Cancer och den ekonomiska situationen
Att få cancer kan försämra patientens och hela familjens ekonomiska situation betydligt. Det är bra att redan i ett tidigt skede av sjukdomen inse att patienten själv behöver vara aktiv för att få olika förmåner och ersättningar.
Undvik att skjuta upp saker
Lagar och förordningar säkerställer förmåner och ersättningar, men det är patientens ansvar att sätta sig in i och ansöka om dessa förmåner och ersättningar. Det är viktigt att inte att skjuta upp det här, eftersom många förmåner ska sökas inom en utsatt tid.
Du behöver inte ta reda på allt själv. Du får mera information och råd från till exempel socialarbetare och rehabiliteringsledare på sjukhuset, Fpa, Cancerorganisationernas telefontjänst och ditt eget försäkringsbolag. Din chef eller personalen på företagshälsovården kan berätta om förmåner som gäller på din arbetsplats.
Kostnader
Cancerpatientens vård medför kostnader. Dessa består av klientavgifter på hälsostationer, sjukhus- och vårdavgifter och läkarintyg.
Klientavgifter inom social- och hälsovården
Sjukhusen kan ta en dygnsavgift på vårdvdelningen eller en avgift för till exempel ett poliklinikbesök, en dagkirurgisk åtgärd eller för vård som ges i serie. Aktuella avgifter kan du kontrollera på social- och hälsovårdsministeriets webbsida:
Klientavgifter inom social- och hälsovården
Röntgen- och laboratorieundersökningar är avgiftsfria för cancerpatienter om de utförs i samband med ett poliklinikbesök. Hälsostationen tar inte heller betalt för läkarintyg, om intyget är vårdrelaterat, till exempel intyg för sjukledighet till arbetsgivaren. Andra läkarintyg är avgiftsbelagda.
Hälsostationerna och sjukhus kan även uppbära en bötesavgift för en outnyttjad tid som inte annullerats, till exempel för en läkartid på hälsostationen eller en dyr bilddiagnostisk undersökning.
Det finns ett avgiftstak för vårdavgifterna inom den offentliga hälsovården. Patienten ska själv följa när avgiftstaket uppnås. Uppföljningskort som du kan få på hälsostationen är ett bra hjälpmedel. En minderårig familjemedlems klientavgifter kan skrivas upp på förälderns uppföljningskort.
Det är viktigt att spara de ursprungliga kvittona. Vårdenheten där avgiftstaket uppnåtts ger ett intyg där det framgår att avgiftstaket uppnåtts.
Storleken på det årliga avgiftstaket kan du kontrollera på social- och hälsovårdsministeriets webbsida:
Avgiftstak för hälso- och sjukvården
Fpa ersätter inte klientavgifter inom den offentliga hälsovården.
Etuusneuvonta
Jos toimeentulo, sosiaalietuudet tai potilaan oikeudet herättävät kysymyksiä, Syöpäjärjestöjen valtakunnallinen etuusneuvonta auttaa.
Maksuton etuusneuvontapuhelin palvelee keskiviikkoisin klo 15-17 numerossa 0800 411 303. Voit jättää vastaajaan takaisinsoittopyynnön ja sinulle soitetaan takaisin etuusneuvontapalvelun aukioloaikana. Etuusneuvonta palvelee myös sähköpostitse: [email protected]
Etuusneuvontapuhelimeen vastaavat sosiaalietuuksiin perehtyneet asiantuntijat.
Läs mer
Patientens rättigheter
Varje patient har rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet. Vården ska ordnas och patienten bemötas så att hens människovärde inte kränks och att hens övertygelse och integritet respekteras. I Finland har man stiftat en lag om patientens ställning och rättigheter.
Läs artikeln
Den privata hälsovården
Sairausvakuutuksesta korvataan osa yksityislääkärin ja -hammaslääkärin palkkioista sekä tutkimuksen ja hoidon kustannuksista.
Läs artikeln
Läkemedelsersättningar
Fpa ersätter receptbelagda läkemedel och en del bassalvor och kliniska näringspreparat som ordinerats för behandling av cancer.
Läs artikelnLäs mer om ekonomi
På fars rekommendation
Det lönar sig att testa sig för prostatacancer i god tid. Mikko Siukosaari fick sin diagnos när han var litet över 50.
Läs artikelnTillsammans orkar vi bättre
När fyrabarnsmamman insjuknade flyttade morföräldrarna närmare dotterns familj. Deras stöd var avgörande för att småbarnsfamiljen skulle klara situationen.
Läs artikelnEtt grånande Finland behöver arbetsgraft
Efolkningen i arbetsför ålder minskar i Finland. Enligt en befolkningsprognos kommer det 2030 att finnas omkring 700 000 personer under 15 år, 3,3 miljoner i åldern 15–64 år och 1,5 miljoner i ålderskategorin över 64 år. Var tredje finländare kommer att vara i pensionsåldern i slutet av det här decenniet.
Läs artikeln