Mot en alltmer individanpassad cancervård
Cancervården är idag det område inom medicinen som utvecklas snabbast, med effektiva läkemedel mot många cancerformer som tidigare haft dålig prognos. I den individanpassade cancervården beaktas också patientens psykiska välbefinnande och önskemål när behandlingsplanen läggs upp.
Cancer är ett samlingsnamn för många olika sjukdomar och varje cancerform har sin egen unika kombination av genmutationer. Kunskapen om cancergenetik har ökat enormt under det senaste decenniet.
”Genom att studera generna i en cancertumör kan vi hitta läkemedel som fungerar för just den berörda patientens cancertyp. Analogt kan vi undvika behandlingar som sannolikt inte är till nytta och som inte ens är värda att pröva. Det kan därför finnas betydande skillnader i behandlingsplanerna för patienter med samma cancer”, berättar Maarit Bärlund, specialist i cancersjukdomar och överläkare vid Tammerfors universitetssjukhus Tays.
De bästa alternativen för behandlingen av cancerpatienter diskuteras vid multidisciplinära teammöten, som efter den engelska förkortningen kallas MDT-möten. Sådana möten är redan väl etablerade som en del av behandlingspraxis.
”Vid MDT-mötena samlas experter från olika områden för att bedöma patientens situation. Genom att behandlingsrekommendationerna görs tillsammans blir behandlingsförloppet tydligare och beslutsfattandet snabbare, vilket kan minska fördröjningar av behandlingsstarten. Det här är viktigt för patienten.”
Det bästa för varje patient
Vid MDT-mötena för bröstcancerteamet vid Tays Cancercentrum deltar specialistläkare inom radiologi, patologi, cancersjukdomar, plastikkirurgi och allmänkirurgi och en cancersjuksköterska.
”Vid mötena diskuteras diagnostiska fynd och patientens situation. Teamet bedömer om det för just den berörda patienten är bäst att börja med medicinsk cancerbehandling för att minska tumören före operationen, eller om det är bäst att gå direkt till operation. Dagens kirurger är mycket specialiserade på olika cancerformer och kirurgiska tekniker. I den samlade bedömningen av patientens situation utreds också om patienten är lämplig för cancerstudier”, förklarar Bärlund.
Det kan finnas flera behandlingsalternativ för vissa cancerformer. Patientens ålder och allmäntillstånd spelar roll. Många som insjuknar i cancer är äldre, men inte alls alla. Framför allt kan vissa cancerformer som är kopplade till ärftliga anlag även drabba yngre personer.
När man talar om individanpassad cancervård ligger fokus ofta på sjukdomens egenskaper och möjligheterna att behandla cancern. Enligt Bärlund är det en mycket bredare fråga. Allt utgår från samarbete med patienten.
”Vid individanpassad cancervård görs behandlingsplanen upp med beaktande av patientens psykofysiska situation och cancerns eventuella spridning. Cancerläkaren gör en bedömning av situationen utifrån en helhetsbild. Patientens egna önskemål tas i beaktande när man tillsammans beslutar hur behandlingen ska gå vidare”, betonar Bärlund.
Genetisk profilering av cancer blir allt vanligare
Breda genpaneler, där flera olika gener studeras samtidigt, kommer att bli allt vanligare. Genprofilering av cancer ingår redan i dagens behandlingspraxis, till exempel under vissa kriterier vid icke-småcellig lungcancer. Genprofileringen utförs på ett blodprov från en patient eller på en biopsi från en tumör. Genom att identifiera genetiska förändringar i cancerceller kan man välja riktade läkemedel och terapier.
”Vid bröstcancer fastställs till exempel praktiskt taget alltid om HER2-genen är aktiverad. HER2-positiv sjukdom är aggressiv, men med nya läkemedel har prognosen förbättrats dramatiskt och patienterna kan dra nytta av vissa läkemedelsbehandlingar. Flera av dessa riktade läkemedel finns nu tillgängliga”, påpekar Bärlund.
