Ärftlighet och cancer
För närvarande uppskattar man att endast en av tio cancerformer är kopplade till ärftlighet. Även om man ofta talar om ärftlig cancer är sjukdomen inte ärftlig, man ärver endast anlaget som ökar risken för cancer.
Är min cancer ärftlig?
- För närvarande uppskattar man att endast en av tio cancerformer är kopplade till ärftlighet (CRUK 5 %). Även om man ofta talar om ärftlig cancer är sjukdomen inte ärftlig, man ärver endast anlaget som ökar risken för cancer. De flesta cancerformer är inte förknippade med ärftliga genförändringar (mutationer).
- Om du har ärvt en mutation ökar det risken för att du ska utveckla vissa cancerformer. Vissa mutationer ökar risken för att utveckla fler än en cancerform.
- Mutationer i generna BRCA1 och BRCA2 ökar risken för bröstcancer, äggstockscancer, bukspottkörtelcancer och prostatacancer.
Cancer är en vanlig sjukdom och i nästan varje släkt finns flera personer som drabbats av cancer. Det här betyder inte att din släkt har en ärftligt ökad risk för cancer. Ifall flera nära släktingar på samma sida av familjen har haft samma cancerform kan det finnas skäl att misstänka ärftlighet.
Varför lönar det sig att undersöka genförändringar?
Om det visar sig att du har en genförändring är det bra att låta testa nära släktingar, som till exempel dina barn. Genförändringen förs inte vidare till alla i släkten, så först när du testas får du veta om du ärvt den.
Om det visar sig att du har en genetisk förändring kommer du att följas upp och undersökas, till exempel vartannat år. Om du skulle få cancer innebär detta att den skulle upptäckas tidigt, vilket gör den lättare att behandla och ger dig en bättre prognos. I vissa fall, om risken för att utveckla bröstcancer är mycket hög, kan du istället för uppföljning välja att operera bort brösten, alltså genomgå en mastektomi.
En koloskopi för att följa upp tarmcancer avlägsnar förändringar som ännu inte har utvecklats till cancer. Ibland behandlas ärftlig cancer också annorlunda än andra typer av cancer.
Hur känner man igen ärftlig cancer?
Ärftligt ökad risk för cancer identifieras genom att en person utvecklar cancer vid ovanligt ung ålder eller har många nära släktingar med samma cancerform.
Det finns olika typer av genförändringar som kan orsaka cancer. Vissa sällsynta mutationer medför en hög risk för att utveckla sjukdomen, medan andra ökar risken endast måttligt eller lite.
I dag känner man till en del, men inte alla, av de genförändringar som ökar risken för att utveckla cancer. Många gener undersöks för närvarande.
Går det att upptäcka cancer med hjälp av genetisk testning?
Cancer kan inte upptäckas med hjälp av gentester, men i dag kan de identifiera vissa av de genförändringar som gör att en person har en ärftligt ökad risk för cancer.
Det finns fortfarande inget enkelt test för att testa alla dem som är intresserade av sina arvsanlag. Genetisk testning används endast när det finns tydliga bevis på en ärftligt ökad risk för cancer.
Om du funderar på ifall du har en ärftligt ökad risk för cancer kan det utredas på Cancerorganisationernas genetiska rådgivning.
Genetisk rådgivning
Om du är orolig för om din cancer är ärftlig kan du kontakta Cancerorganisationernas genetiska rådgivning. Du kan få genetisk rådgivning antingen via den nationella hjälplinjen eller från din regionala cancerförening. Genetisk rådgivning ges av utbildade sjukskötare. Rådgivningen ges både på plats och per telefon.
Kontaktuppgifter till regionala cancerföreningar
Om du tror att det finns risk för ärftlig cancer i din släkt får du fylla i en en blankett med förhandsuppgifter. Där finns frågor om vilka cancerformer nära släktingar till dig haft och i vilken ålder de insjuknade.
Därefter bokas en tid för att diskutera ditt släktträd, som sammanställts av en sjukskötare och som visar din risk för ärftlig cancer. Minna Pöyhönen som är vår sakkunnigläkare i cancergenetik, gör en bedömning av om du behöver ytterligare undersökningar. Eventuella ytterligare undersökningar görs på universitetssjukhuset inom ditt område.
