Screening kan avslöja tidig lungcancer
Den svårdiagnostiserade lungcancern utvecklas vanligtvis efter år av rökning. En ny studie tyder på att screening av en utvald population kan rädda liv.
I Finland insjuknar cirka 3 000 personer i lungcancer varje år. Lungcancer är därmed den mest betydande orsaken till dödlighet i cancer. Merparten av lungcancerfallen har samband med rökning. Det är främst en sjukdom som drabbar äldre människor: medelåldern för patienterna är cirka 70 år, men också yngre drabbas.
”Sjukdomen är svår att diagnostisera eftersom den inte har några specifika symtom och symtomspektret är brett”, berättar docent Jussi Koivunen, specialistläkare i cancersjukdomar vid Uleåborgs universitetssjukhus.
Patienten kan till exempel ha tilltagande andfåddhet och hosta samt allmänna symtom som viktminskning. Blodiga upphostningar är ett klassiskt symptom på lungcancer, men inte särskilt vanligt. Om patienten inte har rökt, misstänker man inte nödvändigtvis lungcancer och diagnosen fördröjs.
Diagnosen baseras i första hand på bilddiagnostik. På en vanlig lungröntgen syns oftast endast större tumörer. Datortomografi av lungorna och övre delen av buken används för att undersöka sjukdomens spridning. Nålbiopsi av cancertumörer som hittas vid skiktröntgen ger svar på vilken typ av cancer det rör sig om och vilken behandling som ska väljas. Det tar några veckor att processa provet med de olika steg som ingår.
Enligt Koivunen är det förenat med risker att ta ett prov på en tumör i lungan, särskilt om provet måste tas genom bröstkorgen.
”Ingreppet måste göras genom flera lager av vävnader, med risk för pneumothorax och blödning. Dessutom tenderar rökare att också annars ha sämre lunghälsa. Läkaren måste alltid noga överväga om det går att ta ett prov.”
Den primära behandlingen är kirurgi
Det första steget i behandlingen av lungcancer är alltid att ta reda på om den kan opereras. Tanken är att ge en behandling som kan bota patienten, men lungcancern återkommer ofta. Strålbehandling används främst för personer vars allmäntillstånd inte är tillräckligt bra för operation.
”Nya behandlingar utvecklas kontinuerligt. För cirka tio år sedan blev målsökande läkemedel tillgängliga, men endast en liten del av patienterna har nytta av dem.”
”Vi testar många olika kombinationer av cytostatika och immunologiska läkemedel. Det nya är att immunologiska behandlingar påbörjas redan före operationen. Denna praxis kom till oss för ungefär ett år sedan och resultaten är lovande”, konstaterar Koivunen.
Immunologiska cancerläkemedel är biologiska läkemedel som aktiverar kroppens eget försvarssystem (T-celler) mot cancertumörer.
Vid långt framskriden cancer är läkemedelsbehandling det vanligaste. Om inget görs är den genomsnittliga livslängden vid avancerad cancer ett halvt år. Ofta finns det dock något läkemedel som i bästa fall kan ge patienten mycket tilläggstid. Det är dock sällsynt att man tillfrisknar. Koivunen själv har haft patienter vars cancer har försvunnit med hjälp av läkemedelsbehandlingar.
”Det händer att en patient lever i flera år med behandling också av avancerad cancer, men oftast är ödet inte riktigt så gott”, säger han.
Fem år efter en diagnos av avancerad lungcancer är cirka 15 procent av patienterna vid liv.
Pilotstudie om effekterna av screening
I takt med att de bilddiagnostiska metoderna har utvecklats har man märkt att screening kan användas för att upptäcka lungcancer. Internationella studier visar att man även med skiktröntgen med lågdos, som alltså orsakar endast litet skada, kan upptäcka lungcancer i ett tillräckligt tidigt skede.
Den dåliga prognosen för lungcancer förklaras av sjukdomens aggressiva natur. Dessutom diagnostiseras sjukdomen ofta i ett avancerat skede, då de botande behandlingarna är få. EU rekommenderar att medlemsstaterna inför screeningprogram för lungcancer. Screeningen ska enligt rekommendationen riktas till nuvarande eller tidigare rökare i åldern 50–75 år som har rökt 20 cigaretter per dag i 30 år.
”Den är visserligen inte alldeles enkel att genomföra. Kallelsen till cancerscreeningar utgår i allmänhet från ålder och kön och skickas ut med hjälp av personbeteckningarna. Lungcancerscreeningar ska emellertid nå dem som har rökt under lång tid och sådan information är inte tillgänglig. I vår pilotstudie publicerade vi kallelsen till undersökningen med en tidningsannons. I praktiken är detta ett svårt sätt att nå ut till målgruppen”, menar Koivunen.
”En screening kan vara ett ypperligt tillfälle att sluta röka. Vid Uleåborgs universitet utvecklade vi en smarttelefonapp för rökavvänjning som hälften av deltagarna i screeningen använde. Det visade sig vara ett effektivt verktyg: med appen tredubblades andelen som slutade röka jämfört med avvänjning med hjälp av skriftligt material.”
Screening minskar antalet dödsfall i lungcancer, men det är inte billigt. Det är värt att notera att rökare också löper ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och andra lungsjukdomar.
Större förståelse av cancersjukdomar
Under det senaste decenniet har det skett betydande framsteg i vår förståelse av de grundläggande mekanismerna bakom cancer. De ökade insikterna har lett till att man kunnat ta fram läkemedel som påverkar ett precist mål i cancertumören.
”Stora framsteg har gjorts när det gäller läkemedelsbehandlingar, men också den tidiga diagnostiken av cancer har utvecklats avsevärt. När det gäller de nya läkemedlen är det nu viktigt att studera hur de kan användas på ett klokt sätt för de patienter som har störst nytta av dem”, tillägger Jussi Koivunen, som har en lång karriär bakom sig som både cancerforskare och cancerläkare.
”Lungcancer har fortfarande en dålig prognos. Nya behandlingar är dock i bruk och patienterna kan bli botade eller åtminstone få bättre livskvalitet den tid de har kvar.”
Tobak och e-tobak
Lungcancer utvecklas under en lång tid och decennier av rökning predisponerar för sjukdomen. I Finland har rökningen minskat och detta återspeglas i en minskning av antalet fall av lungcancer. Tobaksindustrin blomstrar dock fortfarande, den har bara flyttat från västvärlden till bland annat utvecklingsländer. WHO uppskattar att det finns 1,3 miljarder aktiva rökare i världen.
En nyare företeelse är rökning av e-cigaretter. Eftersom detta är en relativt ny trend är de långsiktiga effekterna ännu inte kända. Det som dock är oroande är att e-cigaretter är något som mycket unga, till och med barn i lågstadieåldern håller på med.
”Vi vet ännu inte om e-cigaretter ökar risken för lungcancer. Den största risken kan vara förknippad med andra lungsjukdomar.”
text Arja-Leena Paavola
foto Mikko Törmänen