tabletteja

Behandling av cancersmärta

Målet med behandling av cancersmärta är alltid att eliminera orsaken till smärtan om det går. Ifall tumören inte kan avlägsnas kan den ofta krympas med hjälp av strålbehandling eller cytostatika.

Om man inte kan åtgärda orsaken till smärtan ska fokus ligga på en så effektiv smärtlindring som möjligt. Behandlingen ska vara så enkel och smidig som möjligt. I dag kan nästan alla läkemedel tas genom munnen lika effektivt som med spruta.


Cancersmärta kan behandlas med

  • läkemedel: antiinflammatoriska läkemedel, opioider, tilläggsläkemedel
  • speciella tekniker: smärtpumpar, katetrar och långtidsverkande anestesi, neurokirurgiska metoder, elektrisk stimulering, strålbehandling och cytostatika
  • andra metoder: smärthanteringstekniker och avslappning, hjälpmedel, fysioterapi/rehabilitering, huskurer

Modell med tre nivåer

Ju svårare smärtan är, desto mer läkemedel behövs det. Förutom läkemedel används andra metoder som anestesi och kirurgi för att behandla svår smärta. Trestegsmodellen har utvecklats av WHO och används över hela världen.

Om cancersmärtan inte försvinner med hjälp av antiinflammatoriska läkemedel eller paracetamol kan läkaren ordinera en opioid som används tillsammans med dem. Opioider är en läkemedelsgrupp som ofta används för att behandla cancersmärta. Opioider lindrar smärtan som uppstår när en cancertumör skadar vävnaden.

Morfin och andra starka opioider är effektiva när det gäller lindring av cancersmärta. Starka opioider som används för att behandla cancersmärta är morfin, oxikodon, fentanyl, metadon och hydromorfon.

Det tar ofta tid att hitta ett lämpligt smärtstillande medel

Om smärtan är långvarig behandlas den med läkemedel som tas regelbundet. Det är vanligt att börja med en lägre dos och sedan gradvis öka dosen. Det kan ta dagar, till och med veckor, innan läkemedlet fungerar som det ska.

Det smärtstillande läkemedlet ska tas vid samma tidpunkt varje dag. På så sätt förblir effekten stabil. Kontrollera anvisningen för att se om du ska ta läkemedlet tillsammans med mat eller på tom mage.

Vid behandling av cancersmärta behöver man alltid vara beredd på så kallad genombrottssmärta. Det görs genom att man parallellt med ett långtidsverkande läkemedel inleder behandling med samma läkemedel i en snabbverkande form. Med detta läkemedel kan patienten ”lappa ihop” smärtattacker som uppstår trots den regelbundna medicineringen. Om patienten behöver ett genombrottssmärtmedel flera gånger om dagen ökar man dosen av det långverkande läkemedlet.

Det kan förekomma biverkningar av smärtstillande läkemedel, men de går ofta över efter en tid.  Förstoppning är en typisk biverkning av opioider, men det kan behandlas effektivt med läkemedel. Illamående och trötthet är också ganska vanliga biverkningar och drabbar 10–30 procent i början av opioidbehandlingen, men de brukar avta med tiden.

Om du reser utomlands ska du ha med dig dina läkemedel i sina förpackningar samt utskrifter av dina elektroniska recept. Vissa smärtstillande medel kan klassificeras som narkotika och omfattas av strängare restriktioner.

Bedömning av smärta

Att bedöma smärta är viktigt för att hitta rätt behandling. Du kommer i allmänhet att få frågor om följande saker:

  1. Var sitter smärtan? På ett eller fler ställen?
  2. Är smärtan molande, stickande, utstrålande?
  3. När känner du smärtan? Är den konstant eller går den i vågor?
  4. Hur svår är smärtan?
  5. Vad förvärrar eller minskar smärtan?
  6. Lindras smärtan av läkemedel, i så fall hur mycket och hur lång tid?
  7. Hur mycket stör smärtan det dagliga livet och sömnen? Påverkar smärtan ditt humör?

För att uppskatta smärtans svårighetsgrad används ofta en skala med ingen smärta i ena änden och outhärdlig smärta i den andra. Den kan också beskrivas med talen 1–10.

