Det är vanligt med näringsbrist hos cancerpatienter

Mellan 20 och 70 procent av de cancersjuka lider av näringsbrist.  Det beror vanligtvis på att den sjuka äter för lite och magrar, men det kan också bero på ensidig och näringsfattig kost eller på att näringsämnena inte upptas ordentligt.

Cancersjukdomar i sig kan orsaka avmagring, och vissa behandlingar gör det också. En stor del av de patienter som Laura Karhu träffar har huvud- och halscancer eller cancer i bukspottskörteln eller magsäcken.

Vid huvud- och halscancer är det ofta svårt att äta och maten måste vara antingen i flytande form eller åtminstone puréaktig. Operation av magsäcken och bukspottkörteln påverkar för sin del matsmältningen så att det blir störningar i matupptaget. Ibland måste patienter som kommer för strålbehandling få sina tänder borttagna på grund av infektion i munnen och då blir det naturligtvis svårare att äta.

Läkemedlen, både cytostatika och läkemedel mot illamående, har blivit bättre och ger mindre illamående och avmagring än under tidigare år. Behandling som omfattar flera olika cytostatika är dock tyngre och sannolikheten för viktnedgång och näringsbrist större än vid behandling med ett enda läkemedel. Symtombilden är också i viss mån individuell.

Hungerkänslan och törsten minskar ofta med åldern

En stor andel av cancerpatienterna är äldre, och personer över 70 år lider ofta av näringsbrist även om de inte har cancer. Det finns många orsaker till detta.

”Hungerkänslan och törsten minskar ofta med åldern. Man orkar inte äta lika mycket som förr”, förklarar Karhu orsakerna till näringsbristen.

”Muntorrhet kan orsaka sväljsvårigheter och även smaksinnet kan försämras.”

Livssituationen kan också ha en inverkan, om till exempel ens make eller maka har dött kan nedstämdheten göra att man tappar aptiten. Och om maken eller makan var den som lagade mat, kanske man inte ens kan laga mat.

Kroppsmasseindexet avslöjar inte nödvändigtvis näringsbrist, även överviktiga kan ha näringsbrist. Man kan rent allmänt ha brist på energi, eller så kan kosten vara ensidig: man får tillräckligt med energi, men inte med protein.

Med åldern bör andelen protein i kosten öka. Det rekommenderade intaget av protein är 1 g/kg kroppsvikt för vuxna och 1,2–1,4 g/kg kroppsvikt för personer över 70 år. Till exempel ger 100 gram kött cirka 20 gram protein.

Protein vid varje måltid

För att man ska få i sig tillräckligt med protein är det bra att vid varje måltid äta något proteinrikt. Man borde äta två varma måltider om dagen, med till exempel 100–150 gram kött eller fisk. Vid vegetarisk kost får man protein från bland annat bönor, linser, tofu och olika nötter.

Utöver huvudmåltiderna är det bra att äta frukost och ett eller två mellanmål. Frukt är bra som mellanmål, men behöver gärna något proteinrikt tillägg, såsom yoghurt, kvarg, fil eller kanske en ostsmörgås. Det finns idag ett stort utbud av olika proteinprodukter, puddingar, kvarg och smoothies som enkelt kan tillföra kosten protein.

Nötter är också en bra proteinkälla, om man kan tugga dem. Har man svårt att tugga, kan man köra nötter i en mixer och blanda i en smoothie eller breda som nötsmör på smörgåsen. Och om man lätt glömmer att äta mellanmål kan man ställa in en påminnelse i telefonen när det är dags för mellanmål.

Nattfastan, den tid mellan middag och frukost man inte äter, ska helst inte vara mer än 10–11 timmar.

”Om du inte känner för att äta direkt när du har vaknat, kan du ta ett litet morgonmål först och sedan litet senare en större frukost”, tipsar Karhu.

Varför är det viktigt att få i sig tillräckligt med protein?

En hälsosam kost, som givetvis innehåller tillräckligt med grönsaker och frukt, upprätthåller en god funktionsförmåga. Det igen förebygger sjukdomar och minskar risken för infektioner. Det underlättar återhämtningen efter operationer och gör det lättare att klara av cancerbehandlingar och deras eventuella biverkningar.

Näringsbrist kan leda till att hälsotillståndet blir så dåligt att behandlingarna måste skjutas upp, vilket leder till att behandlingsresultaten inte blir lika bra som om de genomfördes enligt plan.

 När det gäller mat är det bra att komma ihåg 80/20-procentsregeln, om du alltså äter hälsosamt 80 % av tiden blir det också plats för läckerheter.

”Det går bra att ta en bulle till kaffet, eller vad man nu vill ha”, säger Karhu.

Utnyttja färdigrätter och lunchrestauranger

Om det känns besvärligt med matlagning går det bra att använda halvfabrikat och färdigmat. Det lönar sig också att utnyttja måltidsservice och lunchrestauranger. Om det är svårt att gå och handla, kan du beställa mat hem.

Speciellt under tunga cancerbehandlingar kanske krafterna inte räcker till för matlagning. Lukten av mat kan kännas motbjudande och då kan det vara lättare att äta mat som någon annan har lagat.

Att kyla ner maten eller att äta kall mat, såsom sallader, minskar också matlukten.

Om näringsbristen är allvarlig och vikten har rasat ordentligt, exempelvis på grund av en operation i halsområdet eller magen, behöver också energiintaget ökas. Det gör man enklast genom att tillsätta fett, till exempel rapsolja eller olivolja, i maten: i gröt, yoghurt, sallader osv. Det är också bra att byta från vatten som bordsdryck till mjölk eller surmjölk. I butikerna finns det proteindrycker med mycket energi och på apoteken kompletterande näringsdrycker som kan ersätta hela måltider.

Svara på följande frågor och uppskatta om du får i dig tillräckligt med protein eller energi från din kost:

• Har mina måltider förändrats på senare tid?
• Äter jag mindre eller hoppar jag över måltider?
• Har min vikt förändrats?
• Känns det tyngre att röra på sig?
• Problem med balansen?

Bra mellanmål är:

• en burk yoghurt, fil, kvarg eller en smoothie
• en burk proteinpudding
• en kopp bärsoppa sötad med socker
• en bulle
• en mugg kakao
• ett par matskedar nötter
• en kompletterande näringsdryck från apoteket.

  Text Maarit Rautio