Smärta vid cancer
Vid cancer kan både sjukdomen och behandlingarna orsaka många olika typer av smärta. Cancersmärta är det vanligaste cancerrelaterade symtomet och det mest betydande när det gäller livskvalitet. Ungefär hälften av alla som har cancer upplever smärta.
Smärta är ett vanligt symtom
Den största delen av cancerrelaterad smärta kan hanteras med enkel och regelbunden läkemedelsbehandling.Regelbundet doserad och tillräcklig smärtförebyggande medicinering är en viktig del av cancerbehandlingen.
Smärta kan också vara ett första symtom på cancer. En fjärdedel av cancerpatienterna har smärtor redan när de får sin diagnos. Den här smärtan brukar vanligtvis kunna lindras med behandling.
Om cancern återkommer eller sprider sig är smärta ett vanligt symtom. Vid långt framskriden cancer har den största delen av patienterna smärtor. Förekomsten av smärta eller en tilltagande smärta är ändå inte nödvändigtvis ett tecken på att sjukdomen framskrider.
Det löner sig att behandla smärtan
Cancersmärta börjar vanligtvis akut och blir kronisk om den håller i sig en längre tid. Efter så gott som alla operationer förekommer akut smärta som i allmänhet enkelt kan behandlas med läkemedel eller bedövning.
När det gäller förebyggandet av följdsjukdomar som orsakas av kronisk smärta är det viktigt att patientens smärta behandlas effektivt i ett så tidigt skede som möjligt.
Hos en patient med spridd cancer förvärras i många fall smärtan i takt med att sjukdomen fortskrider. Om smärtan blir väldigt utdragen orsakar den förändringar i den normala smärtbanan, som upprätthåller smärtan trots att den ursprungliga orsaken till smärtan har försvunnit.
Smärta orsakar också frisättning av stresshormoner och många andra substanser som kan göra smärtan värre och ge andra symtom. Smärta orsakar spänning, oro, sorg och andra psykiska problem. Psykisk ångest och rädsla kan i sin tur förvärra cancersmärtan. Långvarig smärta inverkar också på sociala relationer och livskvaliteten.
Smärta hos cancerpatienter kan ha många orsaker:
Nervsmärta, eller neuropatisk smärta, är ofta skärande, brännande eller stickande. Den kan orsakas av skador på nerver eller av en tumör som trycker på nerverna. Nervsmärta kan kvarstå länge efter en operation eftersom avskurna nerver växer långsamt tillbaka.
Skelettsmärta. Cancer kan spridas till skelettet och orsaka smärta genom att förstöra ben.
Smärta som beror på vävnadsskada, eller smärta i mjukdelar. Ett exempel är ryggsmärta som orsakas av vävnadsskada i njuren. Smärtan är inte alltid lätt att lokalisera, men beskrivs ofta som skarp, krampaktig eller pulserande.
Fantomsmärta. Fantomsmärta är smärta i en kroppsdel som har avlägsnats. Detta är typiskt till exempel vid bröstcancer, om bröstet har tagits bort. En av tre kvinnor som har fått sina bröst bortopererade upplever fantomsmärta. Hälften av dem som mist en arm eller ett ben upplever fantomsmärta.
Fantomsmärta beskrivs ofta som outhärdlig. Den bakomliggande orsaken till fantomsmärta är inte helt klarlagd. Smärtan försvinner vanligen inom några månader efter operationen eller minskar åtminstone under det första året.
Personer med cancer upplever mycket sådana smärtor som inte beror på cancer, till exempel ryggsmärta och huvudvärk. Den ursprungliga smärtan kan leda till muskelkramper eller felaktig kroppshållning som i sin tur leder till smärta vid ansträngning.
Smärtlinjen för cancerpatienter
Smärtlinjen är en telefontjänst som stöder behandlingen av cancersmärta. Smärtlinjen fungerar i samarbete med Cancerorganisationerna. Sakkunniga på smärtlinjen betjänar cancerpatienter och deras anhöriga och samarbetar vid behov med andra sakkunniga inom hälsovården för att lindra smärtan som patienten upplever.
Smärtlinjen betjänar på vardagar kl. 9–12
tel. 050 369 6707.