Lisätietoa henkilötietojesi käsittelystä syövän perinnöllisyysneuvonnassa
Perinnölliset syövät
Cancer och fertilitet
Cancerbehandlingarna kan påverka den insjuknades fertilitet. Vid behandlingarna eftersträvar man att bevara fertiliteten, men det är inte alltid möjligt.
Läs artikeln
Ärftlig bröstcancer
Enligt vad vi vet i dag är cirka 10 procent av bröstcancerfallen ärftliga. De mest kända högriskgenerna för ärftlig bröst- och äggstockscancer är BRCA1 och BRCA2.
Läs artikeln
Ärftlig tarmcancer
I cirka 5 % av fallen av tarmacancer finns det en underliggande ärftligt ökad risk för att utveckla sjukdomen. Vanligast är Lynchs syndrom.
Läs artikelnOnko sinulla kysyttävää perinnöllisestä syövästä tai kaipaatko vertaistukea?
Sinua voisi myös kiinnostaa
Årets cancersköterska Jennifer Björkqvist är avdelningens själ
Jennifer Björkqvist, biträdande avdelningsskötare på avdelningen för cancer- och blodsjukdomar vid Vasa centralsjukhus, har utsetts till Årets cancerskötare 2024.
Läs artikeln
Maria Teir: Jag är tacksam att Thommy fick uppleva godheten och gemenskapen
”Vår sista tid tillsammans blev kort. Thommy fick sin cancerdiagnos i juni 2024. Torsdagen den 11 juli dog han, berättar Maria Teir.
Läs artikeln
En aktiv cancerförening och generösa ålänningar
Ålänningarna är väldigt generösa. Vi känner alla någon som drabbats av cancer. Det föreningen gör syns också. Det är många som vill bidra till det här, konstaterar Gun-Mari Lindholm, styrelseordförande för Ålands Cancerförening.’
Läs artikeln
Litenheten är ibland en fördel
På Åland kan man få poliklinisk cancervård. Många får sin diagnos och behandling här, men det finns också cancersjukdomar som remitteras till ÅUCS och HUS för operation och behandlingar. Sedan kan kompletterande behandlingar fortsätta på ÅHS.
Läs artikeln
Professor Olli Lohi: inga barn ska behöva dö av cancer
Årets cancerläkare professor Olli Lohi behandlar cancersjuka barn och forskar vid Tammerfors universitet i hur akut leukemi, eller blodcancer, uppkommer hos barn. Hans mål är att inga barn ska behöva dö av cancer.
Läs artikeln
”Behandlingarna är ett litet pris att betala för att få leva”
VM-guldmedaljören och tränaren i ishockey Antti Törmänen har fått ge upp mycket på grund av cancer. Samtidigt har han lärt sig att omvärdera vad som är viktigt i livet.
”Någon lätt match har det inte varit, men kanske ändå bland det tuffaste jag har gjort”.
Samtal med en professionell person underlättar för en själv och ens vänner
När Anne Vilander, efter att nyligen ha varit på en mammografiscreening, bland posten såg ett tjockt kuvert från Terveystalo visste hon vad det handlade om. Bröstcancerfynd kunde sedan konstateras i båda brösten. Under behandlingsprocessen var det psykosociala stödet till stor hjälp.
Läs artikeln
Cancerpatienter behöver psykiskt stöd i krisens ögonblick
Vetskapen om att man är allvarligt sjuk förändrar livet och väcker svåra känslor. En ny nätterapi för cancerpatienter hjälper dem som insjuknat att hantera krisen och att anpassa sig till den nya situationen.
Läs artikeln
Jag trodde aldrig det kunde vara cancer
”Jag hade problem med magen då. Jag tänkte att jag reagerade fysiskt på den frustrerande situationen”, säger Gabi Erroll.
Läs artikeln
Kan en bilkrasch vara en lottovinst?
På Marika Kojos begravning ska det sjungas, ätas jordgubbstårta och tas en whiskypinne. Men den kalender där datumet ska antecknas har ännu inte tryckts.
Marika Kojos lungcancer upptäcktes vid läkarundersökningen efter en bilkrasch.