Screeningen upptäcker cancer eller förstadier till cancer

Alla mammografier eller Pap-test är inte screeningar. En screening är en process som utformas av Finlands Cancerregister tillsammans med nationella expertgrupper.

I processen övervägs det noga vilka åldrar det är skäl att screena, med vilka intervall, med vilken typ av test och vad som ska hända efter testet, om något hittas.  En screening måste minska antalet dödsfall i en specifik typ av cancer. Målet är att upptäcka cancern i ett tidigt skede – eller innan den har utvecklats till egentlig cancer. Då är den lättare att behandla och sannolikheten för att den sjuka ska dö i cancer mindre.

När ett screeningprogram införs hittas det i början många fall som behöver remitteras för vidare undersökning. När programmet har fortgått i flera år kommer redan tidigare undersökta åldersgrupper på nytt för screening och då minskar antalet personer som behöver remitteras vidare.

Ett screeningprogram inleds alltid som en vetenskaplig studie för att säkerställa att ett visst test fungerar och att åldersgruppen och screeningintervallet är korrekt. Experter från Finlands Cancerregisters massundersökningsregister följer och studerar kontinuerligt screeningarnas effektivitet. Ibland kommer de fram till att en screening kan effektiveras genom att kalla också litet äldre eller yngre åldersgrupper till screeningen.  Sedan kan man då föreslå en lagändring för att utvidga åldersgrupperna.

Vad är bra att veta om ens egen screeningprocess?

I kallelsen ombeds du infinna dig till screening på ett visst datum. Om den föreslagna tiden inte passar, är det vanligtvis lätt att byta tid på nätet. Välfärdsområdena konkurrensutsätter screeningplatserna och de ansvarar alltså för att platsen är rimligt lätt att nå för kunderna.

När du har deltagit i en screening får du testresultatet hemskickat. Då får du veta om du lugnt kan vänta till nästa kallelse om två eller fem år, eller om du behöver genomgå ytterligare undersökningar.

Om det upptäcks något misstänkt i provet, kallas du till ytterligare undersökningar.

Även om screeningen är utformad för att så effektivt som möjligt hitta den cancer som screenas, kan man inte utgå från att den helt skyddar mot cancer. Har du symtom är det alltid skäl att uppsöka läkare för undersökning, även om du har varit på screening.

Hittas ett förstadium förebyggs livmoderhalscancer

Alla kvinnor i åldern 30–65 år kallas till screening för livmoderhalscancer vart femte år. I HUS-området och i delar av Satakunta screenas även 25-åringar.

Screeningen för livmoderhalscancer är specifikt inriktad på att upptäcka förstadier till cancer. Vid screeningen tas det prov för både HPV- och Pap-testet. Skötaren samlar in celler från livmoderhalsens yta och livmoderhalskanalen med en liten borste eller spatel, vilket kan kännas som ett lätt nyp.

HPV-testet har ersatt det traditionella Pap-testet eftersom det lättare upptäcker högriskpapillomvirus (Human Papilloma Virus eller HPV) som gör kvinnor mottagliga för förstadier till cancer. I cellprovet från livmoderhalsen som tagits med hjälp av HPV-testet letar man efter genetiskt material, dvs. DNA, av människans papillomvirus.

Om man får ett positivt resultat av HPV-testet, analyseras även Pap-testet och därefter beslutar man om ytterligare åtgärder.

Vissa kommuner testar ett system där kvinnor själva kan ta HPV-provet hemma. Studier visar att denna möjlighet ökar antalet personer som deltar i screening.

HPV-vaccinprogrammet har pågått i över tio år och det minskar stegvis förekomsten av HPV i befolkningen. Vaccinet ska skydda mot HPV-smitta och då behöver kommande generationer inte screenas lika ofta. Det forskas aktivt i frågan och beslut fattas utifrån forskningsresultaten.

Ungefär 5,5 procent får kallelse till en upprepad undersökning före följande kallelse till screening. Av de screenade remitteras 1,2 procent till vidare undersökningar, vilket vanligtvis innebär kolposkopi, dvs. endoskopisk undersökning av livmoderhalsen.

Förstadier till cancer kan avlägsnas under undersökningen. Varje år upptäcks 1500–1700 allvarliga förstadieförändringar eller cancer hos dem som testas i screeningprogrammet. Av dessa är 30–50 cancer.  Så gott som alla kan botas effektivt.

Tack vare screening för livmoderhalscancer kan årligen dryga 250 dödsfall i cancer undvikas. Förekomsten av livmoderhalscancer i Finland har minskat med nästan 70 procent jämfört med tiden innan screeningen inleddes.

Bröstcancer upptäcks tidigare genom screening

Alla kvinnor i åldern 50–69 år får vartannat år en kallelse till screening för bröstcancer, dvs. till mammografiundersökning. Målet är att utvidga screeningåldern till 46–74 år.

