Också spritt melanom får goda behandlingsresultat
Hudmelanomet ökar alltjämt, men behandlingarna har gått framåt med stora steg. Också med spridd sjukdom kan man ofta leva i många år.
Hudmelanomet är en av de cancerformer som ökar mest i västländerna. Nya fall diagnosticeras i Finland cirka 1800 per år. Även om melanomet är den farligaste formen av hudcancer har prognosen förbättrats avsevärt tack vare immunterapi och selektiva läkemedel.
Till mottagningen hos docenten i klinisk onkologi Micaela Hernberg styrs sådana melanompatienter vilkas sjukdom har hög återfallsrisk.
”Förekomsten av melanom ökar nog alltjämt. Befolkningen blir äldre och folk reser till soliga länder”, säger hon.
Särskilt hos oss i de nordiska länderna solbadar man fortfarande mycket enligt Hernberg, och man inser inte ännu heller vikten av måttfullhet. Till exempel i Australien har man redan länge så effektivt varnat för faran med UV-strålning att man där förstår att skydda sig.
Enligt Hernberg är det främst personer i arbetsför ålder som insjuknar i melanom. Huden i ansiktet och på handryggen minns ändå alla de timmar man tillbringat i solen genom åren, så hudcancer förekommer mycket också hos äldre.
Merparten patienter hålls emellertid numera vid liv, i motsats till hur det var förr.
”Av de patienter som har ett tunt och ytligt melanom tillfrisknar 99 procent helt. När jag började som cancerläkare var endast en fjärdedel av patienterna med spritt melanom vid liv efter ett år, nu redan nästan 80 procent.”
Efter fem år från diagnosen är cirka 90 procent av melanompatienterna vid liv.
Det lönar sig alltid att kolla sina födelsemärken
Först tycker man kanske det ser litet misstänkt ut. Man lägger märke till ett födelsemärke på huden som på något sätt har förändrats, eller som man inte tidigare har märkt överhuvudtaget. Också någon närstående kan se ett födelsemärke till exempel på ryggen dit man inte själv ser.
Man kan fotografera hudförändringar och läkaren kan bedöma hur de utvecklas. Hudläkare använder dessutom dermatoskop, ett slags ”förstoringsglas” med egen ljuskälla. Med den kan man se längre under hudens yta. Det är svårt också för läkare att med blotta ögat bedöma hur farligt ett födelsemärke är.
Ett födelsemärke som man oroar sig för lönar det sig alltid att ta bort helt och läkaren skickar den sedan vidare för undersökning.
”Det är viktigt att det skickas till patologen för undersökning”, betonar Micaela Hernberg.
Om ett födelsemärke konstateras vara ett melanom tar man bort inte endast hela födelsemärket utan också omgivande hudvävnad så mycket som är befogat beroende på melanomets tjocklek. Också stället spelar roll, till exempel i ansiktet kan man inte ta bort lika mycket vävnad som på ryggen, utan måste söka en lämplig kompromiss.
”De här operationsmarginalerna har hela tiden blivit mindre. Om melanomet är tunt, klarar man sig med mycket liten marginal.”
Återfallen har klart kunnat minskas
Melanombehandlingarna har utvecklats otroligt. Målet med behandlingen vid avancerat melanom var tidigare bara att bromsa sjukdomsförloppet. Nu med de immunologiska antikroppsbehandlingarna har man lyckats få terapisvar som räcker i flera år. Förändringen är redan nu dramatisk, men i framtiden hägrar till och med en möjlighet att helt bota spridd sjukdom med behandlingarna.
De immunologiska behandlingarna innebär att man förmår kroppens immunsystem att angripa cancercellerna.
”Med selektiva läkemedel och immunterapi har man klart lyckats minska återfallen. Vi har fått goda och långvariga terapisvar också på mycket spridda sjukdomar”, berättar Micaela Hernberg.
Melanomet var i immunterapiforskningen en föregångarcancer som man först testade nya behandlingar på och observerade att de hade avsevärt större verkan än cytostatikabehandlingarna. Försäljningstillstånd för immunologiska läkemedel utfärdades 2015.
HUS Cancercentrum och Hernbergs team har deltagit i flera immunterapistudier i ett tidigt skede.
”Många av våra patienter har haft nytta av de här behandlingarna redan i forskningsskedet innan de fick försäljningstillstånd. Jag började med de första ipilimumab-programmen redan 2008″, säger Hernberg.
Ipilimumab är det första av immunterapiläkemedlen som kunde visa en högre överlevnad för melanompatienterna. Numera kombineras det oftast med PD1-antikroppar som enligt Hernberg utgör behandlingens ryggrad.
I behandlingen av melanom är det mångprofessionella teamet av stor betydelse. Cancerläkaren, patologen, plastikkirurgen och hudläkaren samlas varje vecka för att bedöma hurdan vård patienterna behöver.
Om det i en portvaktskörtelundersökning upptäcks melanom, kommer patienten hit till oss på Cancercentret för uppföljning, säger Hernberg.
Om en sådan patient får återfall, kan det behövas ytterligare kirurgi – visserligen numera mera sällan tack vare de nya läkemedelsbehandlingarna. Vid avancerad sjukdom kan man också förminska en tumör genom läkemedelsbehandling innan den avlägsnas, eller om läkemedelsbehandlingen inte gör en metastas mindre så kan den tas bort.
Tidigare, om man fann melanom också i portvaktskörtlar, gjordes det en tömningsoperation av lymfkörtelområdet. Det gör man inte längre. Det kunde inte påvisas att det hade någon inverkan på prognosen, däremot ökade det besvären.
Sommarens hit: blockerande skyddskräm
Micaela Hernberg påminner till slut om vikten av att förebygga melanom. En alldeles vanlig sommardag kan man lätt bränna sig i solen också i Finland.
”Särskilt ska man skydda barnens känsliga hud till exempel med kläder eller så att man inte är hela dagen i solen.”
Solkrämer är nog bra, och skyddsfaktorn har också betydelse, bara man kommer ihåg att de inte skyddar hela dagen. När man köper solkräm ska man se efter att den skyddar både mot UVA- och UVB-strålning.
På apoteken finns det helt blockerande solkrämer. De är bra för att skydda de delar av huden som är mest utsatta för solen, såsom ansikte, öron eller fötter som sticker fram i sandalerna.
Text Tiina Pelkonen
Foto Tomi Westerholm
