Rädsla är slöseri med tid

Om du är orolig över att den cancer du har i släkten ska vara ärftlig, går det lätt att utreda. Kontakta Cancerorganisationernas ärftlighetsrådgivning med låg tröskel.

”Får jag genast gå på gentest, om jag har reserverat tid hos ärftlighetsrådgivaren vid Cancerorganisationernas närmaste verksamhetsställe? Det lönar sig absolut att kontakta oss och det är lätt. Cancerorganisationerna har låg tröskel till sina tjänster och därifrån kommer man sedan vidare med sin sak. Man förpassas dock inte genast till gentest”, berättar professor Minna Pöyhönen, sakkunnigläkare i medicinsk genetik vid Cancerorganisationerna.

Om tre av dina släktingar på samma sida har haft bröst- eller äggstockscancer, om en nära släkting har insjuknat som ung, en och samma släkting har haft både bröst- och äggstockscancer eller om det i din släkt finns en man som haft bröstcancer, tveka inte, ring eller gå på koll. Cancerorganisationerna har 11 verksamhetsställen på olika håll i Finland som tillhandahåller avgiftsfri ärftlighetsrådgivning. De har alla en eller flera specialistsjukskötare som har fått utbildning för ändamålet.

Så här går utredningen till

När du reserverar tid för ärftlighetsrådgivning får du i allmänhet först per telefon tala med en sjukskötare som sedan skickar dig blanketter för förhandsuppgifter som du fyller i hemma. I blanketterna får du redogöra för vilka släktingar som har insjuknat, vid vilken ålder och i vilken form av cancer. Rådgivningsskötaren sammanställer förhandsinformationen i ett släktträd.

Cancerorganisationerna har låg tröskel till sina tjänster

På mottagningen får kunden kontrollera släktträdet och allmänt diskutera hälsofrågor och betydelsen av sunda levnadsvanor i förebyggandet av cancer.

”Hos Cancerorganisationerna talar vi alltid om kunder och inte om patienter. Dessutom är tre av fyra som kontaktar oss friska”, säger Minna Pöyhönen.

Nästa steg är att Pöyhönen bekantar sig med de uppgifter kunden har lämnat och tar sedan kontakt.

” Tillsammans går vi igenom situationen per telefon. Sedan bedömer jag om det finns en ökad risk och behov av fortsatta undersökningar”, berättar Pöyhönen.

Om man går vidare får kunden en remiss till universitetssjukhusets ärftlighetspolklinik eller till kliniken för klinisk genetik. Där verifieras de lämnade uppgifterna i sjukjournalerna. Det kan ta tid. Man måste få tillstånd av släktingarna för att få bekanta sig med deras sjukjournaler, och det är kunden – som på universitetssjukhuset kallas patient – som ska inhämta tillstånden.

Om en berörd släkting redan har dött, har sjukhuset tillstånd att begära uppgifterna direkt. Då kan det ta ännu längre tid att få uppgifterna.

I vissa fall, om personen själv har insjuknat i cancer, uppfyller hans eller hennes egna uppgifter kriterierna för fortsatt undersökning. Då kan resultaten fås mycket snabbt.

Rådgivning i över 20 år

Cancerorganisationernas ärftlighetsrådgivning kontaktas årligen av 100–200 personer, och Minna Pöyhönen är i kontakt med alla. Mindre än hälften av fallen leder till fortsatta undersökningar.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor i Finland, årligen insjuknar cirka 5000 kvinnor. Cirka tio procent av dessa fall är förknippade med ärftlig benägenhet. De vanligaste och mest kända högriskgenerna är BRCA1 och BRCA2.

Cancerorganisationerna har tillhandahållit ärftlighetsrådgivning i över 20 år. Minna Pöyhönen vet inte om att det skulle finnas helt motsvarande verksamhet någon annanstans i världen, även om det naturligtvis funnits cancerorganisationer redan länge.

”Jag uppskattar i högsta grad rådgivningsbyråernas tjänster och att de är tillgängliga avgiftsfritt oavsett postnummer.”

Tiina Pelkonen
Foto Tomi Westerholm