Cancerpatienter behöver psykiskt stöd i krisens ögonblick

Ett bra psykiskt stöd är viktigt också för att behandlingen ska lyckas.

Cancerdiagnosen kommer oftast som en chock för patienten, det är ju en sjukdom som helt förändrar livets gång. Den belastning sjukdomen är förknippad med yttrar sig i en mängd svåra känslor, tankar och fysiska förnimmelser.

”För de flesta är det så uppskakande att få en cancerdiagnos att det kan vara omöjligt att hantera. Alla reagerar dock på sitt sätt: vissa blir upprörda, andra börjar gå på autopilot. Alla slags reaktioner är möjliga och man kan inte veta i förväg hur någon reagerar, berättar Jan-Henry Stenberg, psykolog och psykoterapeut.”

Inom cancervården ligger fokus på läkarvetenskapen, men krisen när man drabbas kräver också psykosocialt stöd. Utan stöd kan patienten bli mycket stressad och till och med få svårt att förbinda sig till behandlingen och klara av vardagen.

”För patienten är upplevelsen alltid unik och oväntad, cancer väcker både rädsla och ångest. Vanligtvis följs den akuta chocken av en period med svåra känslor. Också detta är individuellt. Vissa känner ilska, andra får en känsla av orättvisa eller skam”, beskriver Stenberg.

Efter den chock diagnosen orsakade kommer nästa ångesttopp ofta när det börjar klarna om behandlingarna har haft effekt. Det är påfrestande att vänta på svar. Bäst kan man hjälpa patienter genom att se till att de inte lämnas ensamma med det som händer och att det finns människor omkring dem som visar att de bryr sig. Ett bra bemötande handlar i sig om enkla saker som att fråga hur man kan vara till hjälp eller stödja patienten.

Samtal och konkreta åtgärder

Ibland måste man kanske sörja för de grundläggan

de behoven hos den som fått en cancerdiagnos, eftersom en chockad person inte nödvändigtvis kan se till att den får tillräckligt med näring och vila. Man kan visa omsorg på praktiska sätt, som att laga mat. Det är viktigt att den sjuka inte heller ska behöva ansvara för alla sina andra förpliktelser mitt i krisen. Vidare är det bra att ge tid och möjlighet för samtal, vilket ofta behövs.

Enligt Stenberg kan det psykiska stödet i början vara helt konkreta handlingar och att gå igenom vad som händer nu och vad som sedan står i tur. Det är inte läge för djupgående samtal när chocken är som störst. I ett senare skede kan samtalen se annorlunda ut.

”Sjukdomen är en kris också för de närstående, även om situationen är annorlunda för dem. Det är svårt att ställa upp för någon när man själv har det svårt. Det viktigaste är att ta hand om sig själv, att lätta upp vardagen och att hålla i minnet att det är fråga om en undantagssituation. Ett bra råd är att det lönar sig att tala öppet och ärligt om saken, men i en anda av hopp. Patienter ska behandlas med respekt och man ska lita på deras omdöme, inte vara förmyndaraktig eller fatta beslut på deras vägnar.”

Nätterapi till hjälp

Det psykosociala stödet till cancerpatienter är välfärdsområdenas ansvar, men tillgången till stöd varierar stort mellan olika områden. Patientorganisationerna spelar därför en viktig roll när det gäller att tillhandahålla psykologiskt stöd. Jan-Henry Stenberg är chef för linjen för digitala och psykosociala behandlingar på HUS. Han har varit med om att ta fram en ny nätterapi för cancerpatienter.

”Det är fråga om ett nätbaserat behandlingsprogram där patienten får stöd av en terapeut. Syftet är att hjälpa patienten att hantera sjukdomen och att anpassa sig till den nya livssituationen. Genom behandlingsprogrammet, som varar i cirka sju veckor, får cancerpatienterna lära sig om psykiska reaktioner och hur de jobbiga känslor som är förknippade med sjukdomen påverkar deras mentala funktion.”