”Genetisk testning för bröstcancer hos personer under 60 år görs för att fastställa om det finns en ärftlig genetisk defekt som ökar risken för cancer. En ärftlig genetisk defekt påverkar operationsmetoden, vilket ofta innebär att hela bröstvävnaden måste tas bort på grund av risken för återfall. Postoperativ medicinsk behandling syftar till att förhindra att cancern återkommer, eftersom det kan finnas kvar bröstcancerceller i kroppen. För bärare av den ärftliga högriskmutationen BRCA1/2 finns nu också ett selektivt läkemedel tillgängligt för adjuvant behandling.”
Fokus på effektiva behandlingar
Med nuvarande behandlingar tillfrisknar de allra flesta som insjuknar i lokal bröstcancer. Cancerformerna är olika och varje patient får lämplig behandling för just sin typ av cancer. Behandlingsutvecklingen varierar för olika cancerformer. Det har nu till exempelvis blivit vanligt med genetiska tester vid kastrationsresistent prostatacancer, där cancern framskrider trots att man lyckats sänka testosteronnivåerna i blodet. På senare år har det också kommit effektiva riktade läkemedel för olika genetiska mutationer vid gallvägscancer.
Vid vissa typer av bröstcancer kan man inte med säkerhet veta om en patient har nytta av cellgiftsbehandling, alltså cytostatika, som adjuvant behandling. Gentestet Oncotype DX ger den information som behövs för att motivera behandling: om testresultatet visar att patienten inte skulle ha nytta av cellgiftsbehandling kan man utan risk avstå och patienten besparas tunga behandlingar.
”Syftet är också att ta reda på indevidens läkemedelsmetabolism. Vid hanteringen av biverkningar kan man testa bristen på DPD-enzym, som också det är en ärftlig egenskap. DPD-brist kan utsätta cancerpatienter för allvarliga biverkningar när de tar fluoropyrimidinbaserade cancerläkemedel”, säger Bärlund.
Givande arbete inom en bransch i utveckling
För en läkare är det tacksamt att arbeta med cancerpatienter, eftersom patienterna verkligen uppskattar den vård de får.
”Jag känner mig privilegierad som får arbeta med det här. De patienter som ska träffa en cancerläkare har redan fått sin diagnos och den värsta chocken är över. Många skaffar sig också mycket kunskap om sin sjukdom, vilket är bra. Patientorganisationerna spelar en viktig roll i informationsarbetet, särskilt bröstcancerpatienter har riktigt bra grupper”, berömmer Bärlund.
Idag kan till exempel offentliga personer berätta i medierna att de har insjuknat. Det ger också andra mod att gå på undersökning och bidrar till att ta bort rädslan och stigmat som är förknippat med cancer.
Bärlund inledde sin karriär för 25 år sedan. Under den tiden har cancerbehandlingarna utvecklats enormt. Hennes egen mamma dog i cancer när hon själv fortfarande var ett barn. Det har varit en viktig motivationsfaktor i arbetet.
”Under mina studier i medicin inriktade jag mig på genetisk forskning och analyserade HER2-genen som orsakar bröstcancer. Forskningsarbetet var oerhört intressant. Ursprungligen var det dock inte min avsikt att bli cancerläkare. Jag föreställde mig att cancerläkarens arbete är tungt och dystert. Jag gav mig in i det ändå och det tog mig med storm”, minns Bärlund.
” Arbetet är mycket givande och patienterna är fantastiska. Till oss söker sig personal som har humor och som arbetar bra tillsammans. Det är fascinerande att se den enorma utveckling som sker inom området.”
I arbetet som cancerläkare blir det konkret att det inte lönar sig att tänka, att sen nån gång. Cancer kommer alltid överraskande och vetskapen får en oundvikligen att stanna upp. Har man otur, blir man sjuk trots att man lever hälsosamt. Det bästa man kan göra för sin hälsa är dock att undvika rökning, vilket lyckligtvis har minskat bland finländarna.
”När jag började var det ännu inte många cancerläkemedel i bruk. Jag har fått se många sådana patienter överleva som utan de nya läkemedlen skulle ha dött. Det finns inte botande behandlingar för alla, men många kan få ett längre liv eller behandling mot smärta och andra symtom. Det är fint att tänka på de nya möjligheter som framtiden bär med sig”, säger Bärlund.
Text: Arja-Leena Paavola
Bild: Laura Tammisto
