Den vanligaste cancerformen hos män – prostatacancer

Lokal och botbar prostatacancer uppvisar inte just symtom, symtomen orsakas av samtidig godartad förstoring av prostatan. Situationen är en annan om cancern sprider sig utanför prostatan.

”Det är alltid bra att uppsöka läkare när man har urineringsbesvär eller exempelvis ryggsmärtor. Vid spridd prostatacancer är det vanligt med metastaser i skelettet och det främsta symtomet är smärta i ländryggen”, säger Antti Rannikko, professor i urologi och avdelningsöverläkare vid HUS.

Under läkarbesöket palperar läkaren prostatan via ändtarmen för att känna efter om det finns hårdare eller knöligare ställen. Vid urineringsbesvär kan man göra en ultraljudsundersökning för att kontrollera att urinblåsan töms ordentligt.

”Den vanliga mätningen av PSA-värdet, eller prostataspecifikt antigen i serum, måste vägas mot andra faktorer. PSA-mätningarna kan ge något missvisande resultat, eftersom PSA-värdet kan stiga på grund av infektioner som influensa och därför behöver mätningen förnyas efter några månader. Godartad prostataförstoring ger också förhöjda PSA-värden. Om inget oroväckande upptäcks vid den kliniska undersökningen räcker det med att följa läget, eftersom prostatacancer i regel framskrider långsamt.”

Enligt Rannikko är det fråga om en säregen cancer som egentligen förekommer i tre olika former. Det är ett fenomen som uppträder med stigande ålder och nästan alla män som lever till hög ålder kan insjukna. Å andra sidan finns det cancerformer i gråzonen som framskrider, men långsamt. För det tredje finns det aggressiv prostatacancer.

Den ofarliga cancern kräver ingen behandling, men när det gäller de andra cancertyperna görs valet mellan olika behandlingsalternativ med hänsyn till patientens allmäntillstånd. Det lönar sig inte nödvändigtvis att behandla prostatacancer i gråzonen hos mycket ålderstigna män som har flera sjukdomar. Det är sannolikt att patienten kommer att dö av någon annan sjukdom. Hos män i femtioårsåldern, som har längre tid kvar att leva, är det däremot ofta värt att behandla gråzonscancer.

Flera behandlingsalternativ

De biverkningar som alla behandlingar är förknippade med är ett nödvändigt ont och måste vägas mot fördelarna med behandlingen.

”Efter en prostatacancerdiagnos diskuterar läkaren och patienten tillsammans de olika behandlingsalternativen och vad som är bäst i patientens situation. De huvudsakliga behandlingarna är prostatektomi och strålbehandling. Ju yngre man det är fråga om, desto mer sannolikt är det med operation, medan strålbehandling anses vara ett bättre alternativ för äldre patienter”, säger Rannikko.

Strålbehandlingen syftar till att förstöra cancercellerna och det är oundvikligt att strålarna också träffar frisk vävnad. Detta medför skador som med åldern kan bidra till att det utvecklas annan cancer. Äldre människor har i vilket fall som helst färre år kvar att leva, så för deras del kan man ta den risken. Män med god hälsa återhämtar sig å andra sidan bättre från operationer än äldre män.

Prostatacancer är dock den näst vanligaste dödsorsaken hos män. Nya läkemedel har visat sig vara effektiva och ökar överlevnaden för patienter med prostatacancer.

”Manliga hormoner, såsom testosteron, driver på tillväxten av prostatacancer. Vid metastaserad eller återkommande cancer är den grundläggande behandlingen att stoppa hormonproduktionen i testiklarna. Idag finns det många nya läkemedelsterapier, till exempel den nya generationens antiandrogener, som har visat sig förlänga patientens liv. I allmänhet används dessa terapier när andra behandlingar redan har prövats. På senare tid har dock studier visat att allt tidigare antiandrogenbehandling ger goda resultat.”

Behandlingarna påverkar livskvaliteten. Biverkningarna är jobbiga: effekten av strålbehandling i kombination med kastrationsbehandling berövar vanligtvis männen både lust och erektion. Männen kan uppleva en slags klimakteriebesvär och nedgång i humöret och den fysiska prestationsförmågan. Cancerns lokalisering påverkar den kirurgiska behandlingen och alltid kan inte nerverna skonas.

”Behandlingen av snäll cancer är enklare och har färre biverkningar. Behandlingen av metastaserad cancer ger mera biverkningar, såsom benskörhet. Å andra sidan kan kemoterapeutiska läkemedel orsaka förändringar i blodbilden, infektioner, neuropati, håravfall och diarré.”

”Det finns inga behandlingar utan biverkningar, det är ett som är säkert. Biverkningarna varierar från obefintliga till dramatiska. Vissa människor får inte dess värre biverkningar, medan andra får svåra symtom”, säger Rannikko.

Männen har blivit bättre på att låta undersöka sig

Rannikko har träffat tusentals patienter med prostatacancer under sin karriär. Hans erfarenhet är att männen idag är rätt bra på att låta undersöka sig, medan situationen var värre för trettio år sedan.

”Det kan hända att situationen påverkades av att läkemedel för erektion började komma ut på marknaden. Det blev vanligare att intima frågor togs upp i offentligheten, vilket kan ha sänkt männens tröskel för att söka sig till läkare. Män kommer ofta till mottagningen under förevändningen att de har urineringsbesvär. I samtalen framgår det sedan att det i bakgrunden finns en rädsla för cancer, till exempel om någon i vänskapskretsen har drabbats av prostatacancer.”

Mera benägna att söka sig till undersökningar är enligt Ranniko de som har utbildning, bättre företagshälsovård och även i övrigt tar bättre hand om sin hälsa genom livsstilsval.

Det finns rikligt med information att tillgå, men det är inte alla som utnyttjar den. Patienter bör dock komma ihåg att förhålla sig kritiskt till informationen på nätet och överväga om den innehåller material som kan vara vilseledande, till exempel för kommersiella ändamål. Därför har Rannikko skapat en forskningsbaserad och lättfattlig webbplats https://www.suomalaineneturauhassyopa.fi/ som ger sammanfattad information (på finska).

Det talas mycket om screeningar, och då och då kommer frågan om jämlikhet upp: också prostatacancer borde screenas på samma sätt som bröst- och livmoderhalscancer hos kvinnor.

”Screening för prostatacancer kanske inte lönar sig i dagens läge med knappa resurser, eftersom det torde leda till många onödiga diagnoser av godartade cancerformer”, påpekar Rannikko.

”Männen kan också själva påverka sin hälsa. I alla cancerformer är livsstilsval som rökning, alkohol, fysisk inaktivitet och övervikt betydande riskfaktorer. Behandlingarna är också lättare att genomföra, och patienterna klarar av dem bättre, om utgångsläget är gott.”

Text Arja-Leena Paavola
Foto Eeva Anundi