Vårddirektivet är din viljeyttring
Ett vårddirektiv är ett viktigt dokument där du kan uttrycka din vilja om den vård och omsorg du önskar få när du är oförmögen att uttrycka dina önskemål. Det är bra för var och en att upprätta ett vårddirektiv i tid.
Man kan aldrig veta vad som kan hända. Man kan till exempel oförhappandes råka ut för en olycka som gör att man blir medvetslös. En minnessjukdom kan framskrida så långt att den sjuka inte längre är förmögen att fatta beslut. Andra kroniska sjukdomar, såsom cancer, kan också leda till försämrad funktionsförmåga.
”Alla bör tänka på att upprätta ett vårddirektiv, eftersom man aldrig kan veta när det plötsligt uppstår ett behov. I direktivet uttrycker man sin vilja om hurdan vård eller omsorg man vill ha, för den händelse att man inte själv kan delta i beslutsfattandet. Ett vårddirektiv stödjer ens självbestämmanderätt”, säger Pirita Forsius, forskare vid Institutet för hälsa och välfärd.
Det kan vara bra att tala med vårdpersonalen på förhand om de situationer som kan uppstå i samband med ens sjukdom och vad det kan vara bra att bereda sig på. Ett vårddirektiv träder i kraft först när ens egen förmåga att fatta beslut är nedsatt.
Förbud respekteras
Det är vanligt att man vill skriva in till exempel ett förbud mot återupplivning. Andra vårdbegränsande förbud, såsom förbud mot artificiell matning eller respirator, är också vanliga.
I vårddirektivet kan man alltså bestämma när sådana behandlingar ska avbrytas som på konstgjord väg upprätthåller livsfunktioner eller förlänger livet endast kortfristigt. Man kan också uttrycka sina önskemål om till exempel smärtlindring.
Det bästa är om alla uttrycker sina önskemål i tid.
Forsius säger att vårdpersonalen är bunden av sådana vårdbegränsningar, men att det i slutändan är läkaren som, beroende på situationen, avgör vad som är bäst för individen.
Om det finns en chans att ett olycksoffer kan repa sig gör man allt i sin makt för att rädda personen. Om däremot en person med en kronisk sjukdom inte har något hopp om att tillfriskna följs förbuden.
Givetvis kan ett vårddirektiv likaväl innehålla en önskan om att inte avstå från behandling och att upprätthålla livet med alla medel. Vårdpersonalen strävar efter att respektera önskemål om vården, om ett gott liv, om värden i livet, om övertygelse och också om en värdig död.
I vårddirektivet kan man också ange till vem vårdpersonalen får lämna uppgifter om ens vård. Man kan också befullmäktiga en annan person att fatta nödvändiga beslut om ens vård.
”Ett vårddirektiv kan också innehålla mer vardagliga önskemål om vården, till exempel vilken musik eller vilken mat man tycker om och i hurdan omgivning eller miljö man vill bli vårdad. Personalen och de närstående strävar efter att uppfylla önskemålen i mån av möjlighet. De underlättar beslutsfattandet också för dem”, konstaterar Forsius.
Vårddirektiv i MittKanta
Man kan upprätta ett vårddirektiv direkt i MittKanta, där det kallas livstestamente. Det kan också göras på en färdig blankett, på finska finns sådana mallar till exempel på THL:s och Minnesförbundets webbplatser. Hälsoinformationsarkivet Terveyskirjasto har också mallar för vårddirektiv på finska. Det går också att muntligen framföra sina vårddirektiv till vårdpersonalen som antecknar det i patient- eller klientuppgifterna. Har man upprättat ett vårddirektiv, är det bra att berätta för de närstående och för den behandlande läkaren att det finns ett sådant och var det finns.
Färdiga blanketter kan sparas i textform i MittKanta, där direktivet är lätt att hitta.
”Ett vårddirektiv som förvaras i ett kassaskåp eller bankfack kommer ingen att kunna hitta när det behövs. Det är inte nödvändigt med vittnen, men visst är det alltid mer giltigt med utomstående vittnen.”
Forsius betonar att det kan vara bra att se över sitt vårddirektiv med några års mellanrum. Kanske man har ändrat åsikt och läkarvetenskapen kan också ha gått framåt. Om man gör ett nytt vårddirektiv ska det förses med nytt datum, så att det inte finns flera olika viljeyttringar.
Det är önskvärt att det blev vanligare med vårddirektiv. Enligt Forsius har var tredje minnessjuk som vårdas dygnet runt upprättat ett vårddirektiv. Hon misstänker att siffran för befolkningen som helhet är ännu lägre. Det bästa är om alla uttrycker sina önskemål i tid.
Text: Tarja Västilä
