Ett grånande Finland behöver arbetsgraft

Också i de övriga nordiska länderna åldras befolkningen, men tack vare större invandring kommer de att ha gott om människor i arbetsför ålder under de kommande decennierna.

Finland är ett skuldsatt land med en total skuld på nästan 150 miljarder euro. Varje finländares andel av statsskulden uppgår till mer 25 000 euro. En familj bestående av fyra personer har därmed en statsskuld på över 100 000 euro utöver bolån.

För femtio år sedan utgjorde statsskulden mindre än 5 procent av BNP och sedan 2020 har andelen varit över 50 procent.

Det finns alltså anledning att känna oro för hur hållbara de offentliga finanserna är.

Kommunerna var för små enheter för att axla ansvaret för att finansiera dyra social- och hälsovårdstjänster och sparade nästan ihjäl basservicen inom social- och hälsovården. Följaktligen var det nödvändigt att föra över ansvaret för att organisera vården till större och robustare enheter.

Välfärdsområdena inledde verksamheten i början av året. Deras tunga administrativa maskineri börjar så småningom snurra och det återstår att lösa den svåra ekvationen hur man ska kunna tillhandahålla högkvalitativa och jämlika tjänster kostnadseffektivt.

I skrivande stund står riksdagsvalet för dörren. Riksdagsledamöterna har ett stort ansvar när de bestämmer hur våra gemensamma skattemedel ska användas. Som bekant är det alltid lättare att dela ut än att spara pengar.

Cancervården i Finland håller hög kvalitet. Men personalbristen försvårar för cancerpatienter att få vård, och tiden från symtom till diagnos och behandlingsstart tenderar att bli lång i köerna inom både primär- och specialistvården.

Cancer och andra allvarliga sjukdomar kräver förfinad diagnostik och behandling. Det är orealistiskt att tro att sådant kan läggas ut på den privata sektorn över hela linjen. Förebyggande insatser kan dessutom bara i begränsad omfattning förhindra allvarliga sjukdomsfall.

I Finland är numera var sjunde person i åldern 30–34 år av utländsk härkomst,  i huvudstadsregionen var fjärde. På många restauranger i Helsingfors är kommunikationsspråket numera ofta engelska. Jag föredrar att få service på engelska om alternativet att inte få någon service alls. Inom serviceyrken, inklusive hälso- och sjukvård, behöver språkkunskaperna inte alltid vara perfekta. Kompetens och attityd är det som räknas.

Sirkku Jyrkkiö
chefredaktör