Vid mammografi pressas bröstet platt mellan två glasplattor och avbildas. Två radiologer analyserar bilderna.

Syftet med screening är att hitta bröstcancer i ett tidigt skede, när ännu inga symtom uppträder och man vanligtvis inte kan känna tumören med handen. Oftast har cancern då ännu inte spridit sig till lymfkörtlarna eller andra delar av kroppen. I det fallet kan sjukdomen hos en stor del av de insjuknade botas.

Färre än tre procent av dem som gått på mammografi kallas till vidare undersökningar, och av dem upptäcks bröstcancer hos ungefär en av fem.

Vid screening hittas cirka 1600 fall av bröstcancer per år. Allt som allt insjuknar årligen ungefär 5000 kvinnor i bröstcancer. Cirka hälften av fallen upptäcks hos kvinnor som är yngre eller äldre än screeningåldern. En tredjedel av cancerfallen hos kvinnor i screeningåldern upptäcks mellan screeningarna. Hos vissa utvecklas cancern snabbt och har därför inte synts på bilderna.

Det är ändå inte skäl att screena kvinnor varje år, eftersom både fördelar och nackdelar måste beaktas när man överväger lämpligt intervall. För närvarande forskas det i möjligheten att identifiera och oftare undersöka kvinnor som har en högre risk än genomsnittet att utveckla bröstcancer.

Bröstcancer som upptäcks tidigt, innan symtom uppträder och någon knöl känns när man trycker lätt, kan i de flesta fall botas effektivt.

Bröstcancerscreeningen minskar dödligheten i bröstcancer med cirka 33 procent hos kvinnor som deltar i screening.

I screeningtestet för tarmcancer letar man efter blod

Personer i åldern 56–74 år kallas vartannat år till screening för tarmcancer. Screeningen inleddes 2022 och kommer att utvidgas till att omfatta hela åldersgruppen senast 2031. I år screenas personer i åldern 60–72 år.

Den som screenas får hem en förpackning med posten som innehåller instruktioner och hjälpmedel för ett avföringsprov. Det medföljer också ett returkuvert för att skicka provet för analys.

Provet testas för dolt blod. Tarmcancer ger ofta inga symtom förrän den har utvecklats till ett avancerat stadium, men blöder utan att det märks.

Syftet med screeningen är att upptäcka cancer och dess förstadier i ett tidigt skede, när de är lättare att behandla. Cirka 4,5 procent av dem som skickar in prover visar sig ha blod i avföringen och kallas till ytterligare undersökning.

Vid en kolonoskopi kan förstadier till tarmcancer avlägsnas och förhindra dem från att utvecklas till cancer. Om en egentlig cancer upptäcks, är den ofta i ett tidigt stadium och lättare att behandla.

Screening av tarmcancer har konstaterats minska dödligheten i tarmcancer. Det finns ännu inga resultat från Finland, eftersom screeningarna har gjorts så kort tid, men studier på andra håll visar en minskning av dödligheten med 10–40 procent.

Nya screeningmetoder undersöks

Det har länge forskats i screening för prostatacancer, men den har inte inkluderats i screeningprogrammet, trots att screening baserad på PSA-test minskar dödligheten. Problemet är att det vid screening också upptäcks ett väldigt stort antal godartade tumörer som inte hade krävt någon som helst behandling. De växer långsamt och skulle inte ha orsakat bärarna några problem under deras livstid. Forskningen går vidare för att ta reda på hur man kan skilja aggressiva cancerformer från godartade.

Pilotprojekt för lungcancerscreening i Finland

Två av tre långvariga rökare insjuknar i lungcancer. EU rekommenderar att screening för lungcancer påbörjas i form av en studie för långvariga rökare. I Finland påbörjades screeningundersökning för lungcancer i januari.

Personer från Nyland, Birkaland, Österbotten, Norra Österbotten och Egentliga Finland i åldern 50–74 år som har rökt länge kan ansöka om att delta i pilotprogrammet.

Lungcancer screenas med en lungröntgenbild där man letar efter cancer. Samtidigt undersöks också olika sätt att stödja dem som deltar i studien att sluta röka.

Till skillnad från andra cancerscreeningprogram i Finland kan det vid lungcancerscreening inte skickas personliga kallelser till målgruppen. Lång historia av rökning framgår inte ur registren, så de som hör till riskgruppen måste alltså själva anmäla sig till studien.

Screenas det framöver för flera cancerformer med ett enda test?

För närvarande forskas det på olika tester som kan upptäcka flera cancerformer. Sådana tester finns redan, men de används inte i något land för screening. De testerna letar efter tecken på cancer i blod, urin eller saliv, till exempel DNA-fragment, RNA eller proteiner från onormala celler. Om testet visar något onormalt, kan den testade personen ha cancer.

Vissa tester ger en indikation om var i kroppen cancern har sitt ursprung. Andra visar endast att den testade personen kan ha cancer.

Text Maarit Rautio
Infografik Mikaela Lax