Smärtlinjen för cancerpatienter

Smärtlinjen är en telefontjänst som stöder behandlingen av cancersmärta. Smärtlinjen fungerar i samarbete med Cancerorganisationerna. Sakkunniga på smärtlinjen betjänar cancerpatienter och deras anhöriga och samarbetar vid behov med andra sakkunniga inom hälsovården för att lindra smärtan som patienten upplever.

Smärtlinjen betjänar på vardagar kl. 9–12

tel. 050 369 6707.

Smärtlinjen är en del av Smärtkliniken vid HUCS.

Läs mer om smärta

Smärta vid cancer

Vid cancer kan både sjukdomen och behandlingarna orsaka många olika typer av smärta. Cancersmärta är det vanligaste cancerrelaterade symtomet och det mest betydande när det gäller livskvalitet. Ungefär hälften av alla som har cancer upplever smärta.

Läs artikeln

Palliativ vård och vård i livets slutskede

Syftet med palliativ vård är att lindra symtomen och förbättra livskvaliteten för patienten.

Läs artikeln

Kronisk cancer

Cancer kan inte alltid botas, men spridningen av sjukdomen kan stoppas eller saktas av. Då säger man att cancern blivit kronisk. Kronisk cancer kan utvecklas mycket långsamt eller förbli oförändrad.

Läs artikeln

Aiheeseen liittyviä sisältöjä

Tidningen Cancer | 2025

Årets cancersköterska Jennifer Björkqvist är avdelningens själ

Jennifer Björkqvist, biträdande avdelningsskötare på avdelningen för cancer- och blodsjukdomar vid Vasa centralsjukhus, har utsetts till Årets cancerskötare 2024.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2025

Maria Teir: Jag är tacksam att Thommy fick uppleva godheten och gemenskapen

”Vår sista tid tillsammans blev kort. Thommy fick sin cancerdiagnos i juni 2024. Torsdagen den 11 juli dog han, berättar Maria Teir.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2025

En aktiv cancerförening och generösa ålänningar

Ålänningarna är väldigt generösa. Vi känner alla någon som drabbats av cancer. Det föreningen gör syns också. Det är många som vill bidra till det här, konstaterar Gun-Mari Lindholm, styrelseordförande för Ålands Cancerförening.’

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2025

Litenheten är ibland en fördel

På Åland kan man få poliklinisk cancervård. Många får sin diagnos och behandling här, men det finns också cancersjukdomar som remitteras till ÅUCS och HUS för operation och behandlingar. Sedan kan kompletterande behandlingar fortsätta på ÅHS.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2025

Professor Olli Lohi: inga barn ska behöva dö av cancer

Årets cancerläkare professor Olli Lohi behandlar cancersjuka barn och forskar vid Tammerfors universitet i hur akut leukemi, eller blodcancer, uppkommer hos barn. Hans mål är att inga barn ska behöva dö av cancer.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2025

”Behandlingarna är ett litet pris att betala för att få leva”

VM-guldmedaljören och tränaren i ishockey Antti Törmänen har fått ge upp mycket på grund av cancer. Samtidigt har han lärt sig att omvärdera vad som är viktigt i livet.
”Någon lätt match har det inte varit, men kanske ändå bland det tuffaste jag har gjort”.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Samtal med en professionell person underlättar för en själv och ens vänner

När Anne Vilander, efter att nyligen ha varit på en mammografiscreening, bland posten såg ett tjockt kuvert från Terveystalo visste hon vad det handlade om. Bröstcancerfynd kunde sedan konstateras i båda brösten. Under behandlingsprocessen var det psykosociala stödet till stor hjälp.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Cancerpatienter behöver psykiskt stöd i krisens ögonblick

Vetskapen om att man är allvarligt sjuk förändrar livet och väcker svåra känslor. En ny nätterapi för cancerpatienter hjälper dem som insjuknat att hantera krisen och att anpassa sig till den nya situationen.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Jag trodde aldrig det kunde vara cancer

”Jag hade problem med magen då. Jag tänkte att jag reagerade fysiskt på den frustrerande situationen”, säger Gabi Erroll.

Läs artikeln
Tidningen Cancer | 2024

Kan en bilkrasch vara en lottovinst?

På Marika Kojos begravning ska det sjungas, ätas jordgubbstårta och tas en whiskypinne. Men den kalender där datumet ska antecknas har ännu inte tryckts.
Marika Kojos lungcancer upptäcktes vid läkarundersökningen efter en bilkrasch.

Läs artikeln