Coronaepidemin tvingade fram nya lösningar i behandlingen av cancerpatienter

De finländska universitetssjukhusen följer i en gemensam studie upp coronavirusepidemins konsekvenser för cancerpatienter och deras behandlingar under en period på fem år.

Enligt Finlands Cancerregisters statistik ställdes det 1400 cancerdiagnoser år 2020, dvs. 4 procent färre än året innan. Detta trots att antalet cancerfall i allmänhet ökar varje år, redan för att befolkningen blir äldre.

”Jämfört med många andra västländer är minskningen i antalet diagnoser enligt studien dock klart mindre i Finland”, konstaterar forskningsdirektören vid HUS Cancercentrum, professor Peeter Karihtala.

Redan i det första skedet av pandemin våren 2020 tog de finländska onkologerna fram cancerspecifika, noggranna planer med tanke på ett försämrat pandemiläge. Med låg tröskel lade man till behandlingsprogrammen inflammationshämmande tillväxtfaktorer för vita blodkroppar och började föredra orala cancerläkemedel för att minska antalet sjukhusbesök. Veckovisa behandlingar omvandlade man så att de har samma effekt men ges mera sällan. Samtidigt började man lättare hålla behandlingspauser vid metastaserad sjukdom när läget är lugnt. Man kunde emellertid snabbt lämna de här begränsningarna och återgå till normal praxis.

Canceroperationerna fortgår i normal takt

”Ännu åtminstone är vi inte i den situationen att canceroperationer har behövt ställas in på grund av pandemin eller kurativa behandlingar senareläggas eller ställas in. Det har förstås i enstaka fall hänt att behandlingar har senarelagts när patienten ifråga har haft en coronainfektion eller varit i karantän. Till all lycka har cancerpatienterna hela tiden varit bland de första i vaccineringskön och har också flitigt låtit vaccinera sig”, konstaterar Karihtala.

På HUS cancerklinik har man tills vidare rätt bra lyckats förhindra längre fördröjningar. Det har vi i hög grad vård- och läkarpersonalen, som anpassar sig och arbetar extra, att tacka för.

”Ser man till patienternas psykiska krafter kan jag tänka mig att ensamheten ytterligare har accentuerats, när möjligheterna till stödformer som sker ansikte mot ansikte har varit färre och de sociala kontakterna också annars minimala. Som tur är kan man få kamratstöd och också psykologisk hjälp på distans.”

Patientstudierna fortgår i rekordfart

Enligt Peeter Karihtala har epidemin haft överraskande små konsekvenser för patientstudier. Till en början slutade många studier med patientrekryteringen men tog snart upp den igen och till exempel HUS Cancercentrum har nu ett rekordantal kliniska patientstudier på gång för cancerpatienter.

”Mest har pandemin inverkat på uppföljningen, då kontrollbesöken särskilt i pandemins första skede byttes till telefonmottagningar. Också senare har flera sjukhus upprätthållit dessa distansmottagningar, men den regionala variationen är rätt stor. Helt och hållet på distans går det absolut inte att vårda cancerpatienter, för behandlingen av cancer kräver regelbundna besök, särskilt i fråga om aktiva behandlingsfaser. Sannolikt kommer man i uppföljningen av redan behandlade cancerfall framöver allt mera att gå över till distansmottagning.”

Många behandlingar för cancerpatienter är förenade med förhöjd infektionsbenägenhet och här är coronaviruset en betydande tilläggsfaktor bland andra bakterie- och virusinfektioner. Under cytostatbehandlingarna uppmanas patienterna traditionellt att undvika infektionskänsliga situationer och nu under pandemin accentueras detta särskilt.

”Jag tror inte att coronapandemin har dess större konsekvenser för cancerpatienternas livslängd, eventuella konsekvenser kan gälla fördröjda diagnoser och framgår alltså först senare”, bedömer Karihtala.

Omfattande uppföljningsstudie av coronavirus hos cancerpatienter

I augusti 2020 inledde HUS Cancercentrum en nationell uppföljningsstudie av coronavirus hos cancerpatienter. De finländska universitetssjukhusen följer i en gemensam studie upp coronavirusepidemins konsekvenser för cancerpatienter och deras behandlingar under en period på fem år. I studien deltar utöver Cancercentret också klinikerna för cancersjukdomar på universitetssjukhusen i Tammerfors, Åbo, Uleåborg och Kuopio. Professorn i cancersjukdomar, överläkare Arja Jukkola är med i studien för Tays del. Ett studieobjekt är pandemins konsekvenser för cancerpatienternas livskvalitet.

”Patienterna har naturligtvis oroat sig för situationen. En del patienter har varit rädda för att komma till sjukhusmottagningen i rädsla för coronan. I takt med att pandemin har dragit ut på tiden tycker jag dock att läget har lugnat ner sig. I något skedde var rekommendationen att närstående inte skulle komma med till mottagningen, också nu finns det begränsningar. Till vissa besök, såsom det första besöket, får en närstående komma med, och också på andra om patienten på grund av andra sjukdomar inte kan ta till sig informationen om cancern”, berättar professor Arja Jukkola.

Man har varit tvungen att begränsa antalet närstående som får besöka avdelningarna, medan man har försökt vara flexibel när det gäller besök hos patienter som får vård i livets slutskede.

”Antalet cancerpatienter som har insjuknat i corona har hållits på rätt låg nivå tack vare sjukhusets säkerhetsåtgärder. Cancerpatienterna har varit bland de första som vaccinerats men i alla lägen utvecklar cancerpatienter inte antikroppar särskilt bra på grund av immunbrist. I vårt sjukvårdsdistrikt är det dock mycket få cancerpatienter som har dött i corona.”

Antalet fysiska besök har minskats

Också Tammerfors universitetssjukhus har gjort olika arrangemang under hela coronatiden, till exempel distansmottagningar för patienter. Detta minskade antalet fysiska besök och ökade samtalen per telefon eller video.

”Trots de svåra omständigheterna har vårt sjukhusdistrikt lyckats rätt bra med behandlingen av cancerpatienter under coronan. Om epidemin ytterligare drar ut på tiden, kan det uppstå nya utmaningar.”

Enligt Jukkola verkar det dock som om patienterna i rädsla för coronasmitta inte har sökt sig till bashälsovården för att söka hjälp eller har haft svårt att få tider. Vidare har intrycket uppstått att det blivit vanligare att sjukdomarna har spritt sig när de diagnosticeras. Än så länge har vi inga exakta siffror eller statistik att tillgå om det verkliga antalet fall med spridd sjukdom.

”Antalet remisser har däremot inte minskat inom vårt sjukvårdsdistrikt. All brådskande cancerrelaterad operationsverksamhet, onkologisk läkemedelsbehandling av cancer och strålbehandling har i det stora hela kunnat skötas med specialarrangemang och genom att personalen har varit flexibel. Jag tycker inte att patienterna har fått sämre behandling, trots epidemin.”

Text: Arja-Leena Paavola