Att bli sedd ger styrka och tillförsikt

Konstterapi etablerade sig i Cancerförening i Satakunta för tio år sedan via Tommi Ojala. Under årens lopp har han hittat ett sätt att arbeta med konst bland cancerpatienter och deras anhöriga i alla åldrar.

”Jag studerade till konstterapeut för grupper i en utbildning som arrangerades gemensamt av Aalto Pro och föreningen Ihmissuhdetyö ry. Så fort jag började mina studier sökte jag praktikplats hos Cancerföreningen i Satakunta. Det blev startskottet till konstterapiverksamheten i föreningen.”

”Till en början var det specifikt konstterapi i grupp. I dag är terapin mer individuellt inriktad.”

Som namnet antyder handlar konstterapi inte bara om konst utan också om samtal och interaktion i en trygg och empatisk miljö.

Konstnärligt arbete som stöd för interaktion

Konstterapi är ett samspel med många dimensioner. Den involverar sinnen, rörelse och andning.

”I konstterapi skapas ett samspel i en triangel bestående av klient och terapeut, klient och konstnärligt arbete och terapeut och konstnärligt arbete. Om samma process tillämpas i en grupp, uppstår det ett otal kontakter, alltså samspel. Det är berikande”, säger konstterapeuten Tommi Ojala.

Cancerföreningen i Satakunta tillhandahåller konstterapi för alla som berörs av cancer. Det betyder att cancerpatienter och deras närstående kan delta i terapin när som helst under sjukdomstiden eller långt senare. De kan gå med i gruppen ensamma eller tillsammans med en vän, en make, en maka, en partner, ett barn eller en släkting. Det krävs ingen erfarenhet av konstnärligt arbete.

”Blotta misstanken om cancer kan utlösa en kris och väcka ett behov av rehabilitering. Å andra sidan kan det ha gått flera år sedan sjukdomsdebuten och kanske också sedan tillfrisknandet. Konstterapi kan användas så länge vi finns här. I vården i livets slutskede är konstnärligt uttryck ett verktyg att föredra när det kanske inte längre fungerar att prata.”

Den här terapiformen lämpar sig också för barn och ungdomar.

”Unga under sexton år behöver ha en vuxen med sig. Det hänger ihop med mitt eget etiska tänkande, för om någon i en familj blir sjuk blir det en sjukdom som berör hela enheten, och i det fallet har också de som följer med nytta av konstterapin.”

Sylva, föreningen för barncancerpatienter, erbjuder konstterapi för barn och familjer på sjukhus.

”Jag hade inte stannat upp för att utforska mitt liv” – nya perspektiv på min egen situation

Ett element i konstterapi är att utforska och lära känna sin sjukdomsprocess och införliva den i sin biografi.

”Det blir en följeslagare för resten av livet. Attityden till och acceptansen av sjukdom hjälper människor att klara sig”, säger Tommi Ojala.

Hur konstigt det än kan låta säger han att många cancerpatienter har varit tacksamma för att de insjuknat.

”Många har sagt att de omfamnar sin nya syn med större livslust. Trots att det låter ganska förskräckligt att vara tacksam för sin sjukdom, kommer det in så mycket nytt i livet efter att man har hittat fram till sin kreativitet. Hur svårt är det inte att stanna upp när man inte behöver göra det. När sjukdomen tvingar en att stanna upp hittar man helt nya vägar.”

”Känslorna och kroppen blir påtagliga på ett helt nytt sätt. Det förflutna får sin ordning och framtiden blir strukturerad.”

Tommi Ojala säger att det handlar om att nå upp till en kreativ nivå. Slutet på en terapeutisk relation firas ofta med en konstutställning.

”Konstnärskapet överraskar inte bara klienterna själva utan också de som står dem nära.  Klienternas berättelser blir sedda i en större krets och de har all anledning att fira. Ett gott liv är värt att fira, sammanfattar han.”

Terapi skapar rutiner

Tommi Ojala påpekar med rätta att konstterapi är en terapiform som alla andra.

”Det är inte en hobby, utan terapi. Självfallet anpassas engagemanget och deltagandet till de villkor som klientens situation och behandlingarna ställer.”

”Det finns ett enormt utbud av terapier. En terapiform kan passa vissa och en annan terapiform vissa andra. För en del ger psykoterapi kanske inte önskat resultat, men det betyder inte att alla terapiformer, inklusive konstterapi, är oanvändbar. Det är värt att göra ett försök beroende på kraft och ork. Terapier och kurser med terapi som tillhandahålls av Cancerorganisationerna är kostnadsfria.”

Konstterapi ingår inte i de terapiformer som övervakas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Valvira.

”Vi gör inga journalanteckningar och ingen remiss behövs. Bara det att komma till oss för att få konstterapi kan ha krävt stort mod.”

Inom Cancerorganisationerna varierar utbudet på konstterapi. Den konstterapi som Cancerföreningen i Satakunta tillämpar är tillgänglig på alla STEA-kurser (Social- och hälsoorganisationernas understödscentral). Tommi Ojala är ordförande för Cancerorganisationernas nätverk för terapeuter. Tack vare honom har Cancerföreningen i Satakunta profilerat sig med konstterapi.

Dans- och rörelseterapi hjälper kropp och sinne

Dans- och rörelseterapi ingår i de kreativa och funktionella konstterapierna. Terapin fokuserar på den kännande och uttrycksfulla kroppen och interaktiv rörelse. Det är en form av rörelse- och kroppspsykoterapi.

”I dans- och rörelseterapi ses rörelse som expressiv interaktion och kommunikation. Den bygger på en bredare förståelse av sambandet mellan kropp och sinne. De interagerar ständigt på ett ömsesidigt sätt. Känslor uttrycks genom kropp och rörelse”, säger dans- och rörelseterapeuten Katja Puranen.

På sina kurser använder hon också andra former av konstterapi, till exempel att skapa konst som terapeutiskt verktyg.

”Med personer i cancerrehabilitering utförs dans- och rörelseterapi i grupp. I det fallet träffas gruppen tio gånger. Gruppen upplever en stark integration mellan kropp och sinne. När det gäller hjärnan, aktiverar den bland annat spegelneuronsystemet som genererar hormonella och neurotransmittoriska förändringar. Samtidigt ökar förståelsen av självuppfattning och självupplevelse. Dans- och rörelseterapi har en mycket bred räckvidd.”

Det som händer i kroppen händer i sinnet – fungerar bevisligen

Dans- och rörelseterapi erbjuds av många cancerföreningar. Saimens cancerförening i Villmanstrand har haft terapin på programmet i ungefär fyra år.

”För några år sedan undersökte vi vilka effekter dans- och rörelseterapi har på deltagarna. Vi fick goda resultat av deltagarna, som kom med många och omfattande kommentarer om fördelarna med terapin”, säger Niina Turunen, verksamhetsledare för Saimens Cancerförening.

Projektet resulterade i en samordnad gruppmodell för Cancerorganisationerna.

”Terapin stärkte deltagarnas tillfredsställelse med hur kroppen ser ut och fungerar. Samspelet i vardagen förbättrades, kroppen lärde sig hantera smärta bättre och slappna av. Dessutom minskade de negativa känslor som belastar sinnet”, fortsätter hon.

”Nyttan av dans- och rörelseterapi visar sig mycket snabbt. Ofta är klienterna förvånade över att det kan ske så snabbt.”

Inga krav på särskild utgångsnivå

Både konstterapeuten Tommi Ojala och dans- och rörelseterapeuten Katja Puranen betonar att ingendera terapin kräver någon särskild kompetens eller förmåga. Dans- och rörelseterapi fokuserar på deltagarnas aktuella tillstånd utifrån instruktioner från terapeuten.

”Jag ger en mängd allmänna instruktioner under sessionerna. Var och en börjar röra sig på sitt eget sätt. Övningen kan vara en sluten rörelse eller en fri rörelse. En sluten rörelse kan till exempel vara att man föreställer sig att man rör sig i en seg massa, något som hindrar rörelse. Rörelse skapar förnimmelser och känslor. Vi övar alltså inte en specifik rörelse, utan synliggör känsla och upplevelse genom rörelse”, förklarar Katja Puranen.

”Upplevelsen av rörelse uttrycks alltid verbalt eller genom att skriva eller måla. När deltagarna tillsammans låter känslor komma ut i form av rörelse, intar upplevelsen en ny plats.”

Precis som i konstterapi finns det tid för diskussion i dans- och rörelseterapi. Hör dig för om konstterapi och kurser i din cancerförening. Båda terapiformerna är gratis för deltagarna och du kan delta också om cancersjukdomen ligger längre tillbaka i tiden.

Text: Elina Wallin
Foto: Johanna Sjövall och Pasi Leino