancer är Cancerorganisationernas tidskrift som ger aktuell och tillförlitlig information om förebyggande och behandling av cancer och om cancerforskning.

Läs artikeln

Läs också

Tidningen Cancer | 2024

Män får också bröstcancer

Rosa bandet-reflexen som dinglar på Timo Tarvainens rockskört finns där av en anledning – bröstcancer är inte endast kvinnors sjukdom.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Mor- och farföräldrar är ett värdefullt stöd i cancerfamiljer

När en familjemedlem insjuknar i cancer ställs vardagen på ända. Många behöver då konkret hjälp med hushållssysslorna och närstående vid sin sida.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Tillsammans orkar vi bättre

När fyrabarnsmamman insjuknade flyttade morföräldrarna närmare dotterns familj. Deras stöd var avgörande för att småbarnsfamiljen skulle klara situationen.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Vi har en arbetsdryg höst framför oss  

Välfärdsområdena har inlett sin verksamhet med följden att hälso- och sjukvården samt socialväsendet ordnas på ett annat sätt än förut. Inom Cancerorganisationerna har vi hållit ett vakande öga på situationen.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Att bli sedd ger styrka och tillförsikt

Olika uttryckssätt i konstterapi, som bildkonst, dans och rörelse, hjälper patienter inifrån. Att bli sedd, särskilt mitt uppe i en kris, bär framåt och stärker. Konstnärligt arbete kräver inga förkunskaper och är ingenting att vara rädd för.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Cancervården står inför stora frågor

I Finland har det uppstått en debatt om hälso- och sjukvårdens möjligheter att tillgodose cancerpatienters behov i framtiden. Den åldrande befolkningen ökar redan i sig vårdbördan och med stigande ålder följer ett ökande antal cancerfall.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Utan vetskap om genfelet vore jag inte här

Om du misstänker att du bär på en genmutation som disponerar för cancer, gå på undersökning. Efter det är det mycket man kan göra, säger Eija Porspakka, som haft ärftlig bröstcancer.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Var inte ensam

Kaija Kiviluoma från Kuortane är en riktig arbetsmyra inom förvilligarbete. De bästa stunderna är när jag har kunnat lindra någons smärta eller rädsla – och när jag får höra orden ”Tack för att du finns”.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Ett grånande Finland behöver arbetsgraft

Efolkningen i arbetsför ålder minskar i Finland. Enligt en befolkningsprognos kommer det 2030 att finnas omkring 700 000 personer under 15 år, 3,3 miljoner i åldern 15–64 år och 1,5 miljoner i ålderskategorin över 64 år. Var tredje finländare kommer att vara i pensionsåldern i slutet av det här decenniet.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2023

Njut av solen, men skydda dig mot UV-strålning.

När vår- och sommarvärmen är här finns det all anledning att njuta i fulla drag. Men det är viktigt att skydda huden mot solgass. Risken för hudcancer ökar dels av bränd hud, dels av den totala exponeringen för UV-strålning under hela livet.

Läs artikeln