Upp med humöret, bort med grubblet
Jussi Virtanen, som har hämtat sig från pankreascancer, vill uppmana alla cancerpatienter att hålla humöret högt. Det är inte till någon hjälp att oroa sig.
Jussi Virtanen från Hyvinge, 64 år, började känna sig håglös på jobbet hösten 2018. Han orkade inte intressera sig för någonting. När han sedan gick till läkare och det togs blodprov, visade det sig att resultatet av leverproverna rörde sig på farligt hög nivå.
Tumören upptäcktes i bukspottkörteln på det stället där lever- och bukspottkörtelvätskorna flyter samman. Den blockerade matsmältningsvätskornas flöde så att matsmältningen inte fungerade som den skulle. Detta medförde olika besvär, bland annat började urinen anta en gul färg.
”Utöver skiftningen i gult fick jag en förskräcklig klåda. När man sedan på Hyvinge sjukhus tog ytterligare prover och gjorde bilddiagnostik märkte man att blockeringen fanns i bukspottkörteln, men man såg inte hurdan eller hur stor den var”, berättar Virtanen.
Magteamet på Mejlans sjukhus gjorde en ERCP-undersökning och satte in ett sju centimeters stentrör av plast. Stenten passerade tumören och gjorde det möjligt för matsmältningsvätskan att flöda. Jag kände mig genast bättre när kroppen började fungera normalt igen.
”Eftersom läkaren ansåg att det lönar sig att operera bort tumören, vare sig den är benign eller malign, fick jag plats i operationskön. Den 7 januari 2019 opererades jag.”
Vid operationen avlägsnades en del av magsäcken samt tolvfingertarmen och gallblåsan. I bukspottkörteln fann man en två centimeters malign tumör. Också alla 14 lymfkörtlar som finns runt bukspottkörteln fick stryka på foten. I sex lymfkörtlar fanns det tecken på cancer.
Virtanen hade såtillvida tur att tumören fanns inne i bukspottkörteln. Den kunde opereras bort helt. Diagnosen lydde duktalt adenocarcinom i bukspottkörteln.
Mat var fjärde timme
Operationen lyckades väl men efter att ha hämtat sig i några dagar fick Jussi Virtanen svår lunginflammation och vätska i lungsäcken. Vätskan punkterades bort men det tog en och en halv vecka innan han på riktigt började återhämta sig från lunginflammationen.
Också annars tog återhämtningen tid, eftersom det var nödvändigt att bygga om hans mage. Därför måste han fortfarande äta var fjärde timme. Om man äter något fett, måste man ta Creon-kapslar för att inte få ont i magen.
Som värsta postoperativa behandling nämner Virtanen dock kombinationsbehandlingen med Folfirinox. Behandlingen består av fyra starka läkemedelssubstanser mot vars skadliga biverkningar man får illamåendeläkemedel.
”Läkemedlet höll illamåendet borta från det behandlingen började på onsdagen ända till söndagen. När effekten sedan slutade verka kändes det alldeles hemskt veckan därpå. Jag fick den här behandlingen 12 gånger varannan vecka i ett halvår, säger han.”
På grund av den starka medicineringen smakade all mat illa. Jussi fick tvinga sig att äta för att inte gå ner för mycket i vikt. Till exempel korv har han inte kunnat äta alls, fastän han tidigare åt hur mycket korv som helst.
Jag är frisk och på gott humör, så är domningar i händer och fötter småsaker jämfört med att man har livet i behåll.
Han började få domningar i fingertopparna, handflatorna och fotbottnen.
”Jag har svårt att knäppa skjortknapparna. Domningar i fotbottnen och tårna påverkar balansen och det är besvärligt att få på sig strumpor till exempel.”
Jussi Virtanen gläder sig ändå åt att han har hämtat sig.
”Eftersom operationen och behandlingarna har gått bra, och jag är frisk och på gott humör, så är domningar i händer och fötter småsaker jämfört med att man har livet i behåll.”
Text Mirja Karlsson
Foto: Vesa Tyni
Pankreascancer
Pankreascancer är en allvarlig sjukdom som av okända skäl har blivit vanligare. I Finland konstateras årligen över 1 000 nya fall av pankreascancer.
Symtomen på pankreascancer liknar symptomen vid många andra sjukdomar och det är inte alltid det uppträder symptom i början. De vanligaste symtomen är viktminskning, smärta i övre buken, smärta i ryggen och gulskiftande hy. Det förekommer ofta också ändringar i tarmfunktionen som kan leda till diarré och illamående, ibland också kräkningar.
På grund av de obestämda symtomen upptäcks pankreascancer ofta beklagansvärt sent.
Pankreascancer opereras alltid när det är möjligt. En operation som syftar till bestående tillfrisknande görs om tumören är liten och utan metastaser. Spridning till lokala lymfkörtlar hindrar vanligtvis inte en omfattande operation. Det är dock problematiskt att endast 10–15 procent av patienterna kan opereras i en sådan omfattning att all cancervävnad kan avlägsnas.
Operativ behandling av pankreascancer är komplicerad. Det finns därför flera olika metoder av vilka man väljer den mest lämpliga för fallet i fråga.
Enbart strålbehandling kan också användas om den lokala cancern inte kan opereras.