Vi har en arbetsdryg höst framför oss
Välfärdsområdena har inlett sin verksamhet med följden att hälso- och sjukvården samt socialväsendet ordnas på ett annat sätt än förut. Inom Cancerorganisationerna har vi hållit ett vakande öga på situationen.
När det gäller cancervård och diagnostik har de viktigaste funktionerna inom specialsjukvården i huvudsak fortsatt som förut.
Vissa svårigheter har det uppstått i överföringen av screeningarna från kommunerna till välfärdsområdena. Informationsgången till välfärdsområdena har också varit krävande på grund av alla ändrade telefonnummer och webbplatser. Likaså har det skett många byten av ansvariga personer i olika organisationer.
När det gäller cancervården verkar integreringen av primärvården i välfärdsområdena fortfarande inte vara slutförd. Strävan är att ta fram ett nytt koncept för den tredje sektorn, såsom för våra regionala cancerföreningar. Det tidigare samarbetet inom många kommuner fungerar inte längre enligt gammal modell eftersom det sker ändringar i fråga om ansvar och betalare.
Vår befolkning åldras snabbt, vilket på många sätt påverkar förekomsten av cancer. Framför allt ökar antalet cancerpatienter över 75 år. Äldre cancerpatienter har ofta flera andra sjukdomar utöver cancern. Det har stor betydelse för vilken typ av behandlingar och stöd som då behövs.
Vi måste därför fundera på och pröva oss fram med hur Cancerorganisationerna bättre kan hjälpa till med förmodat mindre offentliga resurser. Här finns det utrymme och behov för kamratstöd och för våra aktörer över hela landet. Vi behöver fler lättanvända digitala hjälpmedel, men definitivt också mer möten mellan människor och personlig service. Många människor återhämtar sig väl efter cancer, vilket gör att de kan leva ett gott liv som aktiva samhällsmedlemmar. Många som tillfrisknat är därför ovärderliga som kamratstöd för andra cancerdrabbade och som informationskällor för de professionella inom cancervården i syfte att förbättra cancervården.
Cancervården i Finland är effektiv jämförd med de andra nordiska länderna. Hos oss kostar cancerbehandlingar i genomsnitt 35 000 euro. Förra året ökade kostnaderna för cancerbehandlingar med sex procent. Tack vare framsteg inom läkemedelsbehandlingar och andra behandlingar är behovet av sjukhusvård mindre än tidigare. De ökade kostnaderna förklaras till stor del av nya läkemedel, vilket innebär att det finns ett behov av att uttryckligen få fram effektiva och välfungerande nya läkemedel vid sidan av de gamla.
Att insjukna i cancer medför större utgifter. För många sjuka kommer det som en överraskning. En enkät som Cancerstiftelsen gjorde 2022 visade att 75 % av cancerpatienterna inte hade fått någon rådgivning i ekonomiska frågor. Ofta har familjerna inte resurser att själva ta reda på vilket stöd och vilken hjälp som finns att tillgå. Den ekonomiska situationen har till följd av sjukdomen försämrats för 86 % av ca
När det gäller cancervård och diagnostik har de viktigaste funktionerna inom specialsjukvården i huvudsak fortsatt som förut.
Vissa svårigheter har det uppstått i överföringen av screeningarna från kommunerna till välfärdsområdena. Informationsgången till välfärdsområdena har också varit krävande på grund av alla ändrade telefonnummer och webbplatser. Likaså har det skett många byten av ansvariga personer i olika organisationer.
När det gäller cancervården verkar integreringen av primärvården i välfärdsområdena fortfarande inte vara slutförd. Strävan är att ta fram ett nytt koncept för den tredje sektorn, såsom för våra regionala cancerföreningar. Det tidigare samarbetet inom många kommuner fungerar inte längre enligt gammal modell eftersom det sker ändringar i fråga om ansvar och betalare.
Vår befolkning åldras snabbt, vilket på många sätt påverkar förekomsten av cancer. Framför allt ökar antalet cancerpatienter över 75 år. Äldre cancerpatienter har ofta flera andra sjukdomar utöver cancern. Det har stor betydelse för vilken typ av behandlingar och stöd som då behövs.
Vi måste därför fundera på och pröva oss fram med hur Cancerorganisationerna bättre kan hjälpa till med förmodat mindre offentliga resurser. Här finns det utrymme och behov för kamratstöd och för våra aktörer över hela landet. Vi behöver fler lättanvända digitala hjälpmedel, men definitivt också mer möten mellan människor och personlig service. Många människor återhämtar sig väl efter cancer, vilket gör att de kan leva ett gott liv som aktiva samhällsmedlemmar. Många som tillfrisknat är därför ovärderliga som kamratstöd för andra cancerdrabbade och som informationskällor för de professionella inom cancervården i syfte att förbättra cancervården.
Cancervården i Finland är effektiv jämförd med de andra nordiska länderna. Hos oss kostar cancerbehandlingar i genomsnitt 35 000 euro. Förra året ökade kostnaderna för cancerbehandlingar med sex procent. Tack vare framsteg inom läkemedelsbehandlingar och andra behandlingar är behovet av sjukhusvård mindre än tidigare. De ökade kostnaderna förklaras till stor del av nya läkemedel, vilket innebär att det finns ett behov av att uttryckligen få fram effektiva och välfungerande nya läkemedel vid sidan av de gamla.
Att insjukna i cancer medför större utgifter. För många sjuka kommer det som en överraskning. En enkät som Cancerstiftelsen gjorde 2022 visade att 75 % av cancerpatienterna inte hade fått någon rådgivning i ekonomiska frågor. Ofta har familjerna inte resurser att själva ta reda på vilket stöd och vilken hjälp som finns att tillgå. Den ekonomiska situationen har till följd av sjukdomen försämrats för 86 % av cancerpatienterna, och hos 55 % i betydande grad. Av patienterna har 72 % tvingats spara in på sådant som är viktigt för dem, och upp till 44 % har fått knappa in på grundläggande behov som mat och medicin.
Inför riksdagsvalet lobbade vi hårt för att Finland äntligen skulle få en nationell cancerstrategi. Tyvärr finns det ingen skrivning om detta i det nya regeringsprogrammet. Vi fortsätter bereda strategin och arbetar med många specifika cancerfrågor.
ncerpatienterna, och hos 55 % i betydande grad. Av patienterna har 72 % tvingats spara in på sådant som är viktigt för dem, och upp till 44 % har fått knappa in på grundläggande behov som mat och medicin.
Inför riksdagsvalet lobbade vi hårt för att Finland äntligen skulle få en nationell cancerstrategi. Tyvärr finns det ingen skrivning om detta i det nya regeringsprogrammet. Vi fortsätter bereda strategin och arbetar med många specifika cancerfrågor.