Smärtlinjen är en del av Smärtkliniken vid HUCS.
Lue lisää kivusta ja sen hoidosta
Ta hand om dig själv
En regelbunden dygnsrytm och måltidsrytm liksom fysisk aktivitet är också nära kopplade till det psykiska välbefinnandet. Att hålla fast vid vardagsrutiner är en del av egenvården. Det viktigaste sättet för dig att påverka din återhämtning är att ta hand om dig själv under sjukdomstiden.
Läs artikeln
Behandling av cancersmärta
Målet med behandling av cancersmärta är alltid att eliminera orsaken till smärtan om det går. Ifall tumören inte kan avlägsnas kan den ofta krympas med hjälp av strålbehandling eller cytostatika.
Läs artikeln
Sväljsvårigheter
Strålbehandling mot huvud och hals skadar slemhinnorna och du kan ha svårt att svälja. Det kan hända att du bara kan äta flytande föda.
Läs artikelnAiheeseen liittyviä sisältöjä
Årets cancersköterska Jennifer Björkqvist är avdelningens själ
Jennifer Björkqvist, biträdande avdelningsskötare på avdelningen för cancer- och blodsjukdomar vid Vasa centralsjukhus, har utsetts till Årets cancerskötare 2024.
Läs artikeln
Maria Teir: Jag är tacksam att Thommy fick uppleva godheten och gemenskapen
”Vår sista tid tillsammans blev kort. Thommy fick sin cancerdiagnos i juni 2024. Torsdagen den 11 juli dog han, berättar Maria Teir.
Läs artikeln
En aktiv cancerförening och generösa ålänningar
Ålänningarna är väldigt generösa. Vi känner alla någon som drabbats av cancer. Det föreningen gör syns också. Det är många som vill bidra till det här, konstaterar Gun-Mari Lindholm, styrelseordförande för Ålands Cancerförening.’
Läs artikeln
Litenheten är ibland en fördel
På Åland kan man få poliklinisk cancervård. Många får sin diagnos och behandling här, men det finns också cancersjukdomar som remitteras till ÅUCS och HUS för operation och behandlingar. Sedan kan kompletterande behandlingar fortsätta på ÅHS.
Läs artikeln
Professor Olli Lohi: inga barn ska behöva dö av cancer
Årets cancerläkare professor Olli Lohi behandlar cancersjuka barn och forskar vid Tammerfors universitet i hur akut leukemi, eller blodcancer, uppkommer hos barn. Hans mål är att inga barn ska behöva dö av cancer.
Läs artikeln
”Behandlingarna är ett litet pris att betala för att få leva”
VM-guldmedaljören och tränaren i ishockey Antti Törmänen har fått ge upp mycket på grund av cancer. Samtidigt har han lärt sig att omvärdera vad som är viktigt i livet.
”Någon lätt match har det inte varit, men kanske ändå bland det tuffaste jag har gjort”.
Samtal med en professionell person underlättar för en själv och ens vänner
När Anne Vilander, efter att nyligen ha varit på en mammografiscreening, bland posten såg ett tjockt kuvert från Terveystalo visste hon vad det handlade om. Bröstcancerfynd kunde sedan konstateras i båda brösten. Under behandlingsprocessen var det psykosociala stödet till stor hjälp.
Läs artikeln
Cancerpatienter behöver psykiskt stöd i krisens ögonblick
Vetskapen om att man är allvarligt sjuk förändrar livet och väcker svåra känslor. En ny nätterapi för cancerpatienter hjälper dem som insjuknat att hantera krisen och att anpassa sig till den nya situationen.
Läs artikeln
Jag trodde aldrig det kunde vara cancer
”Jag hade problem med magen då. Jag tänkte att jag reagerade fysiskt på den frustrerande situationen”, säger Gabi Erroll.
Läs artikeln
Kan en bilkrasch vara en lottovinst?
På Marika Kojos begravning ska det sjungas, ätas jordgubbstårta och tas en whiskypinne. Men den kalender där datumet ska antecknas har ännu inte tryckts.
Marika Kojos lungcancer upptäcktes vid läkarundersökningen efter en bilkrasch.