Fysisk aktivitet inlemmas i behandlingsrekommendationerna

Traditionellt har cancerpatienter rekommenderats vila under behandlingarna. Det är nog alltjämt bra att känna efter hur man orkar, men numera är rekommendationen snarare att öka den fysiska aktiviteten efter hur man mår. Studier visar att fysisk aktivitet påverkar tumörens blodflöde, mikromiljö och immunologi samt ämnesomsättning. Bara några minuters pulshöjande motion kan alltså vara till nytta.

”Den positiva effekten av motion under cancerbehandling har undersökts i flera studier och man har en rätt bra uppfattning om vad effekten grundar sig på”, berättar professor Peeter Karihtala, forskningsdirektör vid HUS Cancercentrum.

”Till exempel en rask promenad aktiverar kroppens eget immunförsvar. Det gör inte endast att det bildas fler försvarsceller, utan också att de fungerar bättre. Motion kan påverka sjukdomens förlopp och prognos samt effekten av behandlingarna genom att den hämmar cancertillväxt och cancerns förmåga att bilda metastaser.”

Motion har många biologiska effekter på organismen och tumörvävnaden. De faktorer som påskyndar cancertillväxt verkar på cellens mikronivå. Som en följd av motion börjar den låggradiga inflammationen i kroppen minska. Med låggradig inflammation avses ett tillstånd där de inflammationstransmittorer som kroppen producerar utsöndras i blodomloppet. Det i sin tur främjar cancertillväxt.

”För en framgångsrik läkemedelsbehandling krävs det tillräcklig blodcirkulation i tumören så att transporten dit av läkemedel och försvarsceller fungerar. Fysisk träning aktiverar blodflödet och ämnesomsättningen i alla vävnader. Det gör det lättare för cancerläkemedlen att passera genom blodkärlsväggarna till tumören och för kroppens försvarsceller att nå fram.”

Effekten till och med större än väntat

Under de senaste fem åren har det samlats en stor mängd indirekta bevis på de positiva effekterna av rörelse och motion på cancerprognosen. Till exempel visar danska studier på möss att tumörens blodcirkulation och kärlstruktur hos de möss som tränat i löphjul förbättrades genom ansträngningen och motionen, samtidigt som läkemedelsbehandlingen gav bättre effekt. Tumörerna krympte också mycket mer, jämfört med de möss som inte hade tillgång till löphjul. En svensk interventionsstudie visar för sin del att de patienter som tränar blir inlagda på sjukhus under cancerbehandling mera sällan än deras inaktiva patientkamrater.

”Nyligen publicerade en internationell cancertidning en randomiserad studie på patienter med matstrupscancer. Den visade att om patienterna motionerade, minskade tumörerna mera i storlek än i kontrollgruppen. Det var en liten studie, men den ger nog en lovande indikation om att motion har en ännu större inverkan än vad man har trott”, konstaterar Karihtala.

Den positiva effekten av fysisk träning med avseende på cancer förklaras inte av viktminskning, även om man vet att övervikt i sig är skadligt vid vissa cancerformer. Risken för cancer minskar nämligen hos personer som motionerar, även om de inte går ner i vikt.

För närvarande pågår flera studier i ämnet. Exempelvis i Åbo studerar forskare sambanden mellan fysisk träning och cancertumörers storlek, blodflöde, syrebrist och ämnesomsättning.

Bröstcancer som forskningsobjekt

enligt Karihtala kommer de bästa bevisen från material som omfattar tusentals personer och som visar att de som motionerar mycket har mindre cancer och färre återfall. Hans egen forskning gäller bröstcancer.

”Utifrån epidemiologiska studier är det känt att fysisk aktivitet förbättrar prognosen för bröstcancer med upp till 20–30 procent. Tidigare studier är dock förknippade med många oriktiga slutledningar. De som motionerar mycket lever ju ofta också annars hälsosamt: dricker inte mycket alkohol, röker inte och äter sunt, vilket också håller vikten under kontroll. Effekterna av dessa faktorer har inte kunnat särskiljas i studier på människor. Därför behövs randomiserade studier.”

Karihtalas forskargrupp strävar nu i en randomiserad studie efter att ta reda på om motion förbättrar effekten av neoadjuvant behandling före bröstcanceroperation. I studien fördelas patienterna slumpmässigt mellan antingen en ledd motionsgrupp eller en kontrollgrupp. Patienterna i motionsgruppen gör varje vecka tre entimmes hemträningspass. En mobiltelefonapp ger tips om rekommenderad träning.

Patienterna i kontrollgruppen fortsätter under behandlingen motionera som de gjort tidigare.

”En stor risk i studien är att kontrollpatienterna också börjar motionera mera. Därför använder vi aktivitetsmätare, såsom aktivitetsarmband.”

Mjuka medel i bruk

Exempelvis i Sverige och Danmark har cancerpatienter redan i flera år fått motionsrådgivning. För ändamålet har man inrättat rehabiliteringscenter för cancerpatienter, där motion, avslappning och andra rehabiliteringsaktiviteter ingår i behandlingen.

Inom medicinen är så kallade hårdare metoder, som nya cancerläkemedel, något som läkare snabbt tillägnar sig i behandlingen av patienter. Sådana här mjukare metoder tas å sin sida inte alls emot med samma entusiasm.

”Emellertid kan vår pågående forskning, om hypotesen uppfylls, inte bara på ett relativt enkelt sätt förbättra patientens prognos, utan också livskvalitet och till exempel arbetsförmåga. Om vi lyckas ta fram ett läkemedel som minskar risken för typ bröstcancer med tjugo procent, är vi nog beredda att betala rätt mycket för det. Motion verkar kunna göra det. Den sista finishen vore då att vi med den randomiserade studien får bort de oriktiga slutledningarna i forskningen”, säger Karihtala.

Ännu för några år sedan förstod man inte att vägleda patienter till motion. Nu har kunskapen om motionens betydelse för cancerpatienter börjat sprida sig. Peeter Karihtala har hållit föreläsningar om sin forskning bland annat vid olika tillställningar som Cancerorganisationerna har ordnat. Många blir riktigt förvånade när de hör om de resultat som fysisk aktivitet för med sig.

”Den respons jag får är att man är positivt överraskad över att man kan påverka sin situation så mycket genom att motionera. Många som hela livet har arbetat på kontor och inte just alls har motionerat, undrar om det fortfarande som äldre är värt att börja röra på sig. Till det vill jag säga att det definitivt lönar sig. Och faktum är att man snabbt märker effekten i hur man mår”, uppmuntrar Karihtala.

Hurdan motion är då bra för cancerpatienter?

”För maximal nytta rekommenderas fem timmars aerob träning i veckan, typ att jogga, cykla eller åka skidor. Träning med motstånd, såsom muskelträning med hantlar eller med kroppsvikten, är bra också med tanke på andra hälsoaspekter, men redan en rask promenad är riktigt bra. Det lönar sig att prova på olika typer av motion så att man hittar något som passar en själv.”

Det är också viktigt att komma ihåg att inte vara för hård mot sig själv under behandlingarna.

”Det är bäst att inte ta för mycket stress av motionen, och mår man sämre emellanåt är det helt okej att ta paus en dag. Tanken är för övrigt inte att man ska börja springa maraton, snarare att göra något som känns bra. Ingen vävnad undgår motionens effekt och man kan vara nästan säker på att det alltid händer något som främjar hälsan någonstans i kroppen.”

Peeter Karihtala motionerar själv regelbundet. Han har märkt att motionen hjälper honom att orka med sitt arbete, både fysiskt och kognitivt.

Text: Arja-Leena Paavola
Foto: Eeva Anundi