Digitala tjänster sätter patienten i centrum

Den digitala vårdkedjan ger patienten en överblick över kommande behandlingar och när de ska sättas in. Dessutom kan patienten kontakta vårdpersonalen när som helst och var som helst och till exempel rapportera eventuella biverkningar av behandlingarna.

”Den digitala tjänsten ersätter inte den personliga servicen, utan kompletterar den”, beskriver planerare Maijastiina Rekunen från Västra Cancercentret.

Tjänsten kan också vara lämplig för att hantera svåra frågor. För en del människor kan det kännas svårt att ta upp frågor om till exempel sexualitet med sin läkare, medan den digitala tjänsten sänker tröskeln.

På ÅUCS gillar både patienter och personal den nuvarande digitala tjänsten. Och orsaken är klar: båda har fått vara med om att utveckla tjänsten och påverka hur den är beskaffad.

Olika sjukvårdsdistrikt använder olika digitala verktyg. För ungefär sju år sedan beslutades det att inom området för Åbo universitetssjukhus utveckla en egen digital tjänst.

Maijastiina Rekunen gjorde sitt lärdomsprov om digitala tjänster, där hon utredde såväl patienternas som vårdpersonalens intresse och erfarenheter av dessa tjänster. De cancersjuka var mycket mer entusiastiska och villiga att använda tjänsten, medan vårdpersonalen var mer skeptisk.

ÅUCS använder Hälsobyns digitala vårdkedjor i vården av patienter.
Hälsobyn är en offentlig webbtjänst som utvecklats gemensamt av universitetssjukhusen och som tillhandahåller tillförlitlig, expertgenererad kunskap om sjukdomar, behandlingar och stöd för välmående. Tjänsten erbjuder ett brett utbud av webbinnehåll, digitala vårdkedjor och distanstjänster som stöd för både patienter och yrkesfolk.

”Innehållet är utformat och producerat i samarbete med experter från olika universitetssjukhus och baseras på aktuella forskningsrön och vårdpraxis”, förklarar Maijastiina Rekunen.

Direkt efter diagnos till den digitala vårdkedjan

Den nuvarande tjänsten på ÅUCS fungerar så att en patient som har fått sin diagnos vanligtvis genast får tillgång till den digitala vårdkedjan. Det finns i dagsläget redan nästan 30 digitala vårdkedjor. Alla vårdkedjor handlar ingalunda om cancer, utan det finns en digital vårdkedja också för till exempel hjärtsjukdomar.

Den digitala vårdkedjan ger patienterna tillgång till tillförlitlig information om sin sjukdom och möjlighet att kommunicera med vårdpersonalen när som helst och var som helst. Via tjänsten kan patienterna också rapportera biverkningar av behandlingen, skicka meddelanden till vårdgivaren och vid behov dela bilder som stöd för att bedöma och följa upp behandlingen.

Enligt enkäten som kartlade användningen av den digitala vårdkedjan tycker patienterna att tjänsten mestadels är lätt att använda. Även om det förekom enskilda inkonsekvenser var helhetsintrycket positivt.

”Patienterna upplevde att den digitala vårdkedjan ökade deras trygghetskänsla och att de kunde använda den i sin vård”, berättar Rekunen.

En instruktionsvideo om hur den digitala tjänsten används är under arbete.

Tjänsten ger stöd under behandlingen

Den digitala vårdkedjan stöder den individuella vårdplan som läkaren har gjort upp genom att den erbjuder patienterna aktuell information och vägledning om sina kommande behandlingar och hjälper dem att förbereda sig för dem. Innehållet kan individanpassas – när till exempel en cellgiftsbehandling ska påbörjas kan patienten erbjudas en video som ger anvisningar om läkemedelsbehandlingen.

I inledningsskedet av behandlingen, särskilt när en läkemedelsbehandling påbörjas, ligger fokus ofta på att se till att behandlingarna sker på ett säkert och planenligt sätt. Det finns inte alltid tid att gå igenom allt som patienten vill veta eller som kan vara viktigt i ett senare skede.

Den digitala vårdkedjan ger ett viktigt extra stöd: tjänsten har också innehåll om sådant som kanske får mindre uppmärksamhet på mottagningen, till exempel om hur de närstående kan hantera saken och var de kan få stöd. Patienten kan gå tillbaka till de frågor som diskuterats med läkaren och få vägledning och information om sin situation.

Patienten ser vad som är att vänta i vårdkedjan

Patienter är ofta ganska vilsna i det inledande skedet, och det är en trygghet att den digitala vårdkedjan ger information och vägledning om de kommande behandlingarna. Å andra sidan dyker vissa frågor upp först under uppföljningsfasen, och den digitala tjänsten är en smidig kanal för frågor även i det skedet.

I kalenderdelen kan vårdpersonalen planera in kommande händelser, exempelvis enkäter. Patienter som får immunsuppressiv behandling kan få biverkningar som måste åtgärdas snabbt. De som får denna terapi får till en början enkäter med en veckas mellanrum. Om patienten svarar ja på någon fråga rapporteras detta till sjuksköterskan, som konsulterar läkaren och endera av dem tar kontakt med patienten.

Tjänsten ger också patienterna information om sådant som rör välbefinnande och krafter, till exempel kost, motion, sömn och vila samt drogfrihet. Dessa frågor är viktiga både under behandlingen och under uppföljningsfasen.

”Avsnittet om välbefinnande och krafter har varit omtyckt. Där finns också information om relationsfrågor och sexualitet. Här får man till exempel veta att det finns en sexualrådgivare som man kan kontakta.”

Den digitala vårdkedjan ger också stöd till patienten under rehabiliteringsfasen genom att tillhandahålla information och vägledning för att stödja återhämtningen. För bröstcancerpatienter finns det till exempel information om hur man använder en kompressionsärm eller en bröstprotes. Efter en operation kallas bröstcancerpatienter att delta i en gruppchatt där vårdpersonal finns på plats för att svara på frågor om rehabilitering. Man får delta anonymt och när diskussionen är slut lämnar personalen chatten och sedan får patienterna fortsätta samtalet om de så önskar.

Omkring 80 procent av patienterna använder webbtjänsten. Alla kan inte göra det, eftersom det krävs stark autentisering, i praktiken bank-ID.

”Det är inte nödvändigtvis bara en fråga om färdigheter, många äldre människor använder tjänsten obehindrat. Och en del yngre människor vill inte använda digitala tjänster.”

Kontinuerlig utveckling

Systemet utvecklas ständigt och nya funktioner införs. Vi måste dock alltid ta hänsyn till hur tjänsten passar in i patientens vårdkedja. Om en patient till exempel fyller i frågeformulär i tjänsten, måste någon också titta på dem och besvara dem.

Användarna har utvärderat innehållet, vad som fungerar och vad inte, vad som saknas. Personalen har gjorts delaktig i utvecklingsarbetet, bland annat har en rehabiliteringshandledare gjort ett eget avsnitt, likaså en sexualrådgivare. Också Cancerorganisationerna har varit involverade i att skapa innehåll.

När användarna tillfrågades om sina erfarenheter av tjänsten svarade mer än 70 procent att de vill använda den. Enkäten gav också vid handen att patienterna önskar bli informerade om ändringar i sitt tidsschema via den digitala tjänsten hellre än att bli uppringda.

”Detta överraskade yrkespersonalen som hade trott att alla vill bli uppringda”, skrattar Rekunen.

Tjänsten behöver kontinuerligt förbättras. Att införa en ny tjänst kräver ofta också att arbetssättet förändras.

Text       Maarit Rautio
Foto      Pasi Leino