Utkomst och beskattning

När en arbetstagare drabbas av cancer har hen rätt till lön för sjukdomstid. Hur länge arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid är beroende av villkoren för anställningsförhållandet. När arbetsgivaren inte längre betalar lön, betalar Fpa sjukdagpenning.

Sjukdagpenningen ersätter inkomstbortfall på grund av arbetsoförmåga som fortgår i högst ett år. Sjukdagpenning betalas till 16–67-åriga personer som på grund av sin sjukdom inte kan arbeta.

Du ska även uppfylla ett av följande arbetsvillkor för att kunna få sjukdagpenning.

Det innebär att du under tre månader innan du blivit arbetsoförmögen har:

– arbetat som anställd arbetstagare
– arbetat som företagare
– skött ditt hushåll
– fullgjort bevärings- eller civiltjänst
– studerat på heltid
– varit arbetslös arbetssökande eller sabbats- eller alterneringsledig.

Fpa börjar utbetala sjukdagpenning först när du utan avbrott har varit arbetsoförmögen under hela självrisktiden som omfattar dagen för insjuknandet och nio vardagar därefter. För personer med FöPL- eller LFÖPL-försäkring är självrisktiden fyra dagar. Om arbetsvillkoret inte uppfylls kan den sjuka få sjukdagpenning på grundnivå när arbetsoförmågan till följd av sjukdom varat i minst 55 dagar utan avbrott.

Maximitiden för sjukdagpenning som betalas på grund av en och samma sjukdom är vanligtvis 300 dagar och ackumuleringen räknas inom två år. Därefter kan du få sjukpenning på grund av samma sjukdom först efter att du varit arbetsförmögen i ett år. Om du däremot återgår i arbete för minst 30 dagar, men behöver vara sjukskriven på grund av samma sjukdom, till exempel en operation, kan sjukdagpenningen eventuellt förlängas med ytterligare 50 dagar.

Om din arbetsgivare betalar dig lön under sjukskrivningen, betalar Fpa din sjukdagpenning till din arbetsgivare. Man söker sjukdagpenning hos Fpa.

Sjukdagpenning (Fpa)

Partiell sjukdagpenning
Syftet med partiell sjukdagpenning är att främja att arbetstagaren kan återgå i arbete och stanna kvar i arbetslivet. Ett arrangemang med deltidsarbete och partiell sjukdagpenning är frivilligt både för arbetstagaren och arbetsgivaren. Deltidsarbetet får inte riskera personens hälsa eller återhämtning.

Du kan ansöka om partiell sjukdagpenning från Fpa. För att få den måste din arbetstid bli 40–60 procent kortare. Om du är företagare måste du förkorta din arbetstid i samma proportion.

Förutsättningen för partiell sjukdagpenning är att du varit sjukskriven i minst tio dagar (dagen för insjuknandet och nio vardagar därefter) innan du övergår till deltidsarbete.

Den partiella sjukdagpenningen är hälften av sjukdagpenningen. Om du får annan ersättning för inkomstbortfall på grund av arbetsoförmåga, dras den av den partiella sjukdagpenningen. Om din arbetsgivare betalar dig full lön medan du arbetar på deltid, betalar Fpa den partiella sjukdagpenningen till din arbetsgivare.

Förmånen utbetalas i minst 12 och högst 120 vardagar.

Partiell sjukdagpenning (Fpa)

Syftet med handikappbidrag är att underlätta vardagen och stödja personen i arbete och studier. Bidraget kan beviljas till personer som har fyllt 16 år, är bosatta i Finland och har en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning som innebär att funktionsförmågan är nedsatt under minst ett år utan avbrott.

Att funktionsförmågan är nedsatt betyder att sjukdomen eller funktionsnedsättningen försämrar personens förmåga att ta hand om sig själv eller klara av nödvändiga hushållsarbeten och arbetsuppgifter eller studier. Sjukdomen eller funktionsnedsättningen ger upphov till olägenheter, behov av handledning och tillsyn eller särskilda kostnader. De sistnämnda är till exempel vård- och läkemedelskostnader.

Handikappbidraget är graderat i tre nivåer på grund av hur mycket funktionsnedsättningen medför olägenhet och hjälpbehov. Bidraget är skattefritt. Det kan inte beviljas om personen får till exempel ålderspension eller full sjukpension. Inkomster och förmögenhet inverkar inte på bidraget.

Handikappbidraget söks hos Fpa.

Handikappbidrag (Fpa)

Om en cancerpatient inte har tillräckliga inkomster och tillgångar för att klara av dagliga nödvändiga utgifter, kan patienten ha rätt till utkomststöd som beviljas hos Fpa.

Utkomststödet är den form av utkomstskydd som kommer i sista hand. Meningen är att utkomststöd betalas tillfälligt, till exempel då personen är tvungen att vänta på primära förmåner som hen har rätt till. Stödet består av grundläggande, kompletterande och förebyggande utkomststöd.

Beslutet om utkomststöd ska ges senast inom sju vardagar från det att ansökan inkommit förutsatt att ansökan innehållit alla utredningar som behövs vid beslutsfattandet. I brådskande fall ska beslut fattas samma dag eller senast följande vardag.

Man ansöker om utkomststödet ansöks hos Fpa.

Utkomststöd (Social- och hälsovårdsministeriet, välj ”sv” för att kunna läsa texten på svenska)(öppnas i ett nytt fönster)

För den som överväger att gå i pension finns det flera olika pensionsalternativ och sätt att kombinera dessa beroende på ålder och yrkesbana. Det är bra att diskutera med den behandlande läkaren om eventuell pensionering. Till exempel socialarbetare på sjukhuset, Fpa och Pensionsskyddscentralen kan hjälpa dig med det praktiska.

Du kan få sjukpension om du är 16–65 år gammal och inte kan arbeta på grund av din sjukdom eller funktionsnedsättning. Sjukpension ersätter inkomstbortfall som förorsakas av bestående arbetsoförmåga. Sjukpension som beviljas på viss tid kallas rehabiliteringsstöd.

Du kan få partiell sjukpension (delinvalidpension), om du trots din sjukdom klarar av deltidsarbete. Partiell sjukpension som beviljas på viss tid kallas partiellt rehabiliteringsstöd.

Om du är pensionär och behöver hjälp, stöd eller tillsyn i ditt hem och i samband med vård som du får hemma, kan du ansöka om vårdbidrag från Fpa. Du kan ansöka om vårdbidrag om du i minst ett års tid lidit av nedsatt funktionsförmåga på grund av en sjukdom eller en funktionsnedsättning.

Stöd för pensionärer (Fpa)

Pension i olika livssituationer (Pensionsskyddscentralen)

Om cancersjukdomen minskar patientens inkomster betydligt, går det att justera skatteprocenten när som helst under kalenderåret. De skatteavdrag som är direkt relaterade till sjukdomen är avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga och invalidavdrag.

Om din skattebetalningsförmåga försämras avsevärt, är det bra att kontakta skatteförvaltningen och ta reda på huruvida du har rätt till avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga. Invalidavdrag beviljas om du genom din sjukdom har en bestående skada. Invaliditetsgraden bör vara minst 30 procent.

En cancerpatient kan få hushållsavdrag för bland annat hushålls-, vård- och omsorgsarbete, underhålls- och ombyggnadsarbete av bostaden samt installationsarbete av data- och informationstekniska apparater. Avdraget justeras årligen.