Cytostatika
Cytostatika är läkemedel som används för att förstöra cancercellerna. Cytostatika förhindrar celldelningen, vilket gör att cancercellerna dör. Cytostatika följer med blodomloppet till hela kroppen.
Cytostatika förstärker effekten av kirurgisk behandling
Cytostatika påverkar alla celler som delar sig, även den friska vävnaden. Cancercellerna delar sig dock betydligt snabbare än normala celler, och därför är cancercellerna särskilt känsliga för cytostatika. I friska celler är deras effekt mindre. Friska celler återhämtar sig också snabbare.
I dagens läge har betydelsen av cytostatika minskat något i och med att det har utvecklats nya läkemedelsbehandlingar. Cytostatika används dock fortfarande rätt allmänt.
I dagens läge har betydelsen av cytostatika minskat något i och med att det har utvecklats nya läkemedelsbehandlingar. Cytostatika används dock fortfarande rätt allmänt.
Vid behandling av cancer använder man flera cytostatika vilkas verkningsmekanismer är olika. Vanligtvis ger man kombinationsbehandling med flera olika cytostatika. Cytostatikabehandlingens effektivitet beror bland annat på tumörtypen, tumörens storlek, tillväxthastighet och andelen celler som befinner sig i ett skede där cellen delar sig.
Ibland ges cytostatika också i form av en så kallad högintensiv behandling. Det behövs vid behandling av leukemier och vissa lymfom samt barnpatienter med hjärntumörer. Samtidigt är det nödvändigt att göra en stamcellstransplantation, eftersom högintensiv behandling med cytostatika kan totalförstöra benmärgen. Efter den högintensiva behandlingen kan benmärgens funktion återställas med hjälp av en stamcellstransplantation. Stamcellerna kan vara patientens egna eller donerade.
Genomförande av cytostatikabehandling
Val av behandlingar
Din läkare planerar behandlingen så att den passar din sjukdom. I valet beaktas
- vilken cancer du har
- var den finns i kroppen
- om den har spridit sig och i så fall var.
I valet av behandling tar läkaren också hänsyn till ditt allmänna hälsotillstånd. Din läkare behöver ta ställning till hur din kropp tål biverkningarna av vissa behandlingar.
Behandlingens längd och frekvens
Behandlingens längd och frekvens beror också på många saker:
- vilken cancer du har
- vilka läkemedel du tar
- hur cancercellerna har reagerat på behandlingarna
- biverkningarna av behandlingarna
Det är vanligt att man undersöker effekten av cytostatika redan under behandlingens gång. Om du får cytostatika efter operationen för att förstöra eventuella kvarvarande cancerceller i kroppen är det svårt att studera effekten eftersom cellerna är så små att de inte syns på bild.
Cytostatikabehandlingen väljs för dig på individuell basis utifrån den analys som utförs av en patolog. Valet påverkas av vilken typ av cancer du har och hur utbredd den är, din ålder och allmänkondition. Både typen av cytostatika och behandlingens längd varierar.
Cancerläkemedel kan ges i tablettform eller som direkt intravenöst dropp. Ibland ges läkemedlet lokalt, till exempel i lungsäcken, urinblåsan eller ryggmärgskanalen. Intravenös behandling ges vanligtvis på sjukhus, men patienten kan åka hem efter droppet. Behandlingen med cytostatika varar vanligtvis mellan 3 och 6 månader, men den kan vara kortare eller längre.
Behandlingen ges vanligtvis i 4 till 8 behandlingscykler, där varje cykel i allmänhet varar i 3 till 4 veckor. Ofta ges behandlingen under de första dagarna och resten av tiden återhämtar sig kroppen från biverkningarna. Viloperioden är utformad så att cancercellerna inte hinner återhämta sig, vilket däremot normal vävnad ofta gör. Cytostatikabehandling kräver noggrann kontroll av blodvärdena. Vanligtvis görs ett blodprov 1-2 dagar före behandlingens början. Om blodvärdena inte har återhämtat sig till en tillräcklig nivå kan behandlingen behöva skjutas upp.
Cytostatika har biverkningar. Trots biverkningarna är patientens funktionsförmåga vanligtvis god under behandlingsperioden.
Läs mer
Luoto SV
Läs artikeln
Årets cancersköterska Jennifer Björkqvist är avdelningens själ
Jennifer Björkqvist, biträdande avdelningsskötare på avdelningen för cancer- och blodsjukdomar vid Vasa centralsjukhus, har utsetts till Årets cancerskötare 2024.
Läs artikeln
Maria Teir: Jag är tacksam att Thommy fick uppleva godheten och gemenskapen
”Vår sista tid tillsammans blev kort. Thommy fick sin cancerdiagnos i juni 2024. Torsdagen den 11 juli dog han, berättar Maria Teir.
Läs artikeln
En aktiv cancerförening och generösa ålänningar
Ålänningarna är väldigt generösa. Vi känner alla någon som drabbats av cancer. Det föreningen gör syns också. Det är många som vill bidra till det här, konstaterar Gun-Mari Lindholm, styrelseordförande för Ålands Cancerförening.’
Läs artikeln
Litenheten är ibland en fördel
På Åland kan man få poliklinisk cancervård. Många får sin diagnos och behandling här, men det finns också cancersjukdomar som remitteras till ÅUCS och HUS för operation och behandlingar. Sedan kan kompletterande behandlingar fortsätta på ÅHS.
Läs artikeln
Professor Olli Lohi: inga barn ska behöva dö av cancer
Årets cancerläkare professor Olli Lohi behandlar cancersjuka barn och forskar vid Tammerfors universitet i hur akut leukemi, eller blodcancer, uppkommer hos barn. Hans mål är att inga barn ska behöva dö av cancer.
Läs artikeln
”Behandlingarna är ett litet pris att betala för att få leva”
VM-guldmedaljören och tränaren i ishockey Antti Törmänen har fått ge upp mycket på grund av cancer. Samtidigt har han lärt sig att omvärdera vad som är viktigt i livet.
”Någon lätt match har det inte varit, men kanske ändå bland det tuffaste jag har gjort”.
Samtal med en professionell person underlättar för en själv och ens vänner
När Anne Vilander, efter att nyligen ha varit på en mammografiscreening, bland posten såg ett tjockt kuvert från Terveystalo visste hon vad det handlade om. Bröstcancerfynd kunde sedan konstateras i båda brösten. Under behandlingsprocessen var det psykosociala stödet till stor hjälp.
Läs artikeln
Cancerpatienter behöver psykiskt stöd i krisens ögonblick
Vetskapen om att man är allvarligt sjuk förändrar livet och väcker svåra känslor. En ny nätterapi för cancerpatienter hjälper dem som insjuknat att hantera krisen och att anpassa sig till den nya situationen.
Läs artikeln
Jag trodde aldrig det kunde vara cancer
”Jag hade problem med magen då. Jag tänkte att jag reagerade fysiskt på den frustrerande situationen”, säger Gabi Erroll.
Läs artikelnLäs också
Årets cancersköterska Jennifer Björkqvist är avdelningens själ
Jennifer Björkqvist, biträdande avdelningsskötare på avdelningen för cancer- och blodsjukdomar vid Vasa centralsjukhus, har utsetts till Årets cancerskötare 2024.
Läs artikeln
Maria Teir: Jag är tacksam att Thommy fick uppleva godheten och gemenskapen
”Vår sista tid tillsammans blev kort. Thommy fick sin cancerdiagnos i juni 2024. Torsdagen den 11 juli dog han, berättar Maria Teir.
Läs artikeln
En aktiv cancerförening och generösa ålänningar
Ålänningarna är väldigt generösa. Vi känner alla någon som drabbats av cancer. Det föreningen gör syns också. Det är många som vill bidra till det här, konstaterar Gun-Mari Lindholm, styrelseordförande för Ålands Cancerförening.’
Läs artikeln
Litenheten är ibland en fördel
På Åland kan man få poliklinisk cancervård. Många får sin diagnos och behandling här, men det finns också cancersjukdomar som remitteras till ÅUCS och HUS för operation och behandlingar. Sedan kan kompletterande behandlingar fortsätta på ÅHS.
Läs artikeln
Professor Olli Lohi: inga barn ska behöva dö av cancer
Årets cancerläkare professor Olli Lohi behandlar cancersjuka barn och forskar vid Tammerfors universitet i hur akut leukemi, eller blodcancer, uppkommer hos barn. Hans mål är att inga barn ska behöva dö av cancer.
Läs artikeln
”Behandlingarna är ett litet pris att betala för att få leva”
VM-guldmedaljören och tränaren i ishockey Antti Törmänen har fått ge upp mycket på grund av cancer. Samtidigt har han lärt sig att omvärdera vad som är viktigt i livet.
”Någon lätt match har det inte varit, men kanske ändå bland det tuffaste jag har gjort”.
Samtal med en professionell person underlättar för en själv och ens vänner
När Anne Vilander, efter att nyligen ha varit på en mammografiscreening, bland posten såg ett tjockt kuvert från Terveystalo visste hon vad det handlade om. Bröstcancerfynd kunde sedan konstateras i båda brösten. Under behandlingsprocessen var det psykosociala stödet till stor hjälp.
Läs artikeln
Cancerpatienter behöver psykiskt stöd i krisens ögonblick
Vetskapen om att man är allvarligt sjuk förändrar livet och väcker svåra känslor. En ny nätterapi för cancerpatienter hjälper dem som insjuknat att hantera krisen och att anpassa sig till den nya situationen.
Läs artikeln
Jag trodde aldrig det kunde vara cancer
”Jag hade problem med magen då. Jag tänkte att jag reagerade fysiskt på den frustrerande situationen”, säger Gabi Erroll.
Läs artikeln
Kan en bilkrasch vara en lottovinst?
På Marika Kojos begravning ska det sjungas, ätas jordgubbstårta och tas en whiskypinne. Men den kalender där datumet ska antecknas har ännu inte tryckts.
Marika Kojos lungcancer upptäcktes vid läkarundersökningen efter en bilkrasch.