I många fall har den offentliga sektorn inte möjlighet att behandla lindriga psykiska symtom eller exempelvis sjukdomsrelaterade kriser med terapi, särskilt inte tillräckligt snabbt.

För nätterapin som är tillgänglig i hela Finland krävs en diagnos och en läkarremiss. Sedan går det snabbt framåt: det finns inga köer, så terapin kan inledas redan cirka fyra dagar efter att remissen kommit in. Forskningsrön visar att nätterapi som behandling är effektiv och fungerar väl. En terapeut följer patientens mående och kan svara på frågor via en chatt, patienten observeras följaktligen väl. Behandlingen är avgiftsfri för patienten.

Rädslan för döden vaknar

Cancer har en dyster klang. I och med diagnosen väcks en rädsla för döden och får en att tänka på smärta och lidande. Behandlingsmetoderna utvecklas ständigt och ofta kan man trots cancer ha flera år av liv framför dig.

”Det är viktigt att komma ihåg att behandlingen av svåra symtom och smärta har utvecklats enormt och fortsätter att utvecklas, det är möjligt att få betydande lindring av plågorna. Människor är rädda för smärta och det är därför viktigt att kommunicera att man numera både kan och vill behandla smärta ordentligt”, säger Stenberg.

Under sin karriär har han psykoterapeutiskt behandlat människor som är obotligt sjuka. Att leva sig in i en annans situation innebär ofta bara att lyssna, ibland att prata eller att gå igenom olika scenarier. Ibland handlar det om att minnas olika livsfaser och upplevelser.

I dödens närhet är det av stor betydelse i vilket livsskede den sjuke befinner sig. Behovet av stöd är som störst när livet blir oavslutat och man oroar sig för hur familjen ska klara sig.

”Man behöver hjälp med att ordna saker och ting och psykologiskt stöd för att lindra ångesten. På samma sätt behöver äldre människor samtalsstöd för att ge upp livet. Behoven är individuella när döden närmar sig. Alla vill inte prata om det liv de lämnar bakom sig och för vissa kommer exempelvis religiösa frågor upp till ytan.”

När situationen är hopplös och sjukdomen fortskrider snabbt börjar vissa patienter lugnt förbereda sig för döden. Det kan vara till hjälp att vara konkret och fundera på vad man borde göra medan man fortfarande kan fungera. Stenberg berättar om ett fall där en patient efter att ha fått sin diagnos snabbt började ordna makens och barnets saker, upprätta testamente och skriva upp sina lösenord. När läget sedan blev bättre kom chocken med fördröjning.

När livets slutskede närmar sig är det viktigaste alltid de närstående och relationen till dem, det är få som börjar grunna över sin karriär och vilka val de har gjort där. Redan medan man är frisk är det bra för envar att stanna upp och begrunda vart livet är på väg och vad som i slutändan är viktigt.

Stenberg har också själv upplevt närstående som har insjuknat i cancer, och varit involverad i både sin fars och sin brors vård i livets slutskede.

”Jag har lärt mig att respektera livet alltmer och är tacksam för varje dag. Jag försöker undvika onödigt käbbel. Det är bra att försöka göra sitt bästa i livet, men det ska räcka. Det är bra att leva så som man anser bäst, med respekt för sig själv och andra. Jag funderar ofta i olika situationer att tänk om jag blev allvarligt sjuk och sedan blev tvungen att se tillbaka på mitt liv: vilka handlingar och val gör det här till den bästa möjliga berättelsen.”

Cancerpatienterna i Finland rf har gett ut en broschyr med några goda tips. Guiden för närstående till cancerpatienter finns att ladda ner på nätet.

Närmare information om nätterapi, se https://www.mielenterveystalo.fi/sv/sa-har-fungerar-natterapi

Text     Arja-Leena Paavola
Foto     Eeva Anundi