Måste jag oroa mig?

Hormonersättningsbehandling under klimakteriet får känslorna att hetta till, både för och emot. Behandlingen ger effektiv lindring mot klimakteriebesvär, men kan också öka risken för bröstcancer. Ny information ger vid handen att cancerrisken stiger snabbare än vad man tidigare har trott.

Det finns dock ingen orsak till panik, lugnar Cancerorganisationernas sakkunnigläkare och specialisten i cancersjukdomar Leena Vehmanen från HNS Cancercentrum.

Vetenskapstidskriften Lancet publicerade nyligen en omfattande sammanfattning av 58 studier i vilka 570 000 kvinnor hade deltagit. Enligt artikeln ökade risken för bröstcancer redan vid hormonbehandling i mindre än fem år. En längre behandling ökade risken ytterligare och den ökade risken kvarstod i tio år efter avslutad behandling.

För kvinnor som tar kombinationspreparat (östrogen och progesteron) var risken större än för kvinnor som tar enbart östrogen. Kvinnor som inte genomgått hysterektomi får östrogen kombinerat med gulkroppshormon (progesteron) för att förhindra hyperplasi av livmoderslemhinnan.

Visste vi inte det redan från tidigare studier?

”Studien bekräftade uppfattningen att kombinationsbehandling är mer skadlig med tanke på risken för bröstcancer än enbart östrogenbehandling. Nytt är däremot uppgiften att redan en kort tids, endast ett års, hormonersättningsbehandling har en lätt ökande effekt på cancerrisken. Det är bra att vara medveten om detta, även om risken stiger tydligare först efter en längre behandlingsperiod.”

Två av hundra

 Redan åldern i sig ökar insjuknandet i cancer. Risken för bröstcancer ökar också av många andra tilldragelser i kvinnans liv, såsom tidig menstruationsålder, sent klimakterium, få förlossningar samt hög första förlossnings-ålder.

Vad innebär då en ytterligare risk?

” I denna studie var risken för en normalviktig femtioårig kvinna att insjukna i bröstcancer under de följande tjugo åren 6,3 procent utan hormonbehandling. Vid kombinationsbehandling på fem år var risken 8,3 procent”, säger Vehmanen.

Resultatet av undersökningen innebär med andra ord att två av hundra kvinnor som inleder hormonbehandling och som fortsätter den i fem år får bröstcancer på grund av hormonersättningsbehandling.
Det är bra att diskutera frågan på mottagningen.

”Det är ibland svårt också för sakkunniga att förklara olika risksiffror eller för patienter att förstå dem för egen del. Det är dock bra om kvinnan känner till riskerna, så att hon kan fatta beslut om behandlingen utifrån sina egna värderingar.”

Alla får inte kraftiga vallningar eller svettningar.

” På basis av de procentsiffror studien visar kan det vara svårt att neka en kvinna behandling, om besvären stör nattsömnen och försvårar livet dagtid eller påverkar humöret. Det är ändå bra att hålla användningstiden så kort som möjligt.”

Enligt Vehmanen bör man utöver hormonbehandlingar också tala om övervikt och alkoholkonsumtion, eftersom de till och med är viktigare riskfaktorer för bröstcancer än hormonbehandling.

Lugn eller aggressiv typ

Även i denna studie ökade hormonersättningsbehandlingen främst risken för hormonpositiv bröstcancer. Enligt Vehmanen har de bättre prognos än aggressiva hormonnegativa sjukdomar.

– Här på cancerläkarmottagningen har få ångrat sin hormonersättningsbehandling, eftersom cancer är summan av så många olika faktorer. Medicinering med hormoner är visserligen en riskfaktor bland andra, men kvinnorna och gynekologerna i Finland är mycket medvetna och väger i allmänhet mycket noggrant nyttan och nackdelarna med behandlingarna.

Hormonersättningsbehandling har också hälsofördelar som måste speglas mot olägenheterna. Den minskar osteoporos och benfrakturer och har en gynnsam inverkan på hjärt- och kärlsjukdomar, om behandlingen genast inleds när klimakteriet börjar. Behandlingen kan vid sidan av sunda levnadsvanor också minska tarmcancer.

Leena Vehmanen berättar att hon nyligen bekantat sig med förbluffande uppföljningsresultat om kostens betydelse som presenterades vid en cancerkongress. Bland kvinnor som fick instruktioner om och följde en hälsosammare kost (mindre fett, rikligt med fibrer, frukt och grönsaker) var bröstcancerdödligheten betydligt lägre än i jämförelsegruppen.

 Det behövs information

Päivi Laamanen, 61, började med hormonersättning så fort vallningarna i övergångsåldern satte in.

”Först föreställde jag mig att en hormonspiral håller menopausen på avstånd, men läkaren rättade till denna uppfattning. Lyckligtvis, för hormonbehandlingen hjälpte mot den försämrade sömnkvaliteten som svettning och rastlöshet gav upphov till. Kort nattsömn är verkligen inte något att sträva efter. Man orkar också bättre i arbetslivet när humöret inte ständigt växlar. Livet känns på alla sätt bättre när man kan koncentrera sig på annat än vallningar. Behandlingen håller också slemhinnorna i skick. Jag oroar mig inte för bröstcancerrisken, för jag talar med min läkare om hur länge jag ska fortsätta behandlingen. Jag går också regelbundet på kontroll, eftersom min mormor dog i bröstcancer. Jag tror att vi snarare behöver mera information om behandlingarna, än så mycket rädsla.”

Marita Hyttinen, 59, använder inga hormonpreparat. Hon litar på regelbunden motion och en hälsosam kost.

”Jag prövade en gång en kort tid på hormonersättningsbehandling ’på läkarordination’. Besvären var väl inte så jobbiga, så jag bestämde mig för att hålla ut. Det hände att jag fick svettningar eller att det fladdrade till i hjärtat också på jobbet, men jag brydde mig inte. En orsak till att inte använda hormonpreparat var att jag hade hört att övergångsåldern bara skjuts framåt. Idrotten har hjälpt mig. Jag har sprungit, skidat och spelat fotboll, grenar där svetten lackar. Jag rörde mig mycket utomhus vid fotbollsplanerna när barnen spelade. Jag höll fönstret öppet om nätterna. Numera hjälper vinterbad mot alla besvär. Jag försöker också se utanför mig själv för att inte stärka känslan av att må dåligt. Jag tror jag är ekologisk!”

Text: Vuokko Maria